Skillnad mellan versioner av "Ohms lag"
Blueint (diskussion | bidrag) (→Lathund för ohms lag: förklaring) |
ClaesN (diskussion | bidrag) |
||
| (3 mellanliggande versioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 18: | Rad 18: | ||
== Att tänka på == | == Att tänka på == | ||
Vid praktiska tillämpningar får man se upp med | Vid praktiska tillämpningar får man se upp med resistorns begränsningar som beror av flera faktorer. För en normal kommersiell resistor bör vi tänka på: | ||
:· [[Effekt]]tålighet, | :· [[Effekt]]tålighet, | ||
| Rad 28: | Rad 28: | ||
=== Effekttålighet === | === Effekttålighet === | ||
På grund av värmeutvecklingen begränsas den maximala spänningen över en resistor | På grund av värmeutvecklingen begränsas den maximala spänningen över en resistor. | ||
=== Brus === | === Brus === | ||
För | För mycket låga spänningar gäller ej Ohms lag exakt eftersom strömmen består av elektroner (enskilda laddningar). | ||
=== Spridning === | === Spridning === | ||
| Rad 37: | Rad 37: | ||
=== Frekvensberoende === | === Frekvensberoende === | ||
För höga frekvenser blir en [[resistor]] mer lik en [[impedans]] som oftast kan approximeras med en [[resistans]] R, en | För höga frekvenser blir en [[resistor]] mer lik en [[impedans]] som oftast kan approximeras med en [[resistans]] R, en serieinduktans L2 (ESL), en parallellkapacitans C (EPC) och två induktanser L1 för benen hos en hålmonterad komponent. | ||
[[Fil:Högfrekvensresistormodell.png|400px|center]] | [[Fil:Högfrekvensresistormodell.png|400px|center]] | ||
Nuvarande version från 17 februari 2023 kl. 16.27
Ohms lag U=R*I samt P=U*I anger sambandet mellan spänningen U i Volt [V], resistansen R i Ohm [Ω], strömmen I i Ampére [A] samt effekten P i Watt [W] eller Volt-Ampere [VA].
Modellen formulerades av Georg Simon Ohm år 1826. Ohms lag kallas även för Ohms modell i vissa akademiska kretsar då den icke ses som en lag utan som en begränsad modell. Dock är denna benämning mycket ovanlig i litteratur och förekommer mest bland teknologer från Chalmers universitet.
Lathund för ohms lag
U = Spänning [V]
I = Ström [A]
R = Resistans [Ω]
P = Effekt [W]
Exempel på användning
- Du har 12 V in men vill driva en lampa med 5 V, 100 mA.
- Lämpligen sätts en resistans i serie med lampan. Storleken på denna resistans räknas lätt ut med Ohms lag.
- Då resistansen är i serie ska samma ström gå genom resistansen som genom lampan, dvs 100 mA. Då lampan ska ha 5 V behöver spänningsfallet över resistorn vara 12V - 5V = 7V.
- Omskrivning av Ohms lag ger R = U/I. Resistansen ska då vara 7V / 100 mA = 70 Ω. Närmsta resistor i E-12 serien är 68 Ω vilken borde duga väl.
Att tänka på
Vid praktiska tillämpningar får man se upp med resistorns begränsningar som beror av flera faktorer. För en normal kommersiell resistor bör vi tänka på:
- · Effekttålighet,
- · Brus,
- · Spridning (tolerans hos resistorn),
- · Frekvensberoende,
- · Temperaturberoende,
- · Åldring.
Effekttålighet
På grund av värmeutvecklingen begränsas den maximala spänningen över en resistor.
Brus
För mycket låga spänningar gäller ej Ohms lag exakt eftersom strömmen består av elektroner (enskilda laddningar).
Spridning
Lutningen på rätalinjensekvation överrensstämmer ej med specificerad resistans utan varierar med standardavikelsen med angiven tolerans.
Frekvensberoende
För höga frekvenser blir en resistor mer lik en impedans som oftast kan approximeras med en resistans R, en serieinduktans L2 (ESL), en parallellkapacitans C (EPC) och två induktanser L1 för benen hos en hålmonterad komponent.
Temperaturberoende
Resistansen hos en resistor ändras beroende av resistorns temperatur.
Åldring
Olika egenskaper kan förändras med tiden.