Svenska ElektronikForumet

TomasL skrev:Fullständigt ointressant om allt nytt dras med 5-ledar system, eftersom 99% av alla installationer är 4-ledarsystem.
Följaktligen är det en felaktig benämning, eftersom skyddsjorden inte existerar utanför centralen, eftersom det är en inkommande nolla, visst förbunden med marken, än sen, spelar ingen roll, eftersom marken ändå har så hög impedans, så den i det närmaste kan betraktas som en isolator.

Gissar du bara, att 99% skulle vara TN-C (TN-C-S inte inräknat)...


Först är skyddsjord ingen bra benämning för att den inte är förbunden med jord. Men det är ju helt fel för den är ju alltid förbunden med jord.

Sen är skyddsjord ingen bra benämning för att jord inte är nån bra jord...


Dessutom (sen ~99) potentialutjämnas allt inkommande samt platta/armering, och PUS är förbunden med PE.

MadModder skrev:Och de äldre proppskåpen där man köper säkringstråd på lösmeter och skruvar fast i säkringshållaren...
Och i den här instruktionsvideon drar de dessutom tråden runt skruvarna, och inte i de små hålen!
Man ser tydligt att tråden glider ut utanför skruvskallen när hon drar åt. De klipper till nästa scen väldigt fort där, men inte tillräckligt.

Ja, britterna är ju lite bakvända, som t ex i klippet, drar uppåt på huvudbrytaren för att slå av...

Skyddsledaren är aldrig någonsin förbunden med jord, om ni tror det, så är ni fellärda,
Dess enda uppgift är att förbinda apparathöljet med nollan på ett "förhoppningsvis säker sätt med noll-ledaren i händelse av fel".
Nolledaren är förbunden med jord i en transformator, troligen några mil eller så från förbrukaren. med impedanser uppåt flera hundra kohm.

4-ledarsystem är faktist minst 99 % av dagens installationer, samt att merparten av nya installtioner faktiskt ät rena 4-ledaronstallationer.
5-ledare kör man i nya byggnader, om kraven finns, annars är det forfarande 4-ledare som gäller. och servisen ät för det mesta 4 ledar i alla fall.

Och varför, tja, elverken har inte 5-ledare nedgrävt helt enkelt.

Varför jag påstår detta, tja, jag har inte sprungit på ett enda riktigt 5-ledar system ännu, trots en mängd installationer i nya och gamla byggnader, och det rör sig om ett par hundra om året spritt över landet.

Nolledaren är förbunden med jord i en transformator, troligen några mil eller så från förbrukaren. med impedanser uppåt flera hundra kohm.

Oxbajs! Finns ingen som bygger elnät med flera mil lågspänning.

Det är sällan du hamnar på flera kilometer från transformatorn.

Jag håller med. Bara i vår lilla stad finns en handfull transformatorstationer, så det är inte många hundra meter till närmsta var man än står.
På landet i krokarna här hänger stolptransformatorer med jämna mellanrum.
Så nej, några mil är det inte.

TomasL skrev:Skyddsledaren är aldrig någonsin förbunden med jord, om ni tror det, så är ni fellärda,

Får jag vara ofin nog att fråga var du införskaffat dig dina kunskaper då?

På den tiden det hette STEVE-FS och den var tjock som en bunt telefonkataloger.

Är inte insatt i detta men har sett att på många nya byggnationer gjuter in en vad jag tror är en galvad jordledning(typ8-10mm åskledare) i bottenplattan, ihopnajad med armeringen över en stor yta!

Numera kanske man gör det för potentialutjämning, men majoriteten av installationerna här i landet är ju 50+ år gamla.

Platis skrev:Är inte insatt i detta men har sett att på många nya byggnationer gjuter in en vad jag tror är en galvad jordledning(typ8-10mm åskledare) i bottenplattan, ihopnajad med armeringen över en stor yta!

Det är för potentialutjämning, eftersom det är inte en god jordning i meningen skyddsjord. Men den är ju ansluten till nolla/skyddsjord via en rejäl kabel. Standardförfarande idag på större stålkonstruktioner.

TomasL skrev:På den tiden det hette STEVE-FS och den var tjock som en bunt telefonkataloger.

Säger mig ingenting om *var* du skaffat dig kunskapen.
Elektriker?

-T

Platis skrev:Är inte insatt i detta men har sett att på många nya byggnationer gjuter in en vad jag tror är en galvad jordledning(typ8-10mm åskledare) i bottenplattan, ihopnajad med armeringen över en stor yta!

Det är väl snarare så att numera måste hela armeringen i grunden vara jordad, och det kan man lösa antingen genom att jordledaren ansluter till samtliga armeringsnät, eller så svetsar man ihop näten med varann och ansluter på en punkt.

TomasL skrev:Skyddsledaren är aldrig någonsin förbunden med jord, om ni tror det, så är ni fellärda,
Dess enda uppgift är att förbinda apparathöljet med nollan på ett "förhoppningsvis säker sätt med noll-ledaren i händelse av fel".
Nolledaren är förbunden med jord i en transformator, troligen några mil eller så från förbrukaren. med impedanser uppåt flera hundra kohm.

4-ledarsystem är faktist minst 99 % av dagens installationer, samt att merparten av nya installtioner faktiskt ät rena 4-ledaronstallationer.
5-ledare kör man i nya byggnader, om kraven finns, annars är det forfarande 4-ledare som gäller. och servisen ät för det mesta 4 ledar i alla fall.

Och varför, tja, elverken har inte 5-ledare nedgrävt helt enkelt.

Varför jag påstår detta, tja, jag har inte sprungit på ett enda riktigt 5-ledar system ännu, trots en mängd installationer i nya och gamla byggnader, och det rör sig om ett par hundra om året spritt över landet.

Ja man kan undra vem som har fel.
"troligen några mil"

En lågspänningsledning mellan transformator och en uttagspunkt kan av säkerhetstekniska skäl inte vara hur lång som helst. Längden begränsas av det s.k. utlösningsvillkoret. [...]
Kammarrätten har godtagit att ett begränsningsvärde på 560 meter lågspänningsledning används vid schablonberäkningar. Under vissa förutsättningar kan dock lågspänningsledningar användas för en längre spräcka och för att även täcka in sådana fall förordar EI att en zongräns mellan lågspänning och högspänning ska läggas vid 600 meter. Vid längre avstånd måste nästan alltid en ny transformatorstation byggas för att upprätthålla en god elkvalitet och möjliggöra en anslutning av flera kunder.

Sen sitter ju varje markskåp i jorden...


Kan säkert förekomma lokala avvikelser, fast på de nyinstallationer jag varit på de senaste 10-15 åren har jag inte sett TN-C. T ex alla villor har TN-S servis in i mätarskåpet, ett centrallager som byggdes -97 har inkommande TN-S (2x AKKJ 4x240/72).

Platis skrev:Är inte insatt i detta men har sett att på många nya byggnationer gjuter in en vad jag tror är en galvad jordledning(typ8-10mm åskledare) i bottenplattan, ihopnajad med armeringen över en stor yta!

Förr drog man bara upp ett armeringsjärn och jordade. Nu ska det potentialutjämnas med 25mm² ståltråd.
Inte jättelätt att hållas med. Ska ligga i slingor med två meters mellanrum över armeringen, med klammer varannan meter och klammer på varje armeringsmatta, och ska in på PUS (potentialutjämningsskena).

Vad består jordningen i transformator-stationerna av, rent fysiskt sett? Antar det är mer än ett järnspett i jorden!?

TN-C
TN-S
TN-C-S
Vad är skillnaden mellan dessa?