Svenska ElektronikForumet

Den här FM.generatorn har pcb-spolar men i schemat hittar jag inga värden.
Går det kanske av pcb-formatet göra en uppskattning av spolarnas induktans eller måste man räkna baklänges på något sätt (filtret) ?
Blir inte så lätt att bygga utifrån nästan bara bilder.


http://electronics-diy.com/electronic_s ... hp?id=1232

En grov tumregel är 1 nH/mm.

Jag har någon typ av calculator i EAGLE som jag aldrig använt.
Jag måste på något sätt mäta kapseln på fotografierna och därifrån avgöra
kopparslingornas längd.
Svårt när de plåtat med vidvinkeobjektiv.

Alla beräkningsverktyg jag sett gäller bara cirkulära spolar.

ungefär så här, kanske kan vara en ledtråd om värdena

https://freeradio.org/documents/6watrev2.pdf

Det vi ser på bilden är knappast en FM -generator, vad nu det är???
Vi ser delar av en VHF effektförstärkare, oavsett trafiksätt, FM, FMN, AM, SSB CW så bör den vara gjord för att fungera i VHF området 75 - 200 MHz, kanske för 145 MHz amatörradio, eller för en piratsändare på rundradiobandet 88 - 108 MHz, eller till och med för flygradio.
Tranistorn vi ser är en VHF effektförsrärkare avsedd för 12 V drift i området 5 - 10 W.
Striplinespolrna är knepiga, och du kommer nog ändå inte att få någon ledning till vad du har om du lyckas räkna ut dess induktans.
Googla istället för att hitta Piratsändare, VHF power mlifier, 2 m amplifier, (2 m för 2 meters bandet 145 MHz), 3 m power amplifier, eller sammanslaget "3m power amplifier", (rundradiobandet är c:a 3 meters våglängd) så finns säkert något liknande .

Annars finns rätt många beräkningsprogram online.
Sök på "RF iduktance calculator", " RF coil calculator" "Stripline coil inductance calcultor" med lite fansti så hittar man rätt sökord.
Det finns i alla fall spoleberäkningsprogram för spiralspolar.

Roysan

Jag plockade in den förvrängda bilden på kretskortet och rätade upp det och
gjorde om till svart och vitt, Så nu kan jag etsa ett kort utifrån det.
Det kan ju inte bli speciellt stor skillnad mot originalet.
Frågan är om koppartjockleken påverkar induktansen mycket?
Det är ju C-trimmers så det borde gå att hamna rätt.

Du kan ju jämföra

http://rf-circuit-schematic.blogspot.co ... fline.html

innan du populerar kortet kan du mäta upp och jämföra med värdena i den andra länken

Det bästa vore att kunna mäta induktansen på ett etsat kort men det är inte det lättaste, det ska vara runt 100MHz.

Kan ju vara längdmatchning

Stående våg menar du?
1/4-våg stubb?

Funktionen av PCB-mönstret är att vara induktans. Det är ett vanligt design-element som ofta används i radio-sammanhang.
Om man känner till och kan räkna på komplexa transmissionsledare är dessa spolar välbekanta.
Det finns ett flertal programvaror om man vill beräkna/simulera denna typ spolars induktans och bland de som inte kostar pengar finns Qucs. https://qucs.sourceforge.net/index.html
ADS , CST, HFSS är alternativa programvaror som ofta kostar 50-100 kkr per år men finns i studentversioner.
Det går göra förenklade beräkningar i Spice.
Det går göra beräkningar av denna typ av spolar helt för hand men då bör man kanske börja med en bok som förklarar hur. David Pozar är väl det författarnamn som jag först kommer tänka på.
Själv tänker jag inte utan mäter. Det är lätt att karakterisera en spoles induktans och resistans över frekvens med hjälp av en nätverksanalysator.
Alla har inte nätverksanalysator även om sådan finns till multimeterpeng.
Kan man svepa med signalgenerator ansluter man en känd kondensator tvärs över spolen för att hitta LC resonansfrekvens och på det viset mäta induktansen.

När denna typ av spolar används mer funktionskritiskt så måste man ta med dess resistiva egenskaper. Det är en ren kopparledare men resistansen kan bli avsevärd på
radio-frekvenser. Kan bli så stor att induktansens funktion blir obetydlig och för höga frekvenser måste man ta hänsyn till självresonans och risken att spolen agerar kondensator istället för induktans.
För att kunna simulera sådant någorlunda tillförlitligt behövs dessa lite mer avancerade programvarorna typ HFSS, vilken jag själv främst använder.

Som en första uppskattning på rimligt utformade PCB-ledare utan jord under duger 1nH per mm som grov uppskattning som redan föreslagits.
Koppartjocklek är knappast direkt det viktigaste parameterna. Se valfri online transmissionsledar-kalkylator där du kan lägga in PCB-tjocklek eller så finns transmissionsledar-kalkylatorer där man kan få ut reaktansen för generella ledar-strukturer. Tror t.ex. Kicad och AWR har sådana gratis.

Om man ska mäta på det här kortet måste man väl fila bort kopparn där trimkondensatorerna är inkopplade och mäta spolarna var för sig?

Det är lite upp till situationen om man kan åstadkomma kortast möjliga förluster.
Kapa ledare och se till att jordretur har noll längd, alternativt att man mäter förlustdelarana för sej för att skapa ett kompenserade referensvärde för total mätresultatet. Kringliggande ledare måste förstås belastas på avsett drifts-sätt för att hantera kopplingseffekters inverkan på den aktuella spolen och många andra saker men här ser det enkelt ut att mäta så ingen ide att krångla till det.
Det är så låga frekvenser, kretskortet ser väldigt enkelt ut att mäta på och vid 100MHz, det är nästan DC vad gäller koppling till omgivningen, man lär få små fasfel och obetydlig inverkan av kringliggande mönster och mindre stubbar syns inte då våglängden är lång relativt ledarlängderna.

Beroende på val av mätmetod men jag gissar att största bidraget till mätfel är beroende på om du kan hantera och kompensera för dina mätkablars inverkan.
Fortfarande 100 MHz men vid högre frekvenser kan man behöva hantera mätkablarna med mer tanke. Förmodar koaxkabel som mätkabel där man inte vill bidra med kopplingseffekter eller returströmmar utanpå manteln och mätkabeln eventuella längd-tillägg mellan de två mätpunkterna.
I detta fallet är det en relativt oprecis krets med stora resistiva förluster i spolarna vilket syns vid resonansmätningar som ett sämre q-värde så det finns ingen anledning att försöka precisionsmäta.