Svenska ElektronikForumet

Finns naturligt i magsafterna, används för surhetsreglering i livsmedel under beteckningen E507.

Men måste ändå va lite skillnad på det än att hälla ut 'koncentrerad' saltsyra? Tror knappast livsmedelsindustrin använder så höga halter saltsyra som vi etsare gör. Och magsaften är väl heller inget man normalt spolar ut i vasken, inte jag iallafall . Återanvända kan man göra, jag gör det dock aldrig - men det löser ju inte problemet med sluthanteringen...

När jag etsat förr har jag alltid gjort som du skriver nifelheim, och det funkar ju helt klart. Jag har dock fått några bruna märken i diskhon, men det kan ju bero på min egen oförsiktighet. Men man undrar ändå vad det finns för möjligheter att ta hand om de vätskor som blir när man etsar i reningsverken och om det påverkar systemet med koppar-rör etc. Tror nog jag ska ringa och fråga helt enkelt. Får bli på tisdag då.

Det är ju ingen som helst skillnad att hålla ut 1 dl konc saltsyra och
att hälla ut 10 liter saltsyra som är spädd 1:100...
Sannolikt balaneras det av de basiska tvättmedel som samtidgt går ut i avloppet.

Saltsyra gör ingen som helst skada i avloppet - om du inte låter deet stå still i några rör utan det är ett bra flöde av vatten som sköljer ner det - det besparar bara kommunen att i reningsverket hälla i syra i vattnet för att neutralisera en massa baser som Sodjan säger.

Som blivande byggingenjör så har jag haft möligheten att besöka uppsalas reningsverk ett par gånger. Dom är ju inte direkt förtjusta i diverse kemikaler, eller annat som följer med avloppsvattnet (tops t.ex.). Dessutom så frigörs väll koppar vid etsning och det är ju inte bra om det kommer ut i våra sjöar och hav. Kan tänka mig att saltsyra kan påverka den biologiska reningen på ett reningsverk.

Jag har själv inte börjat etsa än, men när jag gör det så kommer jag att ta min använda vätska till en återvinningsstation.

När jag var ung och oförstånding på 60-70 talet så hällde jag nog järnkloriden i avloppet, med en massa vatten på, men nu åker det nog till återvinningen i uppmärkta flaskor. Det har varit några incidenter här då hela reningsprocessen kraschat av att ngn dumpat kemikaler. Litet större mängder visserligen, men ändå.

Den info jag fått om saltsyra är från reningsverkspersonal, sen kan det kanske variera beroende på vilka processer de använder, men om det ska störa den biologiska reningen så behövs det åtskilliga liter konc. HCl. (Gäller större kommunala reningsverk - kanske inte de små lokala reningsverken - de kan vara väldigt känsliga). Är det däremot kopparsalter i är det en helt annan fråga. Dessa kan inte renas bort från vattnet utan kommer ut i vattendragen där det skadar livet i vattnet. Extremt olämpligt om man har enskilt avlopp.

Eftersom man här, som privatperson, får lämna rimliga mängder farligt avfall, utan att det kostar extra så är det enklast för mig att föra det.

Har dom inte saltsyra i lokala färgaffären går det bra med CocaCola istället

http://elektronikforumet.com/forum/view ... =coca+cola

Norpan skrev:Väteperoxid och syra är det inte bra att dra åt korken på, det kan bli mycket att städa.

jag skulle rekommendera dig att förvara blandninen väl ventilerat och mörkt för maximal lagringstid


dessutom oxiderar väteperoxiden saltsyran till klorgas. inte mycket,inte snabbt men klorgasen korrorderar allt i metall...

Det finns trådar här på forumet (och på andra sajter) där det står att man kan förvara etsvätska och framkallningsvätska i PET-flaskor.

OBS: Detta gäller de gamla PET-flaskorna. De nya (t.ex 1,5L-flaskorna man får 2kr i pant för) är på tok för tunna!
Så nu för tiden är det glasflaskor som gäller.

Har det hänt nåt med dina flaskor? Jag förvarar min etsvätska små 50-cl flaskor (PET) och det har hittils gått bra. De flesta av dessa är ganska tjocka. Natriumhydroxiden (framkallaren) kastar jag direkt.

Angående vätskor: Jag råkade blanda ihop förbrukad etsvätska (natriumpersulfat) med framkallningsvätska (NaOH) och flagor av kopparsalt bildades och föll till botten. Kvar blev en klar vätska (ej blå). Jag tänkte att det var ett bra sätt att separera ut det giftiga kopparsaltet så jag junde kasta resten i toan, men när jag försökte upprepa experimentet fungerade det inte. Försökte med olika koncentrationer av de båda vätskorna , men bara en bråkdel av kopparsaltet föll ut. Någon kemist här som kan förklara reaktionsprocessen, och varför det ibland inte fungerar? Jag undrar också vad det är för något som bildas som är kolsvart som olja når man lägger i NaOH koncentrerat i en annan vätska (en syra eller natriumpersulfat) och som sedan försvinner igen när koncentrationen minskar?

Mina tunna PET-flaskor har gått sönder (smält) i botten.
Första gången var det en billig cola-flaska från Netto. Jag trodde det var någon dålig (för etsvätska) plast i flaskan, så jag hällde över etsvätskan i en tjockare PET-flaska, av samma typ som jag alltid använt innan.

Andra gången var det en vanlig Pepsi-flaska på 1,5L som också smälte i botten. Då jämförde jag de bra flaskorna med de dåliga och den gemensamma nämnaren var att de bra flaskorna hade 4kr pant och var tjockare.
Alla nya PET-flaskor av 1,5L-modell som säljs är lika tunna och mjuka som dem som smält i botten.

Till alla blandningar jag gör nu (både oanvänt och förbrukat) så använder jag glasflaskor. Istället för kork har jag aluminiumfolie med ett litet hål i.
Nu har jag bara 3st bra PET-flaskor kvar. Två med etsvätska och en med framkallningsvätska. De har klarat sig i 3-4 år nu, men ska bli utbytta mot glasflaskor.

En annan anledning att inte förvara kemikalier (speciellt inte frätande eller giftiga) i behållare avsedda för livsmedel är att det föreligger en viss förväxlingsrisk.

>Som blivande byggingenjör så har jag haft möligheten att besöka uppsalas reningsverk ett par gånger. Dom är ju inte direkt förtjusta i diverse kemikaler
Heh. Till oss (dåvarande BMC, nu på Ångström) sade de att "små mängder vattenlösliga lösningsmedel kan ni hälla ut i avloppet, det är bara mums för bakterierna". Med "små mängder" menade de mindre än några liter åt gången ...
Detta gällde dock vattenlösliga och inte speciellt giftiga lösningsmedel.
Jag har förresten ett vagt minne av att den biologiska delen av reningsverket i Helsinborg (eller någon annan gränsstad) totalhavererade efter att tullen hällt ut _stora_ kvantiteter beslagtagen smuggelsprit

De mängder syra som en hobbyetsare hanterar kan det vanliga avloppet ta hand om utan problem, men kopparjonerna i den begagnade etsvätskan gör att det nog är lämpligast att lämna in den.

hmm hade nu idag 'ntligen fått tid till detta projekt så jag gav mit ut för att leta efter saltsyra och väteperoxid. saltsyra var inget svårt att hitta fanns hos färghandlaren. men väteperoxid. hitta jag inte var på 2 färghandlare och på apotek som bara hade 3%. så nu undrar jag om någon vet något ställe i linköping som säljer väteperoxid.

Jag köpte på colorama i tornby. ca 16 % tror jag det var.