Svenska ElektronikForumet

SeniorLemuren skrev: Mitt råd är att skapa en elmiljö där allt är avslaget som inte behöver vara påslaget, såvida det inte är uppenbart oekonomiskt att slå av/på.

Och hur tar man reda på om det är oekonomiskt utan att veta hur mycket ström grejerna drar påslagna?

Lite nyfiken på hur det gick? Blev det någon reducerad förbrukning och vilka åtgärder gjordes? Såhär några månader senare vore det intressant med lite uppföljning, misstänker att det är fler på EF som har liknande funderingar.

Det kan kanske vara så att vissa äldre burkar mår driftsäkerhetsmässigt bättre av att vara påslagna 24/7 än att stängas av, eller?

Om så är fallet kan det vara läge att hålla koll på hur mycket ström de drar.

Man bör ju givetvis också jämföra med hur lokalen i övrigt värms - körs det elvärme och man inte behöver vädra ut värme förutom på sommaren så har man inte mycket att spara förutom på sommaren. På sommaren kan man med fördel ta lite semester

En vidare fundering på MiaM's post är om det går at slå av ström till subsystem såsom hydrualpump men behålla styrelektroniken igång.

Gizmo skrev:Lite nyfiken på hur det gick? Blev det någon reducerad förbrukning och vilka åtgärder gjordes? Såhär några månader senare vore det intressant med lite uppföljning, misstänker att det är fler på EF som har liknande funderingar.

Det vart aldrig att ta tag i det här på allvar.
Nu håller jag på att minska av verksamheten, och då är problemet ännu viktigare.

Vad tror ni, finns det mycket att tjäna på att gå ned till 63A huvudsäkring?
Då får jag ju vanlig tariff.
Om jag klarar att starta svarven på 63A är en annan sak.

Lägger du om till 63A och svarven inte kan starta så sitter du ju där med skägget i brevlådan.

Det är ju bara att prova. Byt dina nuvarande säkringar till 63A och se om dom håller.

tecno skrev:Lägger du om till 63A och svarven inte kan starta så sitter du ju där med skägget i brevlådan.

Då köper man en frekvensomformare till svarven, så slipper man det problemet.

Vet inte om någon nämnt det, men tillverkande industri slipper skatten på elen, vilket gör rätt mycket, 33 öre/kWh i minskad kostnad.
Det handlar alltså om den elförbrukning som går åt i produktionen.
Detta gäller även andra bränsleslag såsom olja, bensin gas etc.
Skattesatserna finns på https://www.skatteverket.se/foretagocho ... 95e96.html

Mer info om detta
https://skatteverket.se/foretagochorgan ... 02009.html

Då köper man en frekvensomformare till svarven, så slipper man det problemet.

Jag har DC-motorer på svarven, med tillhörande strömriktare.
Tror du verkligen att en frekvensomformare gör någon nytta då?

Hur ser din årsförbrukning ut?
63A verkar vara den största huvudsäkringen för många bolag! Vad har du där nu?
Och vad säger din lokala leverantör om ditt förhållande med förbrukning / säkring!

Alla som använder elnätet är med och betalar genom elnätsavgiften, vilken styrs av ett statligt regelverk. Reglerna gäller i fyraårsperioder, medan vi planerar betydligt mer långsiktigt än så. Vi skulle vilja fördela avgiften mer jämnt över flera år – det vore bättre för dig som kund. Tyvärr kan vi inte styra det. Vårt fokus är ett elnät som fungerar för framtiden och därför höjer vi avgiften nu.

Den nya elnätsavgiften gäller från 1 juli 2018.

Vad är det för strömriktare? Drar de ohemult mycket i startström?

Eller är det bara tyristorriktare, isåfall är där redan mjukstart annars hade tyristorerna skyddat säkringarna mot att gå sönder

Om du tjänar på att gå ner till 63A säkringsabb är omöjligt att säga om vi inte vet förbrukning och vilka avtalsvillkor.
Men det borde vara lätt att räkna ut.

Lasp skrev:Hur ser din årsförbrukning ut?

Tidigare har det varit ungefär 100.000 kWh/år.
Nu ligger det enligt "mina sidor" på 42.000 kWh/år.

Lasp skrev:63A verkar vara den största huvudsäkringen för många bolag! Vad har du där nu?

Jag har 100A huvudsäkring.

rikkitikkitavi skrev:Eller är det bara tyristorriktare

Det är tyristoromriktare.

rikkitikkitavi skrev:Om du tjänar på att gå ner till 63A säkringsabb är omöjligt att säga om vi inte vet förbrukning och vilka avtalsvillkor.
Men det borde vara lätt att räkna ut.

Det finns jäkla fina stapeldiagram på "mina sidor".
Tyvärr går det bara att spara dessa i något mysko *.xls format.
Inget jag kan kan öppna.

Du är kryptisk säter! mina sidor finns på många ställen! Vart? .xls är typ Excel och kan öppnas med kalkylhanterare typ Calc från Libre Office, det är fritt!

Och varför inte lyfta luren och prata med din leverantör! Ge dem fakta och se vad de kan göra!
Ingen här på Sef kan ge dig bättre villkor än din fysiska leverantör.