Skillnad mellan versioner av "Bipolär transistor"
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Blueint (diskussion | bidrag) (nyckelord) |
ClaesN (diskussion | bidrag) |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
I en '''bipolär transistor''' styr en ström en annan ström, dock med galvanisk koppling. En transistor har tre anslutningar: Kollektor (C), Emitter (E) och bas (B). | |||
För en '''NPN'''-transistor så kommer strömmen in via kollektorn och basen styr hur mycket ström som passerar ut genom emittern enligt ekvationen h<sub>FE</sub> * I<sub>B</sub> = I<sub>C</sub>. Potentialen för kollektorn (C) skall vara större än för emittern (E) så att strömmen flyter rätt väg. | För en '''NPN'''-transistor så kommer strömmen in via kollektorn och basen styr hur mycket ström som passerar ut genom emittern enligt ekvationen h<sub>FE</sub> * I<sub>B</sub> = I<sub>C</sub>. Potentialen för kollektorn (C) skall vara större än för emittern (E) så att strömmen flyter rätt väg. |
Nuvarande version från 17 februari 2023 kl. 16.29
I en bipolär transistor styr en ström en annan ström, dock med galvanisk koppling. En transistor har tre anslutningar: Kollektor (C), Emitter (E) och bas (B).
För en NPN-transistor så kommer strömmen in via kollektorn och basen styr hur mycket ström som passerar ut genom emittern enligt ekvationen hFE * IB = IC. Potentialen för kollektorn (C) skall vara större än för emittern (E) så att strömmen flyter rätt väg.
I en PNP-transistor så kommer strömmen in via emittern och basen styr hur mycket ström som passerar ut genom kollektorn enligt ekvationen hFE * IB = IE. Potentialen för emittern (E) skall vara större än för kollektorn (C) så att strömmen flyter rätt väg.