Skillnad mellan versioner av "Solcellsanläggning bit96"
Blueint (diskussion | bidrag) (stavfel ; daterar skärmdump kaco01.jpg) |
Blueint (diskussion | bidrag) (omfomulering ; COP) |
||
| Rad 117: | Rad 117: | ||
{{clear}} | {{clear}} | ||
Skärmdump av aktuell produktion från inverterns inbyggda webbserver. | Skärmdump av aktuell produktion 2013-03-07 från inverterns inbyggda webbserver. | ||
[[Image:solcell_b96_kaco01.jpg|thumb|left|Aktuell produktion | [[Image:solcell_b96_kaco01.jpg|thumb|left|Aktuell produktion 10:29]] | ||
{{clear}} | {{clear}} | ||
| Rad 149: | Rad 149: | ||
Framöver kommer även cirka {{nowrap|20 m²}} solfångare sättas upp för varmvatten. Verkningsgraden är okänd. | Framöver kommer även cirka {{nowrap|20 m²}} solfångare sättas upp för varmvatten. Verkningsgraden är okänd. | ||
Solcellerna har en verkningsgrad på cirka 14%, invertern på cirka 98%. Luft-vatten-värmepumpen till poolen har en COP på kanske 4. Det hamnar på cirka 50% totalt. Alltså, av solens cirka {{nowrap|1000 W/m²}} får man ut cirka {{nowrap|500 W}} i poolvattnet. Om man nu kan räkna så. | Solcellerna har en verkningsgrad på cirka 14%, invertern på cirka 98%. Luft-vatten-värmepumpen till poolen har en Coefficient Of Performance (COP) på kanske 4. Det hamnar på cirka 50% totalt. Alltså, av solens cirka {{nowrap|1000 W/m²}} får man ut cirka {{nowrap|500 W}} i poolvattnet. Om man nu kan räkna så. | ||
Inga siffror på solfångarena för vatten, men det går ju att ta fram. Men det bör vara på i alla fall 50%. | Inga siffror på solfångarena för vatten, men det går ju att ta fram. Men det bör vara på i alla fall 50%. | ||
Versionen från 9 mars 2013 kl. 16.30
Solcellsanläggning i Säffle påbörjad under 2012 på 9,66 kW från 42 stycken paneler på 230 W
Inköp:
- Inverter från Luxemburg
- Takskenor från lokal plåtslagare
- Klämmor och kabel från Storbrittanien
- Kontakter och DC-brytare via eBay
Galvad plåt 1 mm tjock klipptes i 2 m långa remsor och bockades i S-liknande profil. Profilhöjd ca 50 mm
Skenorna kostade knappt 3000 SEK vilket skall jämföras med 15 000 SEK + takfästen för en okänd kostnad. Behöver dock kompletteras med skruv och klämmor.
Vanliga vingmuttrar som är galvade löser problemet för cirka 250 SEK för ett 200-pack.
Efter att skenorna märkts upp mot plåttaket borrades hål:
Gradning av hål som genomfördes i slutet på 2012 när frosten hade kommit. Panelerna monterades på verkstadens solsida, där var det torrt och varmt.
Inga grader kvar som kan förstöra gummitätning eller repa plåttaket.
Skenorna skall skruvas i plåttaket och det skall vara tätning mellan plåtskenan och plåttaket. Gummiduk inköptes hos Biltema för 40 SEK/styck.
Gummiduken klipptes i remsor och hål gjordes.
Självborrande överlappsskruv, skruvdragare med magnetisk skruvhylsa och en hel del mätande och skenorna kommer på plats.
En hembyggd vinsch till byggställningen gjorde det lätt att hissa upp solpanelerna.
En panel 4 meters höjd över mark. Längst ner på panelen har jag lagt i en trälist för att lyftstropparna inte skall glida ihop.
Här syns skenornas profil. Den övre delen på skenan har en extra bockad kant för att styva upp den. Panelerna ställdes upp mot solen så att jag kan mäta om dom funkar.
Panelerna har färdigmonterade Tyco-kontakter. På eBay fann jag lösa Tyco-kontakter för cirka 20 SEK/styck och jag köpte 4 honor och 4 hanar. Som skall användas för att kunna koppla i kablarna som skall dras ner till invertern senare.
Alla paneler mättes elektriskt innan de sattes upp. Nån panel sattes upp i solnedgången då solen började försvinna bakom trädhorisonten. Trots det visade den panelen cirka 25 V. Panelerna verkar snabbt verkar komma upp i spänning även vid lite ljus. Invertern justerar strömmuttaget upp och ner för att hitta bästa förhållande mellan spänning och ström för maximal effekt.
Klammorna köptes från Storbritannien och för varje panel som sattes upp borrades allt eftersom passande hål i skenorna. Klammorna fästes med insexskruv M8x45 och M8 vingmutter. Vingmuttern passade bra under skenan och tack vara den bockade kanten snurrade den inte runt. Tips: Märk insexnyckeln med t.ex vit tejp så att den syns i gräset.
Första panelen på plats. Träklossar används för att kunna dra åt klammern tillfälligt så att panelen förhindras från att kana ner.
De sex första panelerna på plats och ihopkopplade med varann.
Panelerna väger endast 19,5 kg så placering går lätt. Här är högra takhalvan påbörjad. Tyvärr blev bilden lite suddig.
På högra takhalvan skall det bli totalt 24 paneler fram till takstegen. Det skall upp ytterligare en kolumn med skenor här.
Strax till höger om takstegen har nockplåten tagits bort och några hål borrats in till vinden. Fyra VP-flexrör skall leda ner kablarna, en kabel i varje rör. Jag kopplar panelerna i två serie-slingor, 18 stycken till vänster om stegen och 24 stycken till höger.
Invertern från Luxemburg har anlänt i sin förpackning med en vikt på 40 kg plus rejält emballage.
Invertern är en KACO Powador 12.0 TL3. Den har två stycken "Maximum power point tracking" (MPPT) vilket passar bra för de två slingorna. En slinga skall ligga på mellan 200 - 800 volt. Dock krävs minst 250 V för att den skall starta. Max effekt in är 12 kW och maximalt 10 kVA ut i form av 3-fas, 3 x 230 V, 3 x 14,5 A. Verkningsgraden är cirka 98%.
På bilden syns upphängningsplåten samt en liten 300 W 12V/230V-inverter som lagts ut bredvid som jämförelse.
Skärmdump av aktuell produktion 2013-03-07 från inverterns inbyggda webbserver.
Inga batterier används utan all producerad effekt matas direkt ut på det egna elnätet. Effekt som ej förbrukas i eget nät matas automatiskt vidare ut på Fortums elnät.
Fortum har satt upp en ny elmätare som mäter inmatad och utmatad effekt separat. Mätningen sker per timme, man kan gå in på Fortums hemsida och logga in samt se timme för timme vad som hänt. Fortum släpar dock efter några dagar med sin uppdatering.
Man kan säga att det är bättre att förbruka energin när den tillverkas. Alltså ser man till att köra tvätt, diskmaskin, dammsugare, spis, vedklyv, svets, poolvärmare mm mitt på dagen när solen lyser som mest. Eftersom Fortums energi säljs för cirka 1,50 SEK/kWh och Fortum köper energi för cirka 0,30 SEK/kWh så är det mer ekonomiskt lönsamt att förbruka sin egen energi själv än att sälja den. Båda priserna är dock rörliga, men förhållandet är ungefär så som angivits.
Det finns dock inget hinder att man bygger en egen batteribank och laddar den med en vanlig 230 volts batteriladdare medan solen lyser.
Går det att tjäna in kostnaden för investeringen ..?
Vid ett tillfälle noterades att Öresundskraft betalar bra för solel.
oresundskraft.se/../producera-din-egen-el/hur-mycket-faar-jag-betalt
- "Ersättning 1 kr/kWh. Avräkning av överskottet som matas in på elnätet sker månadsvis. Utbetalning sker kalenderårsvis i efterskott".
Anläggningen betalar sig på mellan cirka 6 - 14 år beroende på producerad elenergi, elpriser, och bidrag. Bidrag har sökts för länge sedan men inget besked har inkommit.
Räknar med att använda energi sommaren 2013 i en ny poolvärmare. Då strömmen blir "gratis", men vilket självklart minskar mängden som kan säljas till Fortum.
Framöver kommer även cirka 20 m² solfångare sättas upp för varmvatten. Verkningsgraden är okänd.
Solcellerna har en verkningsgrad på cirka 14%, invertern på cirka 98%. Luft-vatten-värmepumpen till poolen har en Coefficient Of Performance (COP) på kanske 4. Det hamnar på cirka 50% totalt. Alltså, av solens cirka 1000 W/m² får man ut cirka 500 W i poolvattnet. Om man nu kan räkna så.
Inga siffror på solfångarena för vatten, men det går ju att ta fram. Men det bör vara på i alla fall 50%.
Fler byggbilder. Här kommer de fyra kablarna in på vinden. Flex-rören på höger sida kommer att byggas in i en isolerad vägg. Därför är rören inte heldragna hela vägen. Om rören skulle gå från varmt ut till kallt kommer det att rinna kondensvatten tillbaka ner i rören.
Två DC-brytare, en för varje slinga. Det var dock svårt att finna brytare för 1000 V i Sverige till vettiga priser. Ett företag sålde någon brytare för cirka 3000 SEK vilket är alldeles för dyrt. Dessa hittades på [[eBay}} i Storbrittanien för cirka 1200 SEK, för två stycken inklusive frakt. Framöver skall det även monteras skydd och kanaler över kablarna.
Inverterns undersidan. Det finns 4 par DC-ingångar, men de är parallellkopplade två och två och går till var sin MPPT. Det möjliggör fyra slingor med paneler, men två slingor som parallellkopplas måste vara exakt lika. I detta fall finns två slingor så de ansluts till var sin MPPT. Den grå kabeln är en Ethernet-kabel, och den stora svarta kabeln är av typen 5G10. I mitten finns en anslutning för USB. Där sätter man en USB-sticka med uppdateringsfiler eller för att spara loggar. Det går även att ansluta en kabel för RS-485 och lite annat.
Det finns fundering på att använda uttaget för RS-485 framöver i ett projekt. Där kan man få ut alla data som rader med ASCII-text, en rad per sekund, likt GPS-meddelanden, om jag förstått det rätt. En mikrokontroller av typen PIC tar emot och presenterar information på en liten display monterad i köket eller liknande.
Närbild på inverterns display som uppdateras en gång per sekund. Kortet är tage när 7:an slår om till 6:a. Det går att bläddra fram en massa uppgifter både i tabellform och kurvdiagram på denna display.
2013-03-08 i Säffle såg det ut att bli en solig och klar dag. Återstår att se om det toppar 7.11 kW i toppeffekt respektive 31,77 kWh i dagsproduktion som uppnådes för några dagar sedan, dock inte på samma dag.
Det var lite fjädermoln den 8:e mars och en aning vitt på himlen mitt på dagen så tyvärr blev toppvärdet endast 6,6 kW. Men total produktion blev 36,49 kWh vilket är rekord hittils.
Snö är ett ännu olöst problem som antingen kommer att skottas eller att det lämnas.