Svenska ElektronikForumet

Hur får man fram vilken dödtid "ultra" starka vita lysdioder som dessa har? (responstid)

Dvs om man vill pulsbreddsmodulera så hur högt i frekvens kan man gå innan det flyter ihop?, tänkte att lysdioder är antingen eller på/av och därmed inte fungera bra vid för hög frekvens.

http://search.digikey.com/scripts/DkSea ... 67-1695-ND
http://media.digikey.com/pdf/Data%20She ... 3UWC+X.pdf

75-058-37 L200CW8KB-12D LED 5mm vit
https://www1.elfa.se/data1/wwwroot/webr ... 505837.pdf

Meningen är väl att det ska "flyta ihop" eller ska du skicka information via lysdioden.

Vita lysdioder har ju ett lysfosforskikt och det jämnar nog ut en hel del av PWM signalen.

Ögat märker om du går under en 60-70 Hz (en del människor är känsligare och upplever det som flimmer även med högre fq.

Protte

Tänkte vilken till och frånslagstid lysdioder av denna typ har. På samma sätt som man räknar på switch transistorer. Fosforskiktet är inte så viktigt

Frånsett från eventuell fosforeftersläpning i vita LED så tror jag inte de har någon märkbar fördröjning om du håller dig under MHz. Lite svårt att mäta kanske utan någon lattjo opto-grunka som har bättre responstid, skulle gärna se att någon här på forumet provade.
Det första problemet du kommer stöta på vid högre switchfrekvenser är kapacitansen i pn-övergången.

Så reglering av ljusstyrka mha pulsbredds modulering på runt 100 kHz bör fungera bra?

Jorå, det ska det. Problemet består snarare i att skapa pulser som är ordentligt av/på och det kommer inte att vara LED's fel.

Det tror jag inte alls är några problem, fortfarande lågfrekvent i sammanhanget. Men pass på kapacitansen, som kommer hjälpa till att skapa strömrippel långt bak i spänningsmatningen, speciellt om du försöker mata lysdioden med full ström (~20 mA).

Det är säkert inga problem. Frågan är varför man vill gå så högt upp i frekvens? Att det inte skall blinka/flimra är ju givet, men då handlar det om gränsfrekvenser som ligger en faktor tusen gånger lägre (100Hz).

Du får givetvis ha vilken anledning som helst, men just att det inte ser ut att finnas någon stor anledning till att gå så högt, kan vara orsaken till att saken inte debatterats så mycket tidigare.

En faktor till att fundera på är att ju högre PWM-frekvens man använder, desto större blir switchningsförlusterna (Värme!) i drivningen.

Interferenser med andra frekvenser kan vara en anledning, t,ex film, strboskop, även dopplereffekter.

Nu finns det en risk att fosforn i sig efterlyser lång tid och är den reella begränsningen i dessa fall då man vill ha ljusfladder/blink

det är väl bara sinusmodulera strömmässigt genom en sådan lysdiod - mäta upp med en hyffsat linjär fotodiod/fototrissa och sedan gå upp i frekvens tills den uppmäta mottagna tonamplituden från forotrissan har gått ned 3 dB - där har du gränsfrekvensen för själva lyset i lysdioden.

Vilken frekvensgräns kan fosforen tänkas ha?, om man modulerar lysdioden snabbare så borde det vara vattentätt.