Intressant tråd!
Jag har till och från de senaste dagarna läst hela tråden!
Ett par kommentarer:
Har du kvar elpatronen du bestämde dig för att inte använda?
I så fall kan du använda kretskortet + kanske även kontaktorerna från den för att styra dina nuvarande patroner. Du behöver tre passande strömtrafos som träs på fasledarna som kommer ut från (eller om man vill in till) din stora trafo, och utgångarna från de trafona ska in på kretskortet (nere till vänster på ritningen du visade bild på). Kretskortet och kontaktorerna är anslutna till L3 och N, alltså 220-230V enfas, och det kan du givetvis mata från två av dina "norska" faser.
Kolla så att kontaktorerna verkligen tål en av dina nuvarande elpatroner, de har ju lägre spänning och därmed mera ström per watt än vad orginalelpatronen. Om du anser att elen ombord duger till att driva något mer avancerat än en vanlig glödlampa så duger den också att driva den där effektvakten.
Poängen är alltså att effektvakten känner av total strömförbrukning och när den går över en viss gräns så bryter den en elpatron, och när den passerar ytterligare en gräns så bryts även den andra elpatronen. På så vis kan du köra antingen 12kW "måsten" + 6kW elpatron, eller 12kW "måsten" + 3kW diverse + 3kW elpatron, eller 12kW "måsten" + 6kw diverse + "0kW" elpatron. Växlingen helt automatisk.
I princip kan du låta effektvakten styra vad som helst, men jag har svårt att komma på så mycket annat du kan tänkas vilja bryta. Du skulle i princip kunna köra t.ex. elspis/el-ugn/el-grill via effektvakten om du vill.
Åtminstone vissa elpatronstyrningar har nån enkel bygling för att lobotomera bort den där tvåtimmarsgränsen, man vill ta bort den i vissa "proffs"-användningsområden.
Om du orkar vara lite händig så verkar annars den förkastade elpatronen gå att bygga om från D-kopplad till Y-kopplad, men det kräver ett bättre foto på delen där värmeslingorna kommer ut för att se hur slingorna är kopplade. En fördel med att köra 230V på 400V-slingor är annars att du kan nog vara fullständigt säker på att aldrig bränna sönder slingorna p.g.a. elektrisk överbelastning.
**********************
Nu till något jag mer spekulerar kring (ovanstående "kan" jag
).
Radiatorerna:
Du har ritat två utrymmen som dels har kamin och dels har element. På en bild ser jag element med rören direkt anslutna till cirkulationspumpsystemet, utan några termostater på elementen. Eftersom kaminerna ger en del direktstrålad värme så är risken stor att varje gång du eldar i en kamin så blir det lite för varmt i rummet du eldar i och/eller lite för kallt i rummet du inte eldar i, eftersom båda regleras från samma shunt.
Den vanliga lösningen är väl att ha vanliga termostater på elementen. Eftersom de är inbyggda i väggarna så är det kanske läge för den varianten med reglage+givare en bit från elementen.
Men räkna på om det verkligen lönar sig att skaffa fyra ventiler + fyra termostater (som åtminstone har givaren en bit från ventilen) v.s. att fixa separata shuntgrupper för de båda våningarna.
Acktankarna:
Vad gäller att nyttja båda tankarna maximalt effektivt så kan man väl konstatera att en/två-tank-läget inte borde spela nån roll för laddningen. Laddomaten snurrar ju först allt vatten endast genom kaminerna, och när de nått inställd temperatur så börjar en liten del av det varma vattnet att tryckas in överst och en gnutta av det kalla vattnet nederst i tankarna blandas in i vattnet som snurrar genom kaminerna. Med högre effekt blir "gnutta" givetvis "en del" vatten. Resultatet kommer bli att först fylls den "övre" tanken i stort sett helt, och först därefter fylls den andra tanken.
Min slutsats av det är att det är ingen mening att ha ventilerna för att välja en/två tankar kopplade på laddomatsystemet. Det kan lika gärna köra på "två tankar" hela tiden. Om du eldar lite så kommer första tanken att bli halv/helfylld, eldar du mycket så kommer den andra tanken också att automatiskt börja fyllas, och inte förrän båda tankarna är helt fulladdade så får du värme över.
Däremot är det en bra idé att välja om returen från elementen ska gå in endast till första tanken (alltså anslutningen mellan tankarna) eller till båda tankarna. I första fallet så ingår bara en tank i slingan. Om du börjar värma upp när allt är kallt så kommer returen från elementen vara varmare än innehållet i tankarna, och då slipper du fis-värma båda tankarna ifall returen bara går in till ena tanken.
Det optimala borde vara att ha en vanlig tvåvägsshunt som väljer åt vilket håll returen ska gå, och styra den så att ifall toppen på "nedre" tanken är varmare än elementreturen så går returen till "nedre" tanken. Om toppen på "nedre" tanken är kallare än elementreturen så går elementreturen till "övre" tanken (alltså punkten mellan tankarna). Styrningen av en sån tvåvägsshunt verkar vara ett perfekt projekt för hembygge. Du behöver bara två analoga temperatursensorer och en komparator med en smula hysteres. Hysteresen för att shuntmotorn inte ska snurra ihjäl sig mellan ändlägena fram och tillbaka när allt befinner sig i någon slags mellantillstånd. (En sånhär styrning bör väl dessutom kanske ha någon valbar funktion som tvingar in viss värme i undre tanken även om det "egentligen" är lönsammast att allt går in i övre tanken, för att backvärmningen av stillastående dieselmotor ska fungera).
Superoptimalast nyttjade av energin i tankarna får du då dessutom om du har en fyrvägsshunt för framledningen, alltså med tre ingångar. En ingång för varmt från toppen på "övre" tanken. En mellaningång för "fisljummet" från punkten mellan tankarna, och en lågtemp-ingång som matas med returvattnet från elementen. Fyrvägsshuntar tror jag bl.a. används i solvärmebranschen.
Med en sådan installation, som både har fyrvägsshunt för framledningen och styrning för returen, kommer automatiskt bland annat ge driftläget att båtmotorn värmer nedre tanken till fisljummet vatten och om det är varmt nog så driver det elementen, samtidigt som elpatron/kamineldande ser till att övre tanken är varm nog för kranvarmvatten. Det är väl inget direkt vanligt driftfall, men säg att du dockar in en värmepump på "nedre" tanken så kan du nyttja det driftfallet med värmepumpen för fisljummet elementvatten medan elpatron/kamin för varmare kranvarmvatten.
Katastrofskydd
Manuella nödmetoder är alltid bra att kunna ta till, men automatik är inte dumt. En enkel grej kan vara att sätta en termostat som känner av vattnet från tankarnas kallsida in till laddomaten. Om det vattnet blir säg 90 grader så är båda tankarna fulla, och eftersom vattnet flödar där så finns det dessutom mer värme som kaminen/erna avger, och då är du nära ett katastrofläge. Termostaten kan då enkelt styra en kontaktor som dels tvångsbryter "sänk temperatur"-fasen på shuntmotorn/motorerna, och dels tvångsmatar "höj temperatur"-fasen på shuntmotorn/motorerna, och dessutom tvingar cirkulationspumpen för radiatorerna att gå igång. Då kommer du få bastu med 90 graders framledningstemperatur på elementen, men du kommer kunna klara dig en stund längre innan systemet kokar.
Detta förutsätter givetvis att rören till/från och själva radiatorerna är monterade på tillräckligt avstånd från sådant som inte tål så hög värme. Vanliga elkablar som inte är specad för extra värmetålighet bör t.ex. hållas på lite lagom avstånd.
Termostaten/kontaktorn bör givetvis också driva någon slags varningssignal (lampa och kanske ljudsignal) och om det går enkelt att fixa även något som stryper kaminerna. (Om du lägger på ljudsignal så fixa något system som gör att ljudsignalen kan tystas men bara "denna gång", d.v.s. så att den alltid återkommer vid nästa katastrofvarning. Det fixas enkelt med en "tysta ljudet"-hållkrets som också får sin matning via termostatkretsen. En bra grej kan kanske också vara att låta eventuell "RDS viktigt meddelande"-utgång på en stereo och/eller "squelch-utgång" från VHF-radio bryta/dämpa signalen).
I princip borde man kunna stänga ett spjäll rätt enkelt genom att "peta" på reglaget med en vindrutetorkarmotor (men se upp för att utan torkarblad som bromsar motorn så är det risk att den av bara farten kör förbi stoppläget och därmed inte stannar då den ska stanna). Fast just den funktionen behöver kanske inte vara automatisk, och det finns ju också faror, t.ex. vill man absolut inte stänga spjället för rökgaserna när någon lucka är öppen för då ryker det ju in. Eventuellt spjäll för inkommande luft är väl bättre att styra på detta vis, om man nu vill ha automatik.
Dieselmotorkylningen
Förutom att du givetvis måste fundera ut något som gör att värmen kan röra sig åt båda hållen mellan dieselmotorn och acktank så undrar jag vad planen är att göra av med värme från motorn när/om du kör så länge att båda acktankarna redan är fulla? Visst, katastrofskyddet jag föreslår ovan kommer göra att elementen kyl motorn, men det är kanske inte så skoj att ha bastu vid förarplatsen vid långkörningar på högsommaren. Om du ändå ska ha någon anordning som använder havsvattnet så kan det kanske vara läge att använda samma havsvattenslinga dels för kylning av motorn, dels för nödkylning (om det inte blir nåt extra jobb) och dels för eventuell värmepump.
Stora transformatorn
Är en såndär transformator dubbelisolerad? Krävs det, eller räcker enkelisolering trots att skyddsjorden från landströmmen inte kopplas till skrovet? (Det är ju hela poängen med trafon i princip). Finns det inspektionskrav, antingen generellt eller för att få ansluta sig vid vissa hamnar/kajer?
Att trafon har 400V D-kopplat in (oavsett vad den ger ut) ger fördelen att du kan aldrig få någon överspänning p.g.a. noll/PEN-släpp. (ja, och att den isolerar gör också att eventuellt PE/PEN-släpp aldrig kan göra båten strömförande).
Sidospår+++:
På Hultsfredsfestivalen för ett antal år sen kan man tänka att ljud/ljusföretaget Starlight hade önskat att grejerna var kopplade via en sån trafo. Nån lokal elektriker hade tydligen gjort nån miss varpå nollan släppt (eller möjligen blivit förväxlad med en fas), och den magiska röken läckte ut ur en trave av de fetaste slutstegen. Det blev visst rätt febril aktivitet med transporter kors och tvärs över landet för att få ihop något fungerande till festivalen som strax skulle dra igång.
Efter det så körs de största scenerna på sådana festivaler alltid på dieselgenerator (på typ en halv megawatt eller så) oavsett hur mycket det vanliga elnätet är tillgängligt.
