På fredag är det dags då.
Och det hade räckt gott med bara en transistor. Eftersom det inte finns något basmotstånd, kommer det ändå gå lika hög ström genom basen som det går ner i emittern via R1.
Men men.
BC547 är en NPN-transistor. Inuti är det som tre intilliggande fält med N- och P-dopat kisel.
När ingen spänning ligger på basen (P-dopad), pinnen som sticker ut åt vänster i schemat, kan det inte gå någon ström mellan de två andra pinnarna.
När öglan går emot tråden (Ö-SP) laddas kondensatorn C1 upp till 9V, och håller laddningen som ett batteri. Detta gör att det nu finns en högre potential på transistorn TR1s bas än det gör på emittern (pinnen som går rakt ner i schemat, N-dopat kisel)
Det öppnas nu en elektrisk "kanal" genom det P-dopade kislet inne i transistorn, och det kan gå en ström från kollektorn (övre benet) ner till emittern, ockå N-dopat. Detta medför att potentialen helt plötsligt är nästan 9V (beroende på spänningsfallet över TR1) på basen till TR2, och den öppnar sig också, och så kan det gå ström genom TR2, R1 och D1 som då lyser. Motståndet R1 förhindrar att en för hög ström ska flyta genom D1 och brinner upp.
C1 kommer så småningom laddas ur om man väntar tillräckligt länge utan att trycka på T för att släcka lysdioden, eftersom det går en liten ström ner genom lysdioden, men så länge är ju dumt att vänta.
Knappen T kortsluter alltså kondensatorn och laddar ur den ögonblickligen, vilket ger att TR1 inte längre har någon spänning på basen, och stänger.
Jag har säkert glömt nåt...
[edit]
Och strömmen ja... jag säger att den går ner genom transistorn. Jag vet inte riktigt hur man ska säga nu, för i tid och evighet har man pratat om elektroner som färdas från den lägre till den högre potentialen. Från minus till plus. Sen har det framkommit att det är något som kallas positroner som far genom elektroniken, och då blir det tvärt om... jaja.
Och darlingtonkoppling är väl inte något speciellt egentligen. De båda uppför sig som om det bara satt en transistor, men hFE (förstärkning vid likström) blir produkten av båda, och framspänningsfallet i en emitterföljarkoppling (förbrukaren sitter på emittern) blir dubbla (ca 1,4V) mot bara en transistor.