syltkaka,
det känns som en lite dumsnål lösning eftersom förenklingen blir högst marginell eller kanske t.o.m. krångligare på det sättet. Speciellt om du har tänkt den som en standardmodul för framtida bruk.
Om high side-drivare är olämpliga/dyra så kan man använda en low side-drivare eller diskret lösning och isolationstransformatorer för det övre paret. H-bryggor brukar vad jag minns inte switchas extremt snabbt, så det borde finnas flera billigare lösningar att ta till.
Drivning av MOSFET, höga sidan
Att bara öppna FETen långsamt en gång kräver inte alls så hög stöm. Det är helt enkelt för att förenkla drivningen.
!!
Man öppnar aldrig aldrig aldrig en transistor "långsamt" i en PWM-styrd H-brygga! Det innebär att den kommer jobba som en linjäriserad förstärkare i ett, om än kort men, påtagligt ögonblick med följden att den tar stryk vid höga strömmar. Även om du styr en pyttemotor med pyttespänningar så är det alltid en god idé att sikta på snabba omslagstider och att bottna transistorn ordentligt för att inte bränna bort effekt i transistorerna. Därför duger det sällan att bara styra en FET med normal Vgs (2..4 V) direkt från en µC som arbetar på 5 V. En FET bottnar runt 12 V gate-source. Genom att ligga antingen där eller på helt öppen (-12 V till 0 V gate-source) har du en nära ideal switch med minimerade förluster. Gråzonen därimellan ska undikas i största möjliga utsträckning,
En intressant ny krets i sammanhanget är Analogs ADUM1233. Jag hoppas den kommer i framtida version med isolerad kraftöverföring som i dess broder ADUM524*, fast med 12-15 V 0.1 A peak sekundärspänning till gatedrivning.
!!Man öppnar aldrig aldrig aldrig en transistor "långsamt" i en PWM-styrd H-brygga! Det innebär att den kommer jobba som en linjäriserad förstärkare i ett, om än kort men, påtagligt ögonblick med följden att den tar stryk vid höga strömmar. Även om du styr en pyttemotor med pyttespänningar så är det alltid en god idé att sikta på snabba omslagstider och att bottna transistorn ordentligt för att inte bränna bort effekt i transistorerna. Därför duger det sällan att bara styra en FET med normal Vgs (2..4 V) direkt från en µC som arbetar på 5 V. En FET bottnar runt 12 V gate-source. Genom att ligga antingen där eller på helt öppen (-12 V till 0 V gate-source) har du en nära ideal switch med minimerade förluster. Gråzonen därimellan ska undikas i största möjliga utsträckning,
En intressant ny krets i sammanhanget är Analogs ADUM1233. Jag hoppas den kommer i framtida version med isolerad kraftöverföring som i dess broder ADUM524*, fast med 12-15 V 0.1 A peak sekundärspänning till gatedrivning.
-
grapetonix
- Inlägg: 293
- Blev medlem: 14 juli 2004, 17:20:50
- Skype: grapetonix
- Ort: Hägersten, Stockholm
Man öppnar aldrig aldrig aldrig en transistor "långsamt" i en PWM-styrd H-brygga!
Där missförstod du mig helt. Alting är ju relativt. Det jag menar är att då behöver de övre transistorerna endast "slå om" när jag vill byta riktning och inte 10000 gånger i sekunden. Då bryr jag mig inte om om switchtiden är några tiotal eller tom upp mot hundra µs.
Där missförstod du mig helt. Alting är ju relativt. Det jag menar är att då behöver de övre transistorerna endast "slå om" när jag vill byta riktning och inte 10000 gånger i sekunden. Då bryr jag mig inte om om switchtiden är några tiotal eller tom upp mot hundra µs.
syltkaka,
om de övre transistorerna öppnar långsamt, måste du inte vänta med att slå på PWM på de nedre tills de övre öppnat fullt då? Annars måste du väl överdimensionera de övre ganska rejält?
Någon annan som kan det här bättre?
Min tanke är att den övre transistorn befinner sig i det linjära området samtidigt som motorn i startögonblicket/vid byte av riktning drar väldigt mycket ström. Detta går säkert även att kontrollera med strömbegränsning till PWM-styrningen, men då måste den vara tillräckligt snabb för att hänga med.
om de övre transistorerna öppnar långsamt, måste du inte vänta med att slå på PWM på de nedre tills de övre öppnat fullt då? Annars måste du väl överdimensionera de övre ganska rejält?
Någon annan som kan det här bättre?
Min tanke är att den övre transistorn befinner sig i det linjära området samtidigt som motorn i startögonblicket/vid byte av riktning drar väldigt mycket ström. Detta går säkert även att kontrollera med strömbegränsning till PWM-styrningen, men då måste den vara tillräckligt snabb för att hänga med.
Jo. Lite dödtid vid switchningen av de övre transistorerna skulle vara bra då. Det hade jag inte tänkt på.
I vilket fall som helst så har jag nog insett att den enkla lösningen är mosfetdrivare ändå. Att hitta på något annat blir nog onödigt krångligt. Med drivare så bör det ju fungera direkt.
Tack för alla inputs hittills!
I vilket fall som helst så har jag nog insett att den enkla lösningen är mosfetdrivare ändå. Att hitta på något annat blir nog onödigt krångligt. Med drivare så bör det ju fungera direkt.
Tack för alla inputs hittills!
