Svenska ElektronikForumet

JO, men orsakar man jämna övertoner så innebär det att man skapar en DC-komponent och DC-komponenter är otrevliga för alla prylar som har en transformator som första komponent mot nätet. OCh idag när alla tillverkare är så snåla att de monterar in trafos som nästan mättar vid märkspänningen så kan även ett litet DC-bidarg flytta kurvan så mycket att den blir för varm - brinner upp och dör.

Borde inte vara något problem, men på ställen med svaga nät kan det vara ett problem - typexemplat är hårtorkar där man har en omkring 1kW last som man effektstyr med diod.... Inget fel med tekniken egentligen, men det KAN i vissa fall vara ett problem och om styrningen vore vanligare så vore problemet också större...

Problemet gjorde mig nyfiken så jag mätte lite. Jag testade med en 150 W halogenlampa med och utan diod.

Utan diod:

P=140 W, E=6450 Lux

Med diod:

P=86.5 W, E=1830 Lux

Effektmetern ska enligt uppgift klara att visa TRMS.

bengt-re skrev:synliga ljudutbytet blir sämre

Du har kopplat in semestern snabbt Övertoner och ljud hör ihop men men det synliga ljudet, både hörs och syns det? Edit: Trevlig semester
Edit: Att mäta är att veta. Det var nästan väntat, men att det var så pass mycket.
Edit3: Motorvärmare som diodstyrs. Mendet är väl ingen som kopplar ner effekten, alla vill vi åt goo värmen på vintern.

Jag trodde det var övertonen man använde när man gör gröna laserpekare.

Jo, men övertoner på elnätet är ett annat problem. Det är faktist ett rätt stort problem - speciellt ute i industrin där man har mycket fasvinkelstyrningar. Problemen går att lösa, men bra nätfilter är rätt dyra prylar. Alla övertoner tenderar till att skapa värme i transormatorer (på grund av ökade virvelströmsförluster och i viss mån också högre hysteresförluster) och en ökad termisk belastning på induktiva komponenter är tyvärr inte alltid medräknad vid konstruktionen och därför kan man få problem.

En bra länk om problemet: http://www.akademiskahus.se/fileadmin/r ... _elnat.pdf

Övertoner för att ändra vågländ på lasrar är en annan teknik och något helt annat... Det man gör då är att man frekvensdubblar (eller i vissa fall andra multiplikationsförhållanen). Det mest kända exemplet är väl frekvensdubblade CO2 lasrar men OPO används till många andra tillämpningar också.

"När en intensiv laserstråle passerar genom ett material, växelverkar strålens elektriska fält med
materialets inre elektriska fält. Om denna växelverkan är linjär påverkas inte ljusets frekvens. Om
växelverkan är olinjär kan t.ex. en överton bildas som ger upphov till dubblering av laserfrekvensen
(halvering av laservåglängden). Detta kan ske med upp till 80% verkningsgrad. Frekvensdubbling är en
fix våglängdskonvertering från längre till kortare våglängd.
På motsvarande sätt kan två längre våglängder genereras där summan av frekvenserna är lika med den
ursprungliga laserfrekvensen. Denna process kallas parametrisk generation och har allmänt låg
verkningsgrad. Om konverteringen förstärks med hjälp av en optisk resonator kan användbar effektivitet
nås. Detta kallas Optisk Parametrisk Oscillation (OPO). Genom att välja utbredningsriktning i den optiskt
olinjära kristallen kan man nästan godtyckligt välja vilka våglängder som laserstrålen ska konverteras till.
Både kontinuerlig och pulsad laserstrålning kan våglängdskonverteras med optiskt ickelinjära kristaller"

Jag hittade en lågenergilampa som verkar vara bra.
9W, 400 Lumen och 10'000 timmars livslängd. En annan fördel är att den är lite mindre än andra lågenergilampor. Så det sparar både glas och ytrymme runt lamphållaren.

Märket är "Tero Lights", som tillverkar för Coop. Priset var ca 96kr.

En liten nackdel är det något kalla ljuset, men som arbetsbelysning (t.ex när man sitter vid datorn) fungerar det fint.


Skruvade i den för knappt 10 minuter sedan. Det ska bli intressant att se hur länge den håller.

Läste just på sci.electronics.design om en som har testat starka lysdioder.


Citat:

I've done a little hobbyist style testing on various new high power LEDs
which have come out recently, for anyone interested. Be forewarned, lots
of pictures and graphs, bandwidth hog:

Philips LumiLEDs Rebel LED:
http://www.molalla.net/~leeper/rebel.htm

CREE's XR-E XR7090:
http://www.molalla.net/~leeper/creexre.htm

Seoul Semiconductor P4:
http://www.molalla.net/~leeper/seoulmy.htm

And a variety of related information off the main site:
http://www.molalla.com/~leeper/led.htm

WOW - det här sitter folk 'hemma' och gör med i stort sett proffesionell utrustning...

Otroligt!!

ur led är tiden, eller hur man nu sa

måste läsas igenom ordentligt, men det kommer bli intressant med belysning om något år

Såg i dag att priset på lågenergilampor verkar vara på väg ner.
Exakt samma (ok, likadan) lampa som jag köpte för ca 70-80kr i juli kostar idag 25kr hos Maxi och ca 30kr hos Domus.

Finns billiga sådana för en tjuga hos ett visst möbelföretag, håller på att testa några just nu, verkar funka hittills i allafall...

Fast, känns nästan som litet miljösvineri att slänga en massa komponenter som fortfarande fungerar när den tjänat ut, skall bända isär den sedan, när röret är slut och se om den innehåller något av intresse.

Hos Sverker fick inte det *möbelföretaget* något bra testresultat... Den lampa som var bäst är Philips tätt följt av GE om jag inte minns fel...

/PeterH

Lampan som jag har är ingen lågprisbudget-variant, utan en dyr modell som fungerar bra. Det är därför som jag tycker det är intressant att priset på den har sänkts.

Den har förresten levt i två månader, två dagar, fyra timmar och 9 minuter än så länge.
Den har förstås inte varit tänd hela tiden, så det var inte så meningsfull info..

Mizzarrogh skrev:Finns billiga sådana för en tjuga hos ett visst möbelföretag, håller på att testa några just nu, verkar funka hittills i allafall...

Fast, känns nästan som litet miljösvineri att slänga en massa komponenter som fortfarande fungerar när den tjänat ut, skall bända isär den sedan, när röret är slut och se om den innehåller något av intresse.

Jag har öppnat säkert 8 stycken sådan på ett bräde. Stoppa in den i en påsa (risk för glaskross med kvicksilver). Kolla efter en kant eller liknande mitt på plastsockeln, lägg en täljkniv i skåran och slå försiktigt allt hårdare med en hammare. Sedan är det bara att bända isär den.

Innuti hittar du i stora drag en likriktare och två transistorer i push-pull konfiguration till en transformator som ger ca 580 Vrms, med ca 1300 kVrms i startspänning. Plus en del kondingar och motstånd. Ev IC kontroller också.
http://www.pavouk.org/hw/lamp/en_index.html

Det som går sönder på lysrören är oftast glödtråden, eller att kvicksilvret absorberats av glaset. Så man kan "micra" trasiga lysrör till liv .. Vill man ha längre drifttid så är stora rör att föredra.

Riktigt bra MTBF får man med induktionsrör (ca 200kHz) som ger ca 80 000 timmars drifttid. Att jämföras med LED på 100 000 timmar.