Svenska ElektronikForumet

Stäng av den interna IDE-kontrollern i BIOS och boota via nätverket?

Jag har löst liknande situationer (på 90-talet) med Norton Commander från diskett och överföring av data till annan dator via parlink-kabel (parallellt nollmodem), vilket stöds i NC.
Seriellt nollmodem går ju också bra, men tar lite längre tid.

I ett knepigt fall med en gammal Nokia 8088 och DOS 1.1 fick jag köra en jättegammal build av mskermit.exe för att få ut databasfilen från ett kassasystem på gammelburken via nollmodem den vägen.
Inga DOS-program jag hade ville starta på den datorn, men jag visste att Kermit är ännu äldre, och mycket riktigt funkade den.

Hm. Jag har letat lite på nätet. Jag ska ta med hem en disk och en kontroller som jag har liggandes på jobbet. Om man har tur och moderkortet har två IDE-kontrollers så kan det räcka att disabla den ena.

Annars så kanske det kan fungera med en Promise IDE kontroller i PCI slotten, den har ju egen bios. Det vore nämligen gott att kunna boota ett Linux system eller något lite bättre en bara MS-dos. Tanken är att jag skulle kunna göra image:ar av disken. Det är ju inte alla diskar som är formaterade till att sitta i en PC. Dessa diskar sitter i en rad gamla datorer som man vill kunna göra backup på.

- ABC800
- ABC1600
- Apple III
- DEC mircoPDP11/nåt

och säkert en massa fler som jag inte kommer på nu.

Kan "DNET" vara nätverksprotokollet som används?

Det hade jag ingen aning om, intressant. Men det är inte LUXNET, LUXNET klarar bar 32 noder och är beroende av sin server.

ABC-lab var ju uppe tidigare i tråden. Jag hittade en broshyr och prislista. ABC-lab kostade 5250kr plus moms enligt prislistan daterade 1987-09-01.

På den tiden jobbade min mor på Sala Teknikutbildning, och lite senare gjorde jag lite sommarjobb åt dem. Synd att man varken var intresserad eller hade riktigt åldern inne för såna leksaker då.

Liber blev Sala Teknikutbildning som blev Micro Support som jag tror finns kvar idag.

-lite kuriosa, ursäkta jag snor tråden!
Jag hade en ABC806 tror jag den hette, den fick göra slavjobbet åt min 2m (144mhz) station där man körde
packet radio AX25. Uteffekt 25w och med ca 3 mil mellan hoppet så kom man ner till Israel och därifrån
till USA via satellit på 2 dagar med dåtiden mail
Så, vad gjorde datorn då. Jo, den var en ren radiolänk för ovan band. Det skötte den bar i flera år!
1981 till 1983 kanske.

Tack för dom bilderna på ABC-lab.

Tänk vad man kunde på den tiden när det gäller att skriva handböcker.
På ca 10 textrader och ett exempelprogram på drygt 10 rader så har man en fungerande voltmätare!

Läser man de 20-30 första sidorna ur en handbok skriven idag så har man inte ens tagit sig förbi FCC/CE/ISO/mm-certifikat samt alla varningar om att apparaten knappt kan tas ur förpackningen utan att det är risk för brand, kvävning, elchock, störning, röta och andra hemskheter.

Jo, jag generaliserar lite och det är inte helt jämförbart, men på den tiden var man igång på mindre än en timme med en fungerande maskin. Nu har man inte ens laddat ner handbok, drivrutiner, datablad och andra uppdateringar på en timme bara för att få PICkit2 att blinka en lysdiod.

Jag tycker fortfarande att Gunnar Markesjös bok Mikrodatrons ABC är en av de mest läsvärda och förklarande böcker jag läst. Så mycket detaljerad information, så lättläst skrivet, på så litet utrymme ser man inte ofta.

Frågan är om det är böckerna som blivit sämre eller om läsarna blivit dummare...

Nåja, tillbaka till nutid igen.

Vi hade ABC-lab i plugget när jag gick på gymnasiet (slutet av 80-talet). Farsan hade ju ABC80 hemma så jag skrev ju alltid mycket mer avancerade program än klasskompisarna:) Framförallt när det gällde gränssnittet, jag hade en period där när jag pysslade mycket med "helskärmsformulär" istället för simpla "input-rader".

@bit96, Det är nog helt enkelt att tröskeln till att komma i kontakt med datorer är mindre. Så att marknaden för "dumma" handledningar ökar .. något med marknadskrafter osv På ABC80 tiden var folk tvugna att aktivt söka upp datortillfällen och ta till sig dokumentation som oftast höll en ganska komplicerad nivå från början.

@Nerre, Alltid enklare när man har tekniken hemma.. fast en C64 hadde väl lite bättre grafik än ABC80 ?

Nu har ju även otekniska motsvarande en high-end 1999 års PC i fickan.

OBS att det är INTE garanterat att olika MFM/RLL-kontrollers lagrar data på disk på ett kompatibelt sätt!

Jag tror att det oftast funkar att flytta MFM-diskar mellan kontrollers på 16-bitars ISA-buss, men har vad jag minns praktiskt provat att det går inte att växla disk/kontroller mellan diverse olika MFM-kontrollers på 8-bitars ISA-buss (och till/från 16-bit ISA).

För att det garanterat ska funka så måste det vara orginalkontrollern.

Om det är just en MFM-kontroller på 16-bitarsbuss så använder den normalt datorns BIOS. Det är viktigt att det går att ställa alla parametrar för hand (inklusive de där write precomp å vad de heter) och att BIOS inte gör något "modernt IDE-mässigt" självtest/närvarotest mot diskarna.

Det borde funka att ha sekundära IDE-kontrollern igång samtidigt som en MFM-kontroller är ansluten, men det finns ingen garanti att det funkar.

OBS också att MFM-kontrollers (iaf 16-bitars) ofta även hade floppykontroller på sig. Jag är inte 100% säker men har nåt vagt minne av att signalen som känner av "diskett i / inte" på 3,5"-diskdrives kan strula med en sån kontroller.

Om datorn kan boota från USB så är nog en USB-sticka med linux en vettig idé.

OBS också att bara för att Linux påstår sig ha stöd för diverse gammal hårdvara så är det inte alls säkert att det verkligen fungerar. Jag har t.ex. ett gammalt P90-moderkort som jag skruvat in i en ännu äldre låda där det råkade sitta en 1,2MB 5.25"-floppy förutom den vanliga 3,5"-floppyn. Det visade sig att det funkade inte att köra Linux (2.2-kärna tror jag var aktuellt då det begav sig) med 5,25"-floppyn ansluten. Det jag försöker säga här är alltså att det är inte alls säkert att Linux tycker om en MFM-kontroller som inte stödjer alla moderna flashiga kommandon som en IDE-disk stöder.

När jag tänker efter så tror jag att jag på 90-talet försökte köra Linux på en Conner (tror jag det var) 60MB 5.25" IDE-disk (eller var den på 30MB?), som suttit orginal i en Compaq Deskpro 386/20, d.v.s. troligtvis en av de första IDE-diskarna. (Det var vad jag minns Compaq och Conner som tog fram IDE). Den disken rapporterade en sektor för mycket när den tillfrågades om sin storlek, och Linux vägrade. En MFM-kontroller förstår inte ens kommandot där den tillfrågas om diskens parametrar, så risken är att det blir tvärnit.

Givetvis går sånthär att fixa om man mixtrar med källkoden till Linuxkärnan.


Vad gäller diskar som är formatterade på ABC, eller andra med "XEBEC-kort", alltså SASI/SCSI-MFM-adapter, så skulle jag absolut rekomendera att ansluta "XEBEC"/SASI/SCSI-MFM-adapterkortet till ett SCSI-kort i en PC, gärna så gammalt SCSI-kort som möjligt (typ ett Adaptec 1540/1542 på ISA blir säkert bra), kombinerat med nån lämplig stenålderslinuxdist (typ med 1.2.x-kärna är nog ett säkert kort), om man vill läsa ur disken med en PC. Risken är väl dock att PC'n även här försöker fråga disken om vad den har för storlek och XEBEC/SASI/SCSI-kortet inte ger nåt bra svar.


Vad gäller kablarna så brukar det vara en gemensam "nästan floppykabel" med 34-poliga kantkontakter fast andra pinnar växlade mellan "disk C/D" än för floppykablars "A/B", och så är det separata 20-poliga kablar till de två diskar som de flesta MFM/RLL-kontrollers kan styra. Detta är alltså i PC-världen, bland övriga prylar så kanske man istället byglar disk-id på hårddisken. För en enda disk är nog en rak kabel en bra början om man är osäker på kabeltyp.

Jag har haft goda erfarenheter med FreeBSD v4/5 för att läsa MFM diskar och 5,25" floppies osv.

Jag har en ABC-lab ståendes i källaren om någon är intresserad, inga kablar dock

Jag vill ha den, skicka ett PM.