Svenska ElektronikForumet

Gissning: Det finns antagligen antingen ett tillverkarläge där man t.ex. skickar data genom att variera inspänning, eller så kanske de i tillverkningstestningen helt enkelt löser ut överlastskydd för att stänga av invertern. Eller så är det en timeout, men det verkar ju dumt ifall man vill ha batterierna i en apparat som används ganska sällan (tänk t.ex. radio som man använder vid strömavbrott). Med tanke på hur mycket längre litiumbaserade verkar hålla jämfört med andra laddningsbara batterier så framstår det som ett rimligt användningsområde.

Denna typ av laddningsbara batterier gör såklart så bra de kan, men det är ju ändå en work-around på nåt som inte borde behöva vara såhär så att säga. Dvs i den mån man kan så är det såklart bättre att byta till apparater som kan köras direkt på spänningen från litiumbaserade celler, med endast en BMS som med FET-transistorer slå av/på utgången beroende på laddtillstånd och därmed drar försumbar ström och kan vara på konstant.

Tyvärr var ju många klassiska apparater gjorda för spänningar som inte passar så bra med litiumceller. Apparater tänkta för 7½V, alltså fem engångsbatterier, kan köras på två litiumbaserade celler i serie, och apparater tänkta att drivas från bilbatteri bör kunna med nöd och näppe drivas med tre eller fyra celler i serie, beroende på vilket område av nära överladdat eller nästan urladdat bilbatteri apparaten tycker bäst om.

Det är lite begränsat med apparater som kan köras på 7½V. De få apparater jag vet att jag har är dels UHER Report rullbandspelare som har plast för fem celler (men kan också köras på 6V blyack, om man letar reda på 6V blyack med lite ovanligare placering av polerna så passar de rakt av, så förutom vikten och livslängden så är det intes så stor anledning att köra litiumceller), och Philips portabla monokassettbandspelare från sextiotalet. Båda dessa typer av bandspelare har dessutom samma 5-pol 240-graders DIN (den som ser ut som sexpolig DIN utan mittstift) som är brytjack och där pin 1 och 5 är batterspänning in/ut, pin 3 jord (obs plusjordat), så man kan dels ansluta mikrofon med fjärrkontroll här och dels ansluta nätadapter / extern strömkälla och dels batteriladdare (för blyack eller NiCd för UHER). Så om man vill skulle man kunna ha två litiumceller i serie och enkel BMS som urladdningsskydd med sån DIN-kontakt för att driva dessa, ifall man inte vill pyssla till nåt att ha i batterihållaren. Detta är väl meningsfullt för en UHER men bortkastat på dessa Philips som 100% garanterat låter sämre än vilken freestyle eller nästan alla andra nyare bandspelare. Jag tror inte jag stött på nån radio som går på 7½V, men misstänker att en transistorradio för 9V fungerar acceptabelt även på denna spänning.

Bonus: Apparater både tänkta för 4½V och 6V (tre respektive fyra engångsbatterier i serie) går ofta hyggligt att köra på 5V. De friskaste engångsbatterierna har ca 1,6V obelastat när de är nya, så tre i serie blir 4,8V och 5V är så nära att apparaten bör tåla det. Omvänt så är 5V lite mer än man kan vänta sig av 4 NiCd eller NiMh-celler i serie.

En lithium cell laddas normalt till ~4.1-4.2 volt beroende på vilken livslängd man vill ha.

Att ersätta andra kemier med lithium bara för att man råkar pricka volttalet är förödande då dom måste skyddas från över/underladdning.
Stryk alla sådana tankar.

Batterierna som det talas om i denna tråd är speciellt gjorda för att ersätta std. 1.5V batterier och måste därför ha inbyggt skydd.
I det beskrivna fallet så kopplar batteriet bort förbrukaren (helt) vid för låg cell spänning, vilket helt är i sin ordning som en del av skyddet då det är en eftermarknadslösning för att använda modern batterikemi i utrustning som ej tillverkats för detta.

Du behöver inte gissa på något MiaM och framför allt inte skriva massa förslag som kan vara direkt farliga för antingen batteriet eller brukaren (som att stoppa i Lithium Celler i apparater om inte är avsedd för detta).
Det finns vare sig magi, konstigheter eller någon nöt att knäcka här.

Om batterierna inte har någon lastkänning för aktivering av DC/DC-omvandlaren utan istället har omvandlaren konstant aktiv, lär det ge en märkbar "självurladdning". Dvs omvandlarens tomgångsförbrukning tömmer cellen när den ligger på hyllan hos handlaren. När omvandlaren väl stängt av, kommer ev. parasitlast tillsammans med cellens riktiga självurladdning (kemiska reaktioner inuti cellen) så småningom djupurladda cellen. Har cellen djupurladdats för långt bör BMS förhindra uppladdning eftersom att uppladdning då är farligt. Men viss djupurladdning är ofarligt och BMS kan väcka cellen igen.

Eftersom att dessa BMS inte upptar mer än några mm³ i storlek kan man dock kanske inte förvänta sig en särskilt sofistikerad skyddslogik. Men jag tycker ändå att skydd mot uppladdning efter farlig djupurladdning bör finnas i ett konsumentbatteri med skyddskrets. I så fall bör det inte vara farligt att sätta batteriet i laddaren även när det levererats tomt med 0V utspänning efter BMS.

ToPNoTCH skrev: ↑20 juni 2025, 22:46:16Du behöver inte gissa på något MiaM och framför allt inte skriva massa förslag som kan vara direkt farliga för antingen batteriet eller brukaren (som att stoppa i Lithium Celler i apparater om inte är avsedd för detta).
Det finns vare sig magi, konstigheter eller någon nöt att knäcka här.

Vadå gissa?
Det finns apparater där man kan använda litiumceller rakt av med endast skydd mot djupurladdning (och kortslutning), utan att behöva spänningsomvandlare. Det gissande som görs är alltså hur vanligt det är att apparater är avsedda för 7½V/fem 1,5V-batterier.

Det är väl självklart att man vill slippa en extra omvandlare ifall man inte absolut måste ha den?

Huruvida apparater fungerar på lägre spänning än nominell batterispänning är enkelt att testa.

Anekdotiskt exempel: Jag har inte provat just batterimatning, men för nätdrift så fungerar t.ex en Philips "351" monokassettradio acceptabelt matad från 110V rakapparatuttag i badrum trots att den endast är avsedd för 220V. Med andra ord finns det rätt stora marginaler för tillåten matningsspänning.

Som nämnts tidigare har handlaren Reichelt, som säljer XTAR 1,5 V laddbara litiumbatterierna:
-på sin hemsida endast ett simpelt datablad att ladda ner, i det nämns inga instruktioner eller handhavande i det databladet, är en specifikation.
-på handlarens hemsida inga instruktioner, ingen bruksanvisning att ladda ner, ej heller någon länk till sådant.
-medföljer leverans av batterierna inga instruktionsanvisningar, inga bruksanvisningar, endast de 4 st batterierna fås i en transparent plastask, visas på bild i längre upp i denna tråd, inget annat fås.

I XTARs laddare för dessa batterier, som jag också har, står det i bruksanvisningen för laddaren princip bara att man ska lägga batterierna i batterischaktet när man vill ladda batterier.
Visserligen är bruksanvisningen på många sidor, men det är för att den är på en herrans massa olika språk.

Länk till handlaren och just dessa batterier:
https://www.reichelt.com/se/de/shop/pro ... ack-346451

Jag mätte just nu med multimeter UT161D på ett ett sådant XTAR 1,5 V litiumbatteri som jag laddade för någon vecka sedan och har legat orört sedan dess.
Den uppvisar 1,52 V. Dess spänningsomvandlaren har inte gått in i något sömntillstånd, utan varit på i ca en vecka, annars skulle jag väl ha fått 0 Volt.

Vad jag ser i databladen finns ingen uppgift om självurladdning angiven. Normalt är den så liten att du får vänta många veckor innan de laddat ner till så låg spänning att de kopplar ur. Belasta dom med 1/10C så får du lite snabbare se vad som händer.

Ja, litiumbattrier är väl kända för att ha låg självurladdning. T.ex. litium-ackumulatorer i elbilar.

Jag tar tillbaka, se nedan. 4 % per månad är ju mycket självurladdning. Efter 1 år, blir ju bara hälften kvar.

https://de.wikipedia.org/wiki/Selbstentladung

Jag råkade se denna artikel från feb. 2023 om självurladdning i litiumbatterier, och att de kommit på vad som orsakar den.
En molekyl som frigörs från PET-tejp vid värme, PolyEtenTereftalat-tejp, nämligen molekylen dimetyl-tereftalat och orsakar en redox-process.
PET-tejpen används för att förbinda elektrod och separator med varandra.
https://www.forschung-und-wissen.de/nac ... t-13377078

Det var i feb 2023 de upptäckte att det var PET tape som orsakade det. Eftersom inte tapen har någon annan funktion än att sammanfoga material, borde det vara löst för länge sedan. Tycker jag, får jag tillägga.

Dubbel post

Dessa 1.5V batterier har mycket högre självurladdning än vanliga litiumbatterier eftersom det sitter en switchomvandlare som är konstant aktiv för att omvandla från 3.3V till 1.5V.

Eftersom de som sagt skeppas från fabrik med 30-40% SOC behövs inte många månader lagring innan de når 0% och stänger av för att skydda sig.

Här påstås att 15 °C är en optimal temperatur för att lagra litium-ackumulatorer.
https://www.akkuline.de/blog/batterie-aufbewahrung

Neuere Studien attestieren Lithiumbatterien demgegenüber eine noch längere Lebenszeit,
wenn diese bei einem Ladezustand von 30% oder weniger gelagert werden.
Dies soll jedenfalls für Lithiumbatterien der Nickel-Mangan-Cobalt-Chemie gelten.
https://elektromotor24.ch/lithium-akkus ... nebereich/

Alltså nya undersökningar visar att litiumbatterier får längre livstid om lagras med SOC ca 30 % eller lägre.

Undrar hur 1,5 V laddbara litium-batteriet klarar sig i cykelbaklyset, på vintern? Jag tänker ha ett där nämligen.

MiaM skrev: ↑21 juni 2025, 02:50:21 Vadå gissa?

MiaM skrev: ↑20 juni 2025, 12:33:30 Gissning: Det finns antagligen antingen ett tillverkarläge där man.....

MiaM skrev: ↑20 juni 2025, 12:33:30 Apparater tänkta för 7½V, alltså fem engångsbatterier, kan köras på två litiumbaserade celler i serie

Jag skrev ju att lithium celler normalt laddas mellan 4.1~4.2 volt
Du rekommenderar att man kör med 0.8V - 0.9V överspänning och du skrev inget om urladdningsskydd.
Att du tror två celler ger 7.5V säger mig att du tittat på nominell spänning och på teoretisk nivå.

angående Miams nämnda 3,7 V för litiumbatterier.

Diagram spänning-ström för en pouch-cell för en Nissan Leaf 30 kWh elbil, av typen NiMnCo (NMC) och för Nissan Leaf 40 kWh elbil.
Det verkar som fulladdat är = 4,2 V och urladdat ca 3,4 V Mitt emellen blir ca 3,8 V, och det är väl det de kallar märkspänning.
1C = 32,5 A.
1/3C= 10,83 A

Kemin för olika lithium batterier varierar och du tittar inte på den kemin du har i ditt batteri.

https://www.researchgate.net/figure/Ope ... _234959605

LiCoO2 är tydligen känsligt för överladdning, har jag sett någonstans. Om den är känslig för djupurladdning är kurvan ovan inte så trevlig för att avbryta vid 80 - 90 % urladdning.

mindmappers kurva i hans länk ovan, översta bilden nedan.

Nedan foto på (varnings)skriften på mina XTAR 1,5 V laddbara litiumbatterier, som tydligen har LiCoO2-kemi.
Tydligen är denna kemi mindre termisk stabil jämfört nya kemier.

LiCo2-ackumulatorn upptäcktes tydligen ca 1980, och de flesta mobila apparater använde den från ca 1990 tom 2010, men det gäller inte längre idag tydligen.

Der Lithium-Cobaltdioxid-Akkumulator, auch LiCoO2-Akku, ist ein Lithium-Ionen-Akkumulator mit Lithium-Cobalt(III)-oxid (LiCoO2) als positivem Elektrodenmaterial. Von etwa 1990 bis 2010 verwendeten die meisten handelsüblichen Mobilgeräte einen Lithium-Cobaltdioxid-Akkumulator, der auch der erste kommerziell verfügbare Typ von Lithium-Ionen-Akkumulator war. Aufgrund dieser Dominanz am Markt war in dieser Zeit der Oberbegriff Lithium-Ionen-Akkumulator in vielen Fällen gleichbedeutend mit der Variante Lithium-Cobaltdioxid-Akkumulator. Das gilt heute nicht mehr, da Lithium-Ionen-Akkumulatoren mit verschiedener chemischer Zusammensetzung verkauft werden.
https://de.wikipedia.org/wiki/Lithium-C ... d_Gefahren