Liten söt radio

[pi314]

FM stereo
Mot slutet av 1960-talet pågick en debatt om vilket system för FM stereo det skulle bli i Sverige. Många argumenterade för det svenska FM-FM-systemet, som ansågs bättre än pilottonssystemet från USA (FCC).

Här finns lite att läsa om den debatten. Se t.ex. ledaren.
https://www.aef.se/Amatortidningar/Radi ... 06-ocr.pdf

En av dom faktorer som avgjorde att det blev pilottonssystemet var att många stereoklara mottagare med det systemet kom in i landet.

En del mottagare var "stereoförberedda". Så att man kunde koppla in en avkodare, för det system som det sedan blev.

1974 fanns stereomottagare för pilottonssystemet i vart tredje hushåll i Sverige. Då var det inte längre aktuellt att använda ett annat system.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-oc ... _fx021359/

/Pi

[MiaM]

Kul och snygg apparat!

Det förvånar lite att många av dessa "småradioapparater" från 60-70-talet har frekvensband upp till 108MHz på FM, när många fullvuxna apparater inte hade det?

Edit; Kan det ha nåt med vilket frekvensomfång för FM man använde i Europa vs Japan/USA på denna tid?

Japan har och hade eget frekvensband för FM. Inte samma som östblocket körde/kör, men båda dessa körde lägre frekvenser än våra 87,5-108. (Östtyskland körde samma frekvenser som Västeuropa, precis som de också gjorde med TV-sändningar. Det lär ha förekommit apparater mot slutet i Östblocket som hade både Östblockets och Västeuropas frekvensband). Något sånär japanska apparater lär i vissa fall ha valbart frekvensband, typ som en engångsinställning.

USA däremot har alltid kört 87,5-108 (bortsett från eventuella antika mer eller mindre experimentsändningar osv). Jag tror att det alltid varit tillåtet att kunna lyssna upp till 108MHz i hela Västeuropa så därför gjorde japanerna samma modeller både för USA och Västeuropa.

USA/Nordamerika v.s. Europa har dock olika frekvensgång på utsändningarna. Skillnaden är så liten att det kvittar på en enkel transistorradio, men på mer påkostade hifigrejer så har det betydelse.

===================

Angående stereo i FM-radio så skrev Radio&Television en hel del om det då det begav sig.

För dessa stereodekodrar som tillsats så nyttjade Philips faktumet att radiorör precis började bli helt omodernt genom att de använde 9-polig rörsockel för anslutningen till dekoder. Då kunde de fortsätta nyttja annars överflödig produktionskapacitet för rörsocklar och kontaktdon som passar i rörsocklar. Dekodrarna var en universalgrej som passade i cirka alla deras apparater, och det fanns en tabell som berättade om ifall man behövde bygla förbi eller ändra ett seriemotstånd för att dekodern skulle passa rätt matningsspänning.

(Philips sista stora användning av rör i konsumentelektronik var väl K80-chassit i TV-apparater. Efterföljaren K9 kom 1973 och var heltransistoriserad, så det var väl då det var adjö med rören. Tror att Grundigs första heltransistoriserade TV kom 1972. Vet inte om rör användes till nån annan specialtillämpning. Vet att t.ex. Tandberg använde rör för inspelningsnivå i sina rullbandspelare även när de i övrigt blivit transistoriserade, men senare bytte de till vridspoleinstrument som alla andra. De enda återstående rören jag kan komma på som förekom hos konsumenter var väl givetvis bildrör men även i ett antal år i liten skala kamerarör).

(Gravt sidospår angående detta med att komplettera med stereo: En annan grej som förekom framförallt under några år på sextiotalet var stereoförberedda rullbandspelare. De hade ett kontaktdon, ofta DIN, med matningsspänning, signaljord, linjeutgång från bandspelarens egen förförstärkare samt en pinne kopplad direkt till det tonhuvud som inte var valt på spårväljaren (det var cirka alltid fyrspårsmaskiner). Det fanns tillbehör som innehåll förförstärkare som man kopplade till detta uttag, och de vidareskickade linjesignalen från bandspelarens egen förförstärkare så att tillsatsen gav stereo ut på t.ex. en DIN-kontakt. En klar nackdel var att olika frekvensgång gäller för olika hastigheter på rullband men dessa tillsatser visste inte vilken hastighet man valt och var hårdkodade för en viss hastighet. Superdumt den dag då förinspelade band började ha annan hastighet än vad som gällde då stereotillsatsen var ny. Dessa tillsatser verkar vara väldigt ovanliga samtidigt som många bandspelare var förberedda. Ungefär som med stereodekodrar för FM-radio med andra ord, eller för den delen Nicam-stereo för TV som också ytterst få betalade för att komplettera med för de apparater som var förberedda. Som sidospår på detta sidospår kan nämnas att en del rullbandspelare hade i princip denna funktion men det marknadsfördes som en grej för t.ex. diaprojektorsynkronisering, t.ex. Tandberg hade ett uttag märkt "free hd", men på deras var det nog oftast tvåspårsmaskiner utan nån spårväljare. Tandberg hade också nån modell som officiellt kallades språklab men med rätt adaptrar/kablar kunde man få ut linesignal i stereo trots att bandspelaren marknadsfördes som en språklabapparat med monoljud. En lite märklig grej är att några få riktigt påkostade hififörstärkare kunde anslutas direkt till tonhuvud på bandspelare, t.ex. Quad kunde köras så (det fanns ett uttag för anpassningsplugg dels för bandspelare och dels för skivspelare, och den för bandspelare kunde kopplas för tonhuvud direkt eller linenivå, och för tonhuvud kunde den passa olika hastigheter. De färdiga pluggarna gjorde likadant för båda kanalerna men man kunde i princip göra en egen med line in för en kanal och tonhuvud in för den andra. Men ingen lär ha gjort detta, Quad kostade väl säkert tiodubbla vad dessa stereoförberedda rullbandspelare kostade. Det konstiga är att inte enklare/billigare stereoförstärkare hade stöd för detta; det hade ju faktiskt varit ett seriöst försäljningsargument. Som sidospår på detta sidospår så hade Quad också som sagt en liknande plugg för skivspelare, och där kunde man om jag fattat rätt ha olika funktioner osv för monoläget och stereoläget så man kunde t.ex. ha en MM-pickup för stereoskivor och en kristallpickup för monoskivor, tror jag).

[TomasL]

Pillat runt med skopet i går, allt är helt dött, vad det verkar, inte en tillstymmelse till signal någonstans.

[Marta]

Det är troligen en plusjordad apparat med PNP-trissor. Bör ju framgå av batterihållaren och av lytingar hur det är. Kan den ha blivit felpolad vid något tillfälle?
Drar den någon ström?
Finns det spänning hela vägen fram till kortet?

[malman]

Multiplex är finfint...
Fm stereo använder pilot-ton vid 19kHz....
Rds pilotton 38 kHz
Och Darc använder 57kHz. (bla LM's diff-gps info och LuLis i sverige... Efterföljaren till Lufor)

Sen minns jag inte riktigt hur man använde pilottonen för att få ut de överlagrade dataströmmarna...
För FM stero vill jag minnas att det var en skillnadskanal L-R med samma bandbredd som monokanalen som sändes symetriskt ovanför 19kHz pilottonen...

[TomasL]

Har 5V på MF-kortet på två trådar. Samt 6V till LF-kortet.
Dock vet jag inte hur HF och MF-delarna matas ännu, på något sätt från LF-kortet.

[ASEA]

Detta med dubbla trafos i LF-delen är det nåt som hör ihop med användningen av germanium-transistorer?
Eller är det bara dåtidens konstruktionstänk?

[Marta]

Ungefär som den bifogade bilden är LF-delen utförd i de flesta sådana apparter.
Ställ volymkontrollen i mittläge och skicka in LF-signal på den rörliga kontakten i serie med en kondensator, t.ex. 100nF, för att testa LF-delen.

Ett sidospår i detta sammanhang:
Stereosignalen är FM-modulerad ovanpå monosignalen och består av 38kHz DSB med undertryckt bärvåg. Den innehåller L-R. Pilottonen på 19kHz används till en faslåst bärvågsoscillator för att demodulera stereosignalen. Skillnad och summa av monosignal och stereosignal ger L och R med samma kvalitet i båda kanalerna.

[MiaM]

Multiplex är finfint...
Fm stereo använder pilot-ton vid 19kHz....
Rds pilotton 38 kHz
Och Darc använder 57kHz. (bla LM's diff-gps info och LuLis i sverige... Efterföljaren till Lufor)

Men, nu blir jag nästan besviken, RDS har ju 57kHz underbärvåg.


ASEA: Dubbla trafos kommer från att man bara kunde tillverka PNP-transistorer i början. Eller åtminstone kunde bara tillverka PNP med vettigt resultat. Omvänt så tror jag att kiseltransistorer nog var lite lättare att göra som NPN. Kopplingen med framförallt trafon på utgången var ju praxis i alla rörapparater med mer än några enstaka watt uteffekt så det sågs väl som en standardkoppling. Rörapparater använde dock ofta rör för att invertera signalen istället för att ha trafo för att ge symmetrisk drivning.


Bra varning från Marta. Fritt ur minnet så tål germnaiumtransistorer backspänning väldigt dåligt. Tror att vissa germaniumhalvledare rent av kan gå sönder om man vänder pinnarna på ohmmätare/diodtest åt fel håll.

Angående stereo på FM: Lätt att vara efterklok men det hade nog varit bra om de begränsat bandbredden på stereoinformationen och ökat bandbredden på monoinformationen en smula. Men pilottonsystemet är ju ungefär från tidsperioden då diskant "uppfanns". Jämförbart är för övrigt CD-4-vinylskivor med äkta fyrkanal. De fungerar ungefär som FM-stereo (men ingen pilotton och bärvågen är inte undertryckt) fast de har lägre brytfrekvens och därmed usel diskant.

[Rolf Zetterberg]

Nja,lite mer finns det i ett LF-steg,Marta.Här ett schema till en Silver 10tf som nog är ganska typisk för japanska radio från den här tiden och borde likna Koyon:s 4-transistor.
Eftersom radion tydligen är alldeles tyst(inga knäppar,inget brus alls,men drar ström)så skulle jag först kolla EAR-jacket och högtalaren.Därefter mäta någon spänning runt varje transistor för att se om den drar ström.

[malman]

Multiplex är finfint...
Fm stereo använder pilot-ton vid 19kHz....
Rds pilotton 38 kHz
Och Darc använder 57kHz. (bla LM's diff-gps info och LuLis i sverige... Efterföljaren till Lufor)

Men, nu blir jag nästan besviken, RDS har ju 57kHz underbärvåg.

Fasen också.... jag minndes fel alltså.... Det var inte 2a och 3e multipeln av pilottonen... Det var visst 3e och 4e... Dvs 57 och 76 kHz...

[TomasL]

Har gjort ett schema på LF-delen nu, tror det skall vara hyffsat korrekt.

[Rolf Zetterberg]

Ser ut att stämma det mesta,men en liten fundering.Här har man vänt upp och ner på "det hele" så volymen går till plus och inte till jord som vanligt.Nåja,det går ju det också,men då får man DC via poten in på radiodelarna (Audio) så där måste sitta några kondingar.Även AUX får DC.FM brun och AM rosa antar jag är ström till radiodelen?
C6 kan vara cirkus 33uF.

[MiaM]

Dessutom får kondingen på första steget backspänning beroende på hur volymen är ställd.

Månne en smärre felritning i schemat?

[TomasL]

Kan bara konstatera att volymkontrollen är inkopplad på detta sätt, har dubbelkollat, men så är det, Ja C6 är 33u.
Brun och rosa verkar nog vara matning till MF-delarna.