Svenska ElektronikForumet

>Tordet det inte vara så att den med lägst normalpotential reagerar först?

Jo, om det endast vore normalpotentialerna som gällde, men du måste ta hänsyn dels till att koncentrationerna (egentligen aktiviteten; har ni tagit upp det begreppet?) ≠1, dels att olika former av överpotential kommer in så snart ni börjar driva reaktionen åt ena eller andra hållet. Från wikipediaartikeln om överpotential:

"Bubble overpotential is a specific form of concentration overpotential and is due to the evolution of gas at either the anode or cathode. This reduces the effective area for current and increases the local current density. An example would be the electrolysis of an aqueous sodium chloride solution—although oxygen should be produced at the anode based on its potential, bubble overpotential causes chlorine to be produced instead, which allows the easy industrial production of chlorine and sodium hydroxide by electrolysis."

Se också artikeln om vattenelektrolys.

Har börjat inse att elektrokemi är väldans mycket svårare än vad det ser ut att vara på ytan :/

Har letat runt kring överpotential och ser att det är främst två typer av överpotential som verkar i vår labb. Den ena är reaction overpotential och den andra bubble overpotential, precis som du skriver. Kollade på Nernst ekvation och hittade då uttrycket "chemical reactivity", Q. Min kemi-lärare hade ingen aning om vad det var och sa att det var alldeles för avancerad nivå. Tror jag nöjer mig med att skriva att det finns olika typer av överpotential som gör att klorgas skapas först, för att sedan tillåta hydroxidjonen att spjälkas upp!

På tal om vattenelektrolys, alltså elektrolys utan NaCl. Borde man inte köra med kaustiksoda i vattnet för att öka ledningsförmågan? Då slipper man alla problem med överpotential och får direkt vätgas och syrgas?

edit:
för visst kan man inte köra elektrolys av avjoniserat vatten rakt av? H2O har i princip ingen ledningsförmåga utan man behöver någon form utav salt.

Elektrokemi i sig är inte så knepigt, men det är när man går ifrån jämvikt som det börjar bli värre

Du har helt rätt i att rent vatten inte är lämpligt för elektrolys på grund av den dåliga konduktiviteten. Enligt Wikipedia används natrium eller litium ofta som katjoner och sulfat som anjon. Även KOH eller NaOH verkar användas i elektrolyten.

Jag antar att "chemical reactivity" skall vara "chemical activity", sv. "aktivitet". Aktivitet är ett mer korrekt uttryck för hur ett ämne beter sig än koncentrationen.

Har för mig om jag inte missminner mig så läste jag en artikel i en Dyk och mixgaser i början av detta.

Nu undrar ni väll om jag fått spel men icke, de tog upp en blandning som kallades HydrOx, det finns mängder Trimix, ArgOx, HeliOx etc etc så ni som har ögonen med ser ett mönster Ox!

Och i just HydrOx har jag för mig att de aldrig komprimerade den blandningen över 96/4 alltså 96%Hydrogen och 4%Oxygen pga av dess instabillitet, det fanns vad jag förstod en risk för självantändning...

Apropå det Hindenburg? kapoff! det borde väll vara varning i deta ämne om inte annat...
Men hur fungerar det med det kondeserade vätet som används inom bilindustrin? är det svårt att kondesera H2 för att göra detta projekt säkrare?

Kanske har flummat till alltihop nu pga av trötthet...

Kondensera vet jag inte om de gör på ett sätt men det finns metaller eller om det var legeringar som kan ta upp sådana enorma mängder väte i gasform och lagra det så tätt att koncentrationen av vätet i dessa legeringar motsvarar och tom i vissa fall överstiger den som det är i flytande väte.

Det hade väl varit ett av de säkraste alternativen men kostar säkert en hel del.

Okej, så kan det mycket väl vara.

Hade bara för mig att de kallade det för kondenserat på ett Topgear program när de testade en Toyota prius i Californien tror jag det var med Väteceller för elframställning, skall tydligen varit då det enda land som den såldes i.

De kan ju använt sig utav den termen för att enklare förklara det hela.

Om du/han som äger tråden skall använda sig utav syre från AGA eller Airliquide så ta för guds skull OdorOx om du skall vara inom hus med tester.
Du klarar dig utan B50* kvaliten till detta, B50 är den som används inom sjukhus, dykning etc.
*Tror den heter så.

Bara lite info om syrets små obehagliga egenskaper när det kommer till brännbarhet.
21% Ingen skillnad, det är ju det vi är vana vid.
25% Ca 4ggr högre brännbarhet
40% Ca 10ggr högre brännbarhet i ALLA material, så jag antar du kan lägga ihop 1 å 1

Så därför OdorOx (Odours Oxygene) Japp som namnet antyder så luktar det oxygenet unket, gamla gympadojjor typ, för att man skall känna läckage.

http://www.aga.se/international/web/lg/ ... rod_odorox

> 25% Ca 4ggr högre brännbarhet

Intressant att så liten ökning av syrehalten får så stor skillnad i brännbarhet. Hur mycket syre producerar t.ex. blommor? Skulle man kunna få en syrehalt på 25% genom att ställa en blomma i en burk?

Knappast troligt, blommorna gör väl inte syre av ingenting och CO2-halten i burken lär inte vara så hög att det kan ge upphov till några större mängder syre.

CO2-halten i vanlig rumsluft rör sig väl om ppm?

Ja, runt 390 ppmv CO2 i vanlig luft.

Ok, men om man tillsätter CO motsvarande 4% syre i burken?

Syret som blommorna(eller bladen..) producerar kommer inte från CO2...

Jo fotosyntes är den process där levande organismer tar hand om energi från ljus och lagrar den i kemiska bindningar. Fotosyntesen tillverkar energirika syre- och kolhydratmolekyler av koldioxid och vatten. Fotosyntes i växter försiggår i kloroplasterna i bladen på dagen med användning av solljuset.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Fotosyntes 2n CO2 + 2n H2O + photons → 2(CH2O)n + 2n O2

O2 som släpps ut kommer inte från CO2 utan från vattnet...

Men det kan väl inte bildas utan närvaro av CO2? Eller kan en växt producera syrgas i en ren kvävemiljö?

Det är möjligt att man med hjälp av olika isotopen kan se vilka atomer som hamnar var. Men är det av intresse? Finns det mer CO2 så kan växten tillverka med syre. Men naturligtvis klarar den inte det utan vatten . Men det ska ganska mycket till för att få en växt att göra det.