Skillnad mellan versioner av "Hur man tillverkar kretskort"
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Blueint (diskussion | bidrag) (Ultraviolett strålning länk) |
Blueint (diskussion | bidrag) (Förvaring av etsvätska ; div korrigeringar och ändringar) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Standardmetoden för att tillverka kretskort hemma i utvecklingssyfte är: | Standardmetoden för att tillverka kretskort hemma i utvecklingssyfte är: | ||
* Skapa [[Printed Circuit Board|PCB]] layouten i ett CAD program för elektronik | * Skapa [[Printed Circuit Board|PCB]] layouten i ett [[Unix mjukvara#PCB/CAD|CAD]] program för elektronik. | ||
* Skriv ut layouten på genomskinligt [[OH-film]] (smörpapper och | * Skriv ut layouten på genomskinligt [[OH-film]] (smörpapper och standardpapper kan också gå bra med längre exponeringstid). | ||
* Lägg [[kretskortslaminatet]] med [[OH-film]] ovanpå i en låda som belyser med [[Ultraviolett strålning|UV ljus]] under ca 10 minuter. | * Lägg [[kretskortslaminatet]] med [[OH-film]] ovanpå i en låda som belyser med [[Ultraviolett strålning|UV ljus]] under ca 10 minuter. | ||
* Doppa kortet i [[framkallare]]. | * Doppa kortet i [[framkallare]]. | ||
| Rad 10: | Rad 10: | ||
* Dator | * Dator | ||
* Skrivare | * Skrivare | ||
* OH- | * OH-plastfilm | ||
* Kretskortslaminat | * Kretskortslaminat med UV känslig beläggning | ||
* Belysningsbox med UV-ljus. | * Belysningsbox med UV-ljus. | ||
* Syratålig låda. | * Syratålig låda. | ||
* Kemikalie: FeCl | * Kemikalie: Framkallare | ||
* Kemikalie: [http://sv.wikipedia.org/wiki/Väteperoxid H<sub>2</sub>O<sub>2</sub>] eller [http://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4rn(III)klorid FeCl<sub>3</sub>] | |||
Snabbare/billigare varianter är: | Snabbare/billigare varianter är: | ||
* Skriv ut direkt på | * Skriv ut direkt på PCB och etsa (kräver [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=43362 modifierad skrivare]). | ||
* Fräsa ut banor direkt på kretskortslaminatet. Kräver dock dyr XYZ rigg. | * Fräsa ut banor direkt på kretskortslaminatet. Kräver dock dyr XYZ rigg. | ||
Förvaring av etsvätska: | |||
* Glaskärl, t.ex vinflaskor. | |||
* Plastbehållare av vissa hårdplaster. Vita utfällningar, sprickor mm innebär att den är osäker. | |||
<!-- Säker förvaring av etsvätska och framkallare. http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=30454 --> | |||
* Behållaren '''måste''' ha ett '''lufthål''' för att syrgas som produceras skall kunna komma ut. | |||
Versionen från 25 juni 2010 kl. 13.38
Standardmetoden för att tillverka kretskort hemma i utvecklingssyfte är:
- Skapa PCB layouten i ett CAD program för elektronik.
- Skriv ut layouten på genomskinligt OH-film (smörpapper och standardpapper kan också gå bra med längre exponeringstid).
- Lägg kretskortslaminatet med OH-film ovanpå i en låda som belyser med UV ljus under ca 10 minuter.
- Doppa kortet i framkallare.
- Stoppa ner kortet i ett bad av FeCl (Willys propplösare ska visst också gå bra /Propplösaren används väl som framkallare?/hh) under ca 5-30 minuter.
- Tvätta av med en bit hushållspapper.
Nödvändlig utrustning:
- Dator
- Skrivare
- OH-plastfilm
- Kretskortslaminat med UV känslig beläggning
- Belysningsbox med UV-ljus.
- Syratålig låda.
- Kemikalie: Framkallare
- Kemikalie: H2O2 eller FeCl3
Snabbare/billigare varianter är:
- Skriv ut direkt på PCB och etsa (kräver modifierad skrivare).
- Fräsa ut banor direkt på kretskortslaminatet. Kräver dock dyr XYZ rigg.
Förvaring av etsvätska:
- Glaskärl, t.ex vinflaskor.
- Plastbehållare av vissa hårdplaster. Vita utfällningar, sprickor mm innebär att den är osäker.
- Behållaren måste ha ett lufthål för att syrgas som produceras skall kunna komma ut.