Svenska ElektronikForumet

Sverige har nationellt ECE-undantag från max ljusstyrka framåt på bilen men samtliga lyktor måste vara E-godkända.
Det finns en massa andra regler som t.ex. max/min monteringshöjd av extraljus.

Att förbättra ljuset för H4 går bra men bilbesiktningen brukat vara uppmärksamma på detta.
Det finns mängder med olika H4-alternativ som ger mer ljus men inte alltid så lyckad ljusbild.
En variant som finns är halogen H4 55/100W. Halvljuset är normalt med starkare helljus.
Har själv använt mycket sådana lampor till just för rally-körning. Ofta Philips-lampor som brukar ge bra ljusbild.
En sådan lampa med korrekt ljusbild ger 1 Lux ljusstyrka på ca 35 meters längre avstånd om man testar med en Volvo 140 ljusinsats.
I praktiken så är upplevda räckviddsförlängningen inte ens det då det även ökar ljuset precis framför bilen vilket ger sämre förmåga att se något i det relativa svaga ljuset som motsvarar 1 Lux.
Upplevd skillnad i hur långt bort man ser är kanske hälften av detta, dvs ca 20 meter längre bort med 100W på helljuset.
Ofta byter man en lampa i taget och jämför på en mörk lång rak skogsväg. Brukar använda 1-liters plastflaskor som det varit motorolja i och placera utmed vägen för bättre jämförelser, Första intrycket är att det är att det är mycket ljusare, vilket det är men det ökar även i närfältet vilket försämrar sikten längre bort.

På ett sätt får man nackdel av dessa extra 35 meterna, och det är att det blir så mycket tidigare man måste blända ner för att inte förstöra vad mötande bilister ser mer än vad den vanliga 60W helljuset gav.

Nästan inga bilar har kablar anpassade för den ökade strömbehovet så det är lika bra att planera för bättre kablar samtidigt som man byter lampor. Givetvis så är livslängden på lamporna kortare ju varmare de arbetar. Hög lampeffekt och liten armatur fungerar inte bra.
Om reflektorn eller lyktglaset är i plast kan de smälta i värmen.

Det finns ännu starkare halogen lampor med olika stark halvljus-del. Från Philips är lamporna med högst effekt på 100/130W. https://www.eromman.com/philips-genuine ... arm-white/
Det är relativt liten upplevd skillnad med Philips 90/100W. https://www.hova.com/philips-halogen-h4 ... ly-10090w/
Biltema har också någon variant som jag inte testat ljusbilden på men de har nog själva en viss koll på att resulterande ljusbilden inte är allt för dålig.
Dålig ljusbild på egna halvljuset och både du och de du möter förlorar på det.
Halvljusbilden påverkas av själva lampan genom höjd och längd på glödtråden från lampfoten samt utformningen av den inre avskärmaren.

Har bilen dåliga lyktor , små ljusutsläpp lågt över marken, reflektorer och glas i dåligt skick, så är nog inte starkare lampor det som behöver åtgärdas i första hand och skulle det verkligen vara ett konkret behov då man kör på platser där lång räckvidd är ett absolut behov finns alternativ till halogen-lampor,

Ett alternativ till halogen är LED-lampor. Det är en djungel hur dessa presterar och tekniska data kan vara "lyser 200% mer än en halgonlampa"
och det kan då bli sämre ljus på flera sätt. Lysdioder far illa av värme så det är ett problem att få dessa att överleva i en H4-sockel utan att överhettas.
Verklig elektrisk effekt kan ofta ligga på 15 W per lampa just för att hålla ner värmeförluster men med en bra utformad LED-lampa kan det ändå ge mer ljus på rätt ställe, jämfört med en normal halogen-lampa.
Det finns ett antal rätt sakliga osponsrade jämförelser mellan olika H4 LED på Youtube. Man måste mäta för att få konkreta resultat som man kan lita på. Jämförande tester där man visar kamerabilder från landsväg med vit vägbana och höga snövallar räcker det att kameran har automatisk bländare för att kunna visa att ett tomtebloss lyser längst.

Man mäter mot en vägg för att se till att man får mest ljus dör det bäst behövs, utan att blända mötande. Halvljusbildens utformning samt att så mycket som möjligt av ljuset ska vara i övre högra delen av halvljusbilden. Det ger längst siktsträcka utefter högra vägrenen när man möter andra bilar.
Mycket ljus nära bilen vill man undvika, det är ändå för sent att reagerar om det händer något väldigt plötsligt de första 10 meterna närmast bilen när man kör på en mörk landsväg och i vilket fall är den biten ändå tillräckligt upplyst. Det är längre bort som ljuset börjar bli svagt då det avtar med inversa kvadraten på avståndet.

Ytterligare ett alternativ är Xenon urladdningslampor. Det är de lampor som kan ge mest ljus utan att något överhettas.
Det är också just vad gäller H4 en djungel med mycket skräp-lamor. Det beror på att Xenon-lampor tar någon sekund på sej att tändas.
Om man skiftar mellan hel och halvljus för man då köra i mörkret när den ena lampfunktionen släcks och andra lampfunktionen ännu inte tänts.
Därav att många biltillverkare som införde Xenon-ljus valde att bara ha det på halv-ljuset och sedan för att undvika att det svartnar i väntan på att lampan tänds så kör man med den hela tiden, tillsammans med ett halogen helljus. Dessa bilarna gav därför vid helljus alldeles för mycket närljus och därmed kort sikt.

Iden anammades ändå bland de som tillverkade Xenon-lampor och de tog fram en variant med både Xenon-del och en halogen-del i samma lampkropp. En variant som jag använt mej av var en Xenon-lampa vars ljusbåge flyttar sej mekaniskt mha en magnetspole. Lampan kan då vara tänd hela tiden och skiftar mellan funktion hel eller halvljus via den i lampkroppen inbyggda magnet-spolen. Det är sedan automatisk, kräver inga yttre arrangemang. Dessa lampor har grundeffekten 35W. Då de är effektiva så ger de 2-3 ggr mer ljusflöde än en halogenlampa 55/60W halogenlampa. De finns att köpa i många olika ljustemperaturer från gult till blått eller nästan rosa. Det blå-aktiga ljuset ger skenbart en intensivare upplevelse av ljuset, framför allt när de lyser mot stora vägtavlor med blå bakgrund.
Det gäller även mötande bilister att de upplever blått mötande ljus som mer bländande än samma ljus i färg närmare vanligt dagsljus som våra ögon är mest vana att hantera.

En fördel med Xenon-ljus på 35W är att de inte kräver grövre elledningar då de drar mindre ström än halogenlampor och de bränner inte sönder plastlyktorna då det blir mindre med förlustvärme än för halogenlampan. En nackdel är att man under färd for stanna ibland när det snöar mycket för att borsta av snön framför lyktglaset. Den sämre värmen smälter snön sämre än för halogenlampor.

Jag monterade 70W Xenon H4-lampor av den typ som flyttar lampan mekaniskt i min rally-bil och dessa kan man sedan köra på överspänning så att man får ca 100W per lampa och ändå få en viss livslängd på lampan.
Bytte rät snart ner mej till vanliga 35W lampor därför att mötande bilister klagade även på mitt lågt ställda halvljus med 100W.
Dessutom trots 100W på helljuset så gav helljuset inte den ljusbild jag ville ha och som jag däremot fick genom extraljus-rampen med fjärrljusbild och Xenon i alla extraljusen. För att se bra släcker jag både hel och halvljus och kör enbart på extraljusen på tävling. Släcker även all onödig instrumentbelysning av samma anledning.

Kör jag på allmänna vägar och kör med extraljusen har jag lång siktsträcka men dessa ljusen är är väl injusterade så kägelfokus ska var just långt bort på vägbanan vilket gör att så gott som alltid när man ser en mötande bil, det må vara kilometeravstånd, men extraljusen bländar ändå så att så fort jag alls kan se mötande billyktor släcker jag ned extraljusen och bländar sedan ytterligare en gång från helljus ned till halvljus.
Jag kör inte ens med extraljusen vid många tillfällen därför att de ger mycket ljus och om man då plötsligt måste gå ned till halvljus så blir det väldigt mörkt då ögonen vant sej vid det starkare ljuset.
Bländar även av extraljusen i god tid innan större vägskyltar då skyltarnas bakgrund reflekterar så kraftigt att det svider i ögonen.

Se trill att bilens original lysen och reflektorer är i bra skick.
Om lamporna aav designskäl ger dåligt ljus och du är beredd att blända av i tid så inte mötande ska behöva leka blindbock på vägen, åk då till Biltema och köp 100W H4, 20 kr stycket: https://www.biltema.se/bil---mc/bilrese ... 2000045063

Om din bils originallyktor går att får i bra skick, satsa på en normal märkeslampa som är laglig att besiktiga med. Ger minst bekymmer.
Har du behov av lång sikt, kör mycket på glest trafikerade mörka vägar, är det extraljus som ger dej mest. 4 ljus med 100W Xenon och pencilbeam ljusbild och ljuset smälter snön en kilometer i förväg. För att verkligen få bra ljus där jag lägger stor vikt vid att de ska ge så lite ströljus som möjligt och med bra reflektor. Ströljus, det är det ljuset som lyser upp snöflingor och regn precis i din siktlinje 1 meter framför ljusen som skvätter ljus åt alla håll.

En inte helt optimal ljusbild men hyggligt bra extraljus sett till priset är denna lampan: https://www.mekonomen.se/alpha-225-med- ... b-10209068
För bra ljusbild krävs att extraljus monteras med stöd upptill. Lampor som inta är stabila utan vibrerar i fartvinden är som att se på flimrande led-lampor. Det tröttar ögonen vid långkörning.

En ny typ av lampa som man påstår ska ge bra ljus på rätt ställe och med minimalt med ströljus, dvs det blir skarp övergång från ljust till mörkt vid sodan om ljuskäglan ska medges med en typ av lampa som består av en blå laserkälla som lyser på en fosfor-yta, som sedan avger det mer synliga ljuset. Snarlik teknik har använts av BMW för deras huvud-lyktor men ska nu komma som extraljus till humana priser då kostnaden att framställa denna laserdioden ska vara jämförbar med vanlig glödlampa.

Dne lär säkert inte komma i H4-anpassat utförande men kan medge bra ljus från måttligt stora extraljus.


Vanliga ledramper som extraljus, lyser bra och lite överallt... En fördel är att dess ofta långsmala design lättare smälter in i moderna bilars utseende, ofta mycket lågt som försämrar möjligheten att få bra räckvidd på ljuset. Anfallsvinkeln mot vägbanan blir låg vilket minskar möjligheten att få bra ljus på långt avstånd och ljuset bromsas av mindre backkrön.

Hög placering ger längre räckvidd och ett knep med LED-ramper är att montera dom långt bak på biltaket så att taket blir en avskärmare som hindrar ljuset falla på motorhuven eller strax framför bilen och minskar problemet med att snöflingor blir belysta nära inpå bilen:

FormerMazda skrev: ↑10 mars 2025, 08:33:44 Alternativt kika på om det går att konvertera till xenon, eller LED om det faktiskt är lika bra. Har ingen egen erfarenhet av detta.
Jag hade ett par bosch big knick 200 för längesen, dessa med vanlig halogen lös bra, men helt fantastiskt med xenon. Konverteringen är ju lite knölig förstås, men görbar.

Jag säger bara usch för Xenon och Led, jag avskyr dom. Bara Halogen som kan ge rätt ljus än så länge.

Jag har inga problem med ljusbilden heller från mina halogen, det är inte fråga om något sånt. Det är bara en rolig sak att hålla med.

Kan nämna att det numera finns konverteringssatser för H7 halogen till LED som passar direkt. Osram och Philips tillverkar sådana som är godkända. Om jag inte missminner mig när jag läste detta för något år sedan, så är det så att ifall en konvertering är godkänd i Tyskland är den även godkänd i Sverige. Detta kan man läsa på Transportstyrelsens hemsida att tyskt godkännande = Svenskt godkännande.
Går man in på dessa båda lamptillverkares hemsida kan man hitta listor över vilka bilmodeller som är godkända för konvertering. Det ingår även klisterdekal som man sätter i motorrummet som intygar att detta är en enligt reglementet godkänt.
Har dock som ägare konstaterat att det ingår få japanska bilar i listan, mest europeiska bilar!
Lista https://look.ams-osram.com/m/53d49e38cb ... les-DE.pdf
https://look.ams-osram.com/m/4e7f9ac862 ... K_2286.pdf

LED kan bli av intresse när de tillverkar en LED lampa som producerar ljus i spektrumet under 4000k, allt ovanför är skräp enligt mig.

DennisCA skrev: ↑10 mars 2025, 12:56:57 Jag säger bara usch för Xenon och Led, jag avskyr dom. Bara Halogen som kan ge rätt ljus än så länge.

Nu är du fel underrättad. Se till att vara bra underrättad innan du mixtrar. Dåligt kunnande och det kan drabba både dej och dina mötande bilister. Det är inte helt trivialt att mixtra med och det är inte utan anledning man i de flesta länder förbjuder folk att på egen hand konvertera till andra lamptyper i armaturer ej uttestade för lamptypen.
Därav att det ofta är mer rekommenderat att man adderar separata extraljus som inte får lysa tillsammans med halvljuset. Då är åtminstone halvljusset intakt fungerande som det var tänkt.
I många länder är dessutom allt av extraljus förbjudet då folk inte kan hantera det och förstår att man det inte får gå ut över mötande trafik.
Vill du verkligen få ett bättre ljus än vad bilen redan har, se till att du har tagit reda på fakta innan du ändrar något.

Jag vill ha bra ljus med rikt upplevt färgspektra, dvs jag vill kunna se bra skillnad på färgen från gröna buskar och bruna älgar.
Halogen går då bort. Allt för mycket rött relativt övriga färger.
Även om somliga fabrikanter försöker minska rödövervikten med blåtonat glas så är det antingen överfiltrering vilket minskar totala ljusflödet eller fortfarande allt för ensidigt ljus, En annan väg att minska det röda spektrat är att öka temperaturen på glödtråden. Kan man göra med högre matningsspänning. Det blir ett något bättre ljusutbyte men man kommer inte undan att det krävs högre temperatur på glödtråden vilket kortar livslängden trots en relativt liten förbättring. Se bifogade kurvor.
Förskjutningen av de olika kurvorna är det som man även kan se hända vid olika spänningsfall fram till halogenlampan.

Xenon har relativt halogen ett riktigt bra spektra och och färgtemperaturen är valbar inom ett brett område. Som standard med central topp från 3000k till 7000k, från lätt gultonat till violett.
Många väljer det något blåtonade ljuset på 5-6000 k som ligger närmast dagsljus men med tydliga blå-stick.
Jag har alltid kört med ca 3500k, dvs ungefär samma temperatur som ljuset en timme innan solnedgång, för att minska blåsticket.
Mötande bilister kan inte se något blå-skimmer vid den temperaturen. Det finns fortfarande blå-stick men är obetydligt dominant relativt övriga ljuset.
Halogen normala H4 kan anses ha ett betydligt sämre fulljus-spektra än Xenon och dessutom ligger mer av dess ljus i det infraröda området och ger mer värme.

LED, beroende på typ av LED kan ha hyggligt fullspektra inom synliga våglängderna , men de flesta LED för bil bygger på blå LED vars ljus omvandlas i ett fosfor-material, Ofta följer mycket av det blå ljuset med men ligger ofta nära UV-ljus som våra ögon inte uppfattar så bra. Genom olika kemi-varianter kan man variera förgtemperaturen även från dessa blå lysdioderna men det handlar även om att hantera värme i lampa och fosformaterial som gör att nedan bifogade LED-kurvor är rätt typiska för billjus.
Som dagljus-ersättare är de kanske de mest ojämna men ger å andra sidan relativt liten andel IR-ljus och därmed förlustvärme. Allt detta syns på bifogade kurvorna så slipper du leva i okunnighet hur olika ljuskällor fungerar. I stytnnerhet om du tänker göra avancerade spänningsbyten så är det bra att veta i förväg för och nackdelar med olika lampor.

DennisCA skrev: ↑10 mars 2025, 12:56:57 Jag har inga problem med ljusbilden heller från mina halogen, det är inte fråga om något sånt. Det är bara en rolig sak att hålla med.

Det jag skrev var att man som köpare av lampor som inte är helt avsedda för lampan.armaturen eller med extra ljusstyrka får se upp då ljusbilden på sådana lampor kan göra att användbara ljuset blir sämre.
Kunskap om sådant är även det viktigt för att få bästa ljus. Det var det jag här ovan förklarade, Hoppas det klarnar nu, då det är viktiga saker om man försöker göra saker utanför vad som kanske ens är lagligt och som alltid är det den mötande bilisten man i första hand ska tänka på, att den inte blir lidande på okunniga experiment.

Bifogade kurvorna nedan har inte samma skalaxlar men det bör inte vara problem med att se hur spektral fördelningen ser ut inom synliga spektrat och spilleffekter utanför detta spektra.

Halogenlampans kurvor är även representativt för de olika kurvor man få vid olika lampspänning. Allt som är till höger om synliga spektrat blir förlustvärme. Halogenlampan är en bra värmekälla. Linjefärgen har inget med faktiska färg-temperaturen att göra mer än att den visar intensiteten för olika ljusvåglängder för olika upplevd färgtemperatur.
Man kan t.ex. se att en H4 12-volts lampa som drivs på bara några få volt knappt ger något ljus och avgivet ljus inom den synliga regionen är då nästan enbart röd.
Hur hårt man än driver lampan med överspänning, så är det kraftig röd-övervikt inom synliga spektrat.

Xenon finns i många varianter. Det är bl.a. kemin i gasen Xenon som man kan blanda med andra gaser och till en viss del även genom att driva lampan olika hårt, Det som händer då kan man säja varierar lutningen på backen i nedan bild. Bildens kurva visar en typisk Xenonlampa. Denna kurvan är först och främst mer jämn över synliga delen av ljusspektrat relativt andra alternativ. Filtreringen av UV-ljus ennligt kurvan ovan finns på de flesta lampor som ett filter inbyggt i glaset. Även om glaset ser för ögat klart ut, filtreras det mesta UV-ljuset bort. Det ljuset kan annars få armaturen att åldras i förtid och det är inte helt nyttigt att se in i en sådan lampa på nära håll. Det är iofs inte mer UV-ljus än vad vi får från solen en sommardag men samma där, man ska inte se direkt mot solen i onödan.
Xenonlampan har även den en hel del spillvärme , högra delen av kurvan, men påtagligt mindre än för halogenlampan. Därav att den inte på egen hand alltid klarar att smälta is och snö som hamnar på lyktglaset som halogenlampan klarar mycket bättre.

Variationerna man kan få av Xenonljusaet temperatur visas nedan, men framförallt visas något jag anser viktigt, att man vid de högre sk dagsljustemperaturerrna , 5-6000k, får sämre färgupplevelse av naturen. Grönt gräs blir nästan färglöst. Ljustemperaturen 3500k ger mer av naturliga färger i naturen, som är en viktigt om det är där man kör. Slutligen LED-spektrat. LED-lampor kring 3500K brukara kallas "varma" medan allt över kallas vitt ljus för lysdioder med fosfor-teknik.
Just det jag påpekade om dålig belysning av gröna färger ser vi även i dessa kurvor. Grönt ljusflöde är lågt relativt övriga färger. Inte bra om man vill se gröna växter i bra kontrast relativt en älg. Vill man göra det mer komplicerat ska man tänka på att ögonens känslighet för olika färger inte heller är en linjär kurva och varierar med intensitet på spektrat vad ögat uppfattar som bäst innehållsrikt ljus.

En ytterligare aspekt är att om man bor i en öken så är det inte så viktigt att lamporna ger grönt ljus, det finns inga så mycket gröna växter som återreflekterar den färgen i en upptorkad öken. Blåstick är inte bara dåligt. Jag upplever det som att man ser t.ex. de förståndiga gångtrafikanter som har bra reflexer när de går i mörkret på vagkanten syns på långt håll i sådant ljus. Likaså ögonreflexer från vilda djur syns som blå ljuspunkter långt in i skogen. Det upplevs intensivare och man uppmärksammar det tidigare än för ljus med låg blå intensitet.
Det är av samma anledning som mötande bilister upplever det så, blå-sticket, intensiteten kan upplevas störande även om ljusflödet är inom ok nivåer.
Bor man där inga andra bor i polarmörkret eller i miljö med glesa gatlyktor , i öken eller tät djungel, bästa ljus och ljustemperatur beror på vad man vill ska synas bra.
Finns inga mötande bilister så behöver man inte tänka på dom heller.
Finns det mötande bilister är det viktigt att du inte gör dom blinda med ditt ljus, inte minst för din egen säkerhet. Blir de bländade av ditt ljus ser de kanske inte att de kommit över på din väghalva på frontal-kurs. Har du då okunnigt mixtrat med halvljuset eller inte förstått att mer ljus på långt avstånd kräver tidigare avbländning så drar du med dej oskyldiga medtrafikanter som offer för det i praktiken försämrade ljuset.

Mötande bilisten är jag och jag är redan drabbad av allt folk som ska ha vitt och bländande ljus i sina bilar.

Högre färgtemp är en dålig idé. De bländar mera och penetrerar dimma m.m. sämre, de bländar speciellt andra förare lättare, de har negativ inverkan på mörkerseendet och kräver att folk fläskar på med allt mera bländande ljus för att kompensera.

Den mänskliga hjärnan har en viss förkärlek för det vita ljuset då det påminner om dagsljuset och inger en med trygghetskänslor, studier har visat detta.

Halogen ger ljus i det spektra som är till mest nytta för mörkerseendet, körande och för att kunna se rörelse som t.ex. djur som rör sig i skogsbrynet. Men det känns inte lika tryggt eller modernt. Istället föredrar förare att lägga ut flera gånger mera ljus för det är vitt för att uppnå samma resultat. Med bländande fotgängare och medtrafikanter som resultat.

>Halogen ger ljus i det spektra som är till mest nytta för mörkerseendet, körande och för att kunna se rörelse som t.ex. djur som rör sig i skogsbrynet.

Har du ens försökt förstå spektrala kurvorna ovan? Nix. Inte ett spår.
I natuen finns t.ex. mycket som är grönt,
Om lampan ej avger t.ex. GRÖNT LJUS, syns ej heller färgen från sådant som mest återkastar GRÖNT LJUS. Det ärt t.ex. ett något alla halogenlampor är dåliga på, att avge grönt ljus.
Visst som jag skrev , bor man någonstans där inget återkastar en viss färg så märks det ingen synlig skillnad om lampan avger denna ljusfrekvens eller inte. Det är relativt enkel fysik. I öken utan gröna växter märks inte denna bristen hos halogenlampan.

Halogenlampan avger mest rött ljus med tyngdpunkt mot infraröd. En räv kan vara lite orange-röd och ska man hitta något i naturen som är djuprött får det nog bli röda rosor.

Sedan får man skilja på när man pratar om vitt ljus, eller dagsljustemperatur och ingen av dom har något att göra med solen spektrala innehåll.
Något som för ögat är vitt är en yta som återger alla färger likvärdigt. I solljus återges solens spektrala innehåll på en sådan yta.
Ett vitt papper ser således rött ut om man belyser det med röd lampa. Det avger då inte ett vitt spektra då övrig spektral innehållet inte finns i ljuskällan, bara det röda.

Där har du mycket problemet med halogenlampans dåliga färgupplevelse i naturen.
Det är otur eftersom det är ett färgområde där våra ögon fungerar som bäst vad gäller mörkerseende.

Men du hävdar att det finns en annan verklighet hos dej som inte stämmer med gängse kunskap?

Som jag skrev, ögonreflexer är något som man verkligen reagerar över som bilist, att de syns så mycket än vid halogen-ljus med Xenon-ljus.
Ögon, i synnerhet hos nattaktiva djur är något av en naturlig ljusreflektor med brett frekvensomfång. Därav oavsett ljuskällan spektrala innehåll så reflekteras dess ljus rätt bra i ögonen på djur. Kattögon är klassiskt. Människors ögon är rätt usla på att vara reflexer.

Samma sak med färger i naturen. Ljus-intensiteten är jämnare fördelat över synliga området med Xenon än vad man kan få med oavsett typ av halogen. Tekniskt omöjligt. Hävda motsatsen är bara korkat och du kan inte kan visa sådana kurvor eller faktalänkar som stödjer det du påstår.

>Högre färgtemp är en dålig idé.
Förmodar du menar att ha lampor med tydlig blåtoning på avgivet ljus. Färgtemperatur är dock inte samma sak som ett bredare och jämnare spektrum, en frekvenskurva som inte är så lutande varken mot blått eller den lutande backe som halogenljus ger, spom lutar mot rätt och infrarött. Rött är en färg där människoögat får svårt med kontraster. Alla katter blir grå i skymningsljus när mest solen röda spektra når fram.
Samma vid brasans falnande sken, där det är svårt med kontraster. Mjukt för ögonen som det bl.a. beskrivs.


>Den mänskliga hjärnan har en viss förkärlek för det vita ljuset
Ögat är som mest känsligt för ett spektra som passar rätt bra med solens spektra. Ingen av dom är särskilt jämna i sitt spektra. Solen har en topp kring 470nm.
Vitt ljus är en spektralt rak linje på samma sätt som vitt brus och är knappast något som kan anses något vi föredrar som något lugnande. Man brukar prata om "kliniskt vit ljus", det ljus som kan uppstå i rum med mycket vita ytor. Inte vilsamt.

Människan likt många djur har det naturligt i sej att bli lugnare när det blir skymning då solen sjunker så att den mest når oss i det röda spektrat. Dagsljus och man är aktiv och arbetar. Brett ljusspektra med hygglig intensitet underlättar många aktiviteter som fodrar god syn.

Har du något som påstår annorlunda är det rätt uppseendeväckande. Länk?

När det skymmer, då slutar korna beta och fåglarna slutar sjunga. Vi har ett uttryck som kallas "Vila skymning" där man låter dagen spinnande tankar komma till ro.
Inte vill man ha ett vitt ljus då, ej heller ett ljus med dagstemperatur, Tror det ligger rätt långt tillbaka i generna att man lugnar sej känner trygghet och ro när man ser elden vid öppna spisen falna och bli en glimrande röd ton som ger svaga konturer av rummet för vilka ögat har svårt med konturer i det röda ljuset. Som ett halogenlyse på låg spänning.

>Högre färgtemp är en dålig idé. De bländar mera och penetrerar dimma m.m. sämre, de bländar speciellt an>dra förare lättare, de har negativ inverkan på mörkerseendet och kräver att folk fläskar på med allt mera bländande ljus för att kompensera.

Det är osammanhängande motsägelser. Vad som bländar är redan beskrivet.
Det finns ingen färgtemperatur som penetrerat dimma bättre. Det är bara nys. Dimma är små vattendroppar som kan reflektera ljus oavsett spektrala innehållet. De utgör liknande problem som vid snöfall, som också inte favoriserar någon särskild ljus-färg utan reflekterar både rött och blått lika bra.
Kan man undvika stickljus i synfältet så slipper man mycket av direktreflexerna i dimma liksom i snö.

Negativ inverkan på mörkerseendet är något rätt komplext beroende på situation. Instrumentbelysning i flygplan kan ofta switchas till enbart röd färg då det anses skada nattseende minst. Det är en mindre viktig färg för att kunna se i svagt yttre ljus som det inte gör så mycket om ögat blir bländat av. Samma som ljuset från fallnande glöden i brasan, Konturerna från röd glöd blir svaga men ett svagt månsken kan då ge desto skarpare konturer då ljuset från månen är mer rik på andra färger som ögat har mer av sitt mörkerseende kvar i, som inte blivit belyst påverkat av färgen från glöden. Månen är i sin tur är en dålig spegling av solljusets spektrala innehåll.

Oavsett typ av ljuskälla så är det korrekt som du skriver, mest ljus vinner. Att slå på helljus och man ser bättre i fall den mötande bilen envisas att köra med helljus. Lägg till ett antal extraljus och man störs än mindre av mötande helljus. Det är riskbeteende, det kan vara lika illa för bägge om någon av bilarna kommer ur kurs.
Vad gäller att bländas mest effektivt gör man med starkt ljus över hela färgspektrat så att ögat inte ska undgå att bli bländad för någon färg.
Xenon är mest effektivt. Halogen ger i princip inget ljus av värde från ljusblått och och vidare mot blått och UV så det är inte bästa vapnet i den kampen, "mest vinner". Chicken race med billysen är knappast särskilt ansvarsfullt eller vuxet beteende.

>Istället föredrar förare att lägga ut flera gånger mera ljus för det är vitt
Som sagt så är vitt ingen färg som kan avges. Ljuskällor kan avge smala spektrum såsom natriumlampor och laser eller mer bredstrålande spektrum såsom Xenon. Halogen har egentligen mycket bredare spektrum men den extra bredden ligger utanför synliga spektrala färg-området.
Det är som ges av kurvorna ovan vilket visar att det mesta försvinner som värmeförluster.


Jag har alltid lagt stor vikt vid bra ljus. I synnerhet i samband med att jag tävlat i rallykörning. De flesta kostar i de sammanhangen på bra ljus och hade halogen varit bra hade det använts. Det försvann för rätt länge sedan. Det finns INGEN som i de sammanhangen ser halogen-ljus som något som ens är användbart, Halogen ör en historisk sak som försvann för 10-20 år sedan bland de som är mer uppmärksamma än medelbilisten på vad som fungerar som bra lyse på natten.

> inger en med trygghetskänslor
Skymningsljus brukar man påstå ger lugn.

>Men det känns inte lika tryggt eller modernt.
Nehej? Omodernt är det nog. Finns få moderna bilar som ens har det som kupebelysning. Tryggt är inget som värdesätts när man behöver se bra i trafiken. Kasta halogenlamporna på minnenas tipp och använd lampor som ger bredare och mycket jämnare ljusspektrum om möjlighetens och kunskapen finns. Du skildrar någon som klåpar till det och riskerar blända andra. Du delar mycket de åsikterna med de som inte funderat så mycket på vad som är ett bra fungerande ljus för alla parter men logiken är rätt simpel-

Ska du se något alls behövs en ljuskälla.
Ljuskällans våglängd är viktig faktor hur bra något belyst återkastar ljus.
Gula brevlådor syns bra i gult ljus.
Blå vägskyltsbottnar syns bra i blått ljus liksom att många nattdjurs ögon återkastar blått ljus på ett bra sätt.
Vi människoögon återkastar inte så mycket ljus utan ser mest rödögda ut på blixtfoton.
Ljuskällan som avger jämnt brett spektra återger flest färger tydligast.
Halogenlampan avger mest rött ljus.
Mest ljus av flest färger bländas bäst om man vägrar halvljus.
Blått ljus upplevs som mer irriterande, i synnerhet för de som sitter i bil med halogenlampor, men Xenon avger inte nämnvärt med blått ljus om man inte valt den färgtemperaturen på lamporna.
H4-LED avger rätt mycket blått ljus men våglängden är kort, en frekvens där ögats känslighet gått ner en hel del, så man störs inte alltid så mycket. Det är iofs individuellt och det finns de som har ett bredare spektralt seende och det kan skilja mellan höger och vänster öga.

Legala original bilbelysningar med lysen med vars spektrala innehåll ger betydligt mer blått ljus relativt halogenlampor håller jag med om att de kan upplevas som störande men är i praktiken inte mer bländande. Det är inte svårt att mäta intensiteten och jämföra.
Halogenlampor har problemet att de inte avger blått ljus så blå saker syns sämre om de inte själva avger det blå lljuset.
Vägskyltars bakgrund blir då inte nämnvärt blå utan ser mest svart ut för en halogenlampa.
Det är givetvis ingen fördel att välja att bli blind för en färg men å andra sidan så skonas ögonens mörkerseende för denna frekvens så att man lättare noterar utryckningsbilars blå saftblandare, eller mötande bilars blå-skimrande ljus.
På min Audi har jag Xenon på fyra lampor fram. De är inte nämnvärt störande vad avser blått ljus varken för mej eller de jag möter. Det finns ingen störande blå-nivå. Går inte jaga problem som inte finns.
Däremot störs jag av instrumentbrädans blå indikeringslampa för helljuset, det är en blå lysdiod. Den lampan är dämpad till mer lagom nivå med en bit maskeringstejp.

För att belysa vad som inte är solspektra utan dagsljus-temperatur typ 5-6000K som visserligen kan råda en särskilt med en lagom molnig dag och också kan avges av lysrör som finns att köpa för en specifik färgtemperatur,
En jämförelse mellan solljus och ett lysrör som bägge avger ungefär samma färgtemperatur: Bägge kan ha samma färgtemperatur men den ena gör att du ser vissa färger riktigt dåligt.
Hackig ojämn frekvenskurva är inte positivt för färger i färg-rika miljöer men även utan glimrande färger så ger lysrör ofta ett ljus som är så mycket effektivare i intensitet än glödtrådslampor så att det ändå blir en hygglig arbetsbelysning och man inte jobbar med färgkritiska saker, såsom att se färger på motstånd. Där kan man märka stora skillnader mellan lysrör och solljus.
Just detta att man tappar mycket av informationen man får vid nattkörning märker man vid somliga trafikleder där belysningen utgörs av natriumlampor var gula ljus är smalbandigt. Det blir då enfärgad upplevelse. En gångtrafikant kan få exakt samma färg som vägens färg och i liknande intensitet. Det blir då en helt osynlig person om inte bilens lyktor ger mer information men bilens lyktor syns inte så väl i starkt natrium-ljus. Även här är det "mnest vinner" och det är gatljusen som vinner trots att de egentligen inte bländar.
Är man ensam på sådan genomfartsled så slår jag på fullt helljus. Det kan ligga en säck potatis mitt på vägen som jag annars inte ser.

Jag tror att när bilar började komma med Xenon-ljus tyckte man att dagsljus-temperatur lätt bra hos biltillverkarna. Mätningar vid bilmöten gav inga onormal ljusvärden. Men bilförare handikappade med halogenljus som inte gav något blått ljus blev nu överraskade att möta bilar med sådant mer fullspektralt ljus. Deras ögon är anpassade i mörkret att inte se något blått.
Att då möta bil med Xenonljus, och några år senare, LED-ljus blir naturligtvis en överraskning. Att man ser bättre med ett ljus med mer jämnt spektra gör dock att halogenlampans tid inte kommer återkomma. Tillkommer att driftstid och högre energieffektivitet blivit allt mer viktigare på i synnerhet el-bilar där man då kan bygga mer slimmade bilar men med lampor som inte går komma åt att byta glödlampor i, om det nu funnits lampor istället för blå-vita lysdioder.

Lysdioderna har sedan banat vägen för adaptiva lysen, där man kan blända av enbart så mycket att man inte lyser direkt på mötande bil.
Det är i sin tur ett lyft för trafiksäkerheten att man under längre tid kan se t.ex. gångtrafikanter på egen vägren.

Hur man än vrider och vänder på det, finns inget fysiskt eller tekniskt som gör att halogen-lampor skulle ha en egentlig fördel relativt modernare alternativ.

Har medvetet testat och utvärderat olika alternativ till billysen sedan lång tid genom bl.a. konkreta mätningar och tester under krävande förhållanden, såsom i rally-sammanhang.
Anser du att det är fel, redovisa gärna med bild eller länk. Tomma påståenden som står i motsats till ovan redovisade jämförande kurvor som dessutom går finna i mängd från alternativa källor gör att du får komma med lite mer innehåll innan du bara påstår "så är det inte", eller som du skrev "det finns någon undersökning". Försök visa att undersökningen finns med en länk?

https://www.nature.com/articles/s41598-023-31883-3

As a result, conventional halogen light-based headlights are more successful in foggy environments, despite the economical, efficient, and aesthetically pleasing xenon and LED-based headlights. It is thought that drivers with halogen headlights will have better vision conditions in areas where fog is common. For this reason, they will be able to drive more comfortably and safer than other drivers. In addition, it is thought that traffic accidents occurring in foggy areas will decrease if the drivers who drive in these regions prefer halogen lights. R&D activities for light sources and headlight designs are constantly ongoing and performance improvements can be achieved frequently. For this reason, vehicle headlights with a wide range of technological features are still being produced. Therefore, it is necessary to continue such experimental studies and research involving more observers and new headlights. In addition, the use of LED light sources with low correlated colour temperatures may give more successful results, as with halogen light sources. Therefore, these measurements can be performed using LEDs with low CCT.

En viktig faktor är att ögonens uppfattning av ljusstyrka reagerar inte på rött ljus. Därför kan man i princip ha hur starkt rött ljus som helst utan att tappa mörkerseende. (Det finns säkert någon gräns, men allmänt så ska man se upp med att titta på alltför starka röda ljuskällor för det finns tydligen risk för skador på ögonen. Tänker typ att på nära håll titta rakt in i en röd strålkastare eller liknande, inte att stirra på bromsljusen på en bil på natten).

"Varmare" = gulaktigt ljus ger därmed mindre påverkan på mörkerseendet eftersom en större andel av ljuset är rött, än vid "kallare" vitt/blått ljus.



Jag vet inte riktigt vad för gröna saker i naturen man har nytta av att se när man kör bil i mörker? Träd som ramlat ner över vägen pga svår storm? Det man verkligen vill se är vilda djur och för den delen även människor. Man vill förstås även se var vägen går, men det är oftast mycket lättare än att upptäcka djur.


Hur ljus uppfattas skiljer säkert en hel del från person till person. En kvalificerad gissning är att nån jubelidiot har valt att basera alla specar osv på hur lysen ska utformas på en "normalperson" utan att ta hänsyn till variationer i olika personers seende.

Tänk ett steg längre, ser du det gröna som grönt så ser du lättare kontrasten mot den bruna älgen.
Om det gröna är "urvattnat" så är det mer i "samma" färg som älgen, och den blir svårare att upptäcka.

"Varmare" = gulaktigt ljus ger därmed mindre påverkan på mörkerseendet eftersom en större andel av ljuset är rött, än vid "kallare" vitt/blått ljus.

det är aningen dumt hur benämningen blivit...man pratar om "varmare" eller "kallare" ljus....
om ljuskällan är varm 6000+ K blir ljuset blåare/vitare men det kallas kallt blått ljus....
och om ljuskällan är kallare typ 2000 - 3000K blir det mera rött men vi kallar det varmt ljus...

jag vill påstå att det viktigaste är belysningsstyrkan inom det området framför bilen man kan stanna inom, och lite drygt det, att lysa upp 1 kilometer bort har absolut ingen betydelse, snarare dumt då man måste blända av snabbare.
om det sen är 3000k eller 10kK spelar mindre roll, bara man ser vad som händer.
led ger mycket mera synligt ljus per watt än halogen, som mest värmer armaturen...
men det är en fördel då den smälter bort ishinnan som kan bli vintertid.
med led får man skrapa lyktglasen oftare..

Ja tycker är en kompromiss av många faktorer är viktigast och att det vita ljuset är gravt överskattat och alla de negativa aspekterna hos vitare (dvs högre färgtemp) skyls över. Det har lett till att vi idag har en epidemi av bilförare, fotgängare och cyklister som klagar på att de bländas hela tiden. Det vitare ljuset upplevs som mera bländande av människoögat och så fort det blir dimmigt eller regnigt eller dylikt då orsakar det vita ljuset mera reflektioner på ytor, regndroppar osv som orsakar blänk och irritation, då mera för folk utanför fordonet. Det har också blivit vanligt nu att allt flera räds för att köra om natten p.g.a. andra bilars bländande lyktor och det är inte ens ett gamlingsproblem, chaufförer i alla åldrar är påverkade.

Jag har t.om. läst nånstans att vattendroppar eller smuts på de här moderna, kallvita ledstrålkastarna med aktiva sensorer som ska blända av och rikta sig hit och dit inte kan kompensera för sånt och brukar resultera i en ökad grad av bländningar och chauffören i fordonet är ovetandes, åtminstone tills nån blinkar helljuset åt honom.

När man tar ihop alla faktorer anser jag vi behöver nya regler där en övre gräns på ca 4500k läggs på lamporna, och lika viktigt att det införs en övre gräns på lampans intensitet per area. Det är inte bara chauffören i bilen som ska se, alla andra på vägen ska också kunna se.

FormerMazda skrev: ↑13 mars 2025, 07:43:54Tänk ett steg längre, ser du det gröna som grönt så ser du lättare kontrasten mot den bruna älgen.
Om det gröna är "urvattnat" så är det mer i "samma" färg som älgen, och den blir svårare att upptäcka.

Spelar färgen ens roll här? Det man noterar är väl rörelse v.s. fast föremål, och också föremål som har oväntad form/plats?

ja, såklart märker man ögonen först om ett djur vänder huvudet mot bilen.

svanted skrev: ↑13 mars 2025, 08:30:14jag vill påstå att det viktigaste är belysningsstyrkan inom det området framför bilen man kan stanna inom, och lite drygt det, att lysa upp 1 kilometer bort har absolut ingen betydelse, snarare dumt då man måste blända av snabbare.

Njae, längre ljussträcka gör att man upptäcker djur som motiverar att man minskar hastigheten.

Dessutom är det i princip orimligt att belysa all yta som gör att man ser tillräckligt för att kunna stanna för alla sorters djur. Då skulle man behöva väldigt bredd ljusfält.

Tyvärr är det ju en kompromiss mellan krockrisk och körtid.

Såg reklam om att Tatra som deltar i årets Dakar-rally med lastbilar som ofta får köra i dimma, damm och mörker, de la ut jobbet med att skaffa bilarna optimalt lyse. Man anlitade ljusspecialister för några miljoner. De liksom tävlingsbilar inom t.ex. WRC sparar inte på belysningen. Finns minsta fördel att vinna tar man den. Studera hur okunniga de är som inte använder gula lampor.
En sak dock, varför har man inte lampor ovanpå lastbilstaket, det underlättar annars att se över backkrön och ger tydligare konturer på vägen.
Anledningen är att man sedan några år från internationella bilsportsförbundet infört förbud mot extraljus ovan nedre kant av framruta. Gäller både lastbilar och vanliga rallybilar i WRC. Därav att de placerar ljusen rätt märkligt i toppteamen som mycket väl vet vilken ljusplacering som är optimal för att se vägen när det är dimmigt och dammigt. Betalar man i högsta ligan förarna mångmiljoner, så ser man till att deras belysning är noga utprovad för olika miljöer och väder. Det läggs mycket pengar på sådant.
En sak man ser i ovan bil är att man för bästa sikt kan välja att medvetet tillfälligt släcka lampor som annars lyst upp för högt i dimma och regn.
Man vill inte att lampor i siktlinjen ska belysa regn och dim-droppar nära bilen.

En gång i tiden var det lag att franska bilar skulle ha gula ljus. När halogen ljus ersatte äldre wolframlampor var det vanligt att man satte en gul huva över lampan för att få det gula skenet.
Efter undersökning fann man ingen hållbar anledning utan tog bort kravet på gula lysen. Det blev ramaskri bland fransmännen. Det var trafikfarligt med det "vita" halogenljuset.
Det är givetvis så att filtrerar man bort en del av synliga ljusspektrumet blir man inte heller bländad av den borttagna delen men man ser inte heller lika bra omgivning i de färger som är bortfiltrerade.

Alla som jobbat i mörkrum med enbart röd belysning vet hur den delen av ljusspektrat påverkar det man ser. Alla konturer blir lite otydliga och dimmiga. Att vi urskiljer detaljer tydligare i andra delar av spektrumet brukar förklaras med att vi för länge sedan var mer beroende av att kunna urskilja naturens förekommande nyanser för överlevnad. Vi kan skilja på fler nyanser av grönt än av rött eller blått.

Är ljuset för svagt tappar man förmågan att se färg. Den del av näthinnan som har högst ljuskänslighet ger ingen färginformation, det är de så kallade stavarna i ögat som aktiveras när det blir svagt ljus. De förmedlar ingen färg men uppfattar svagt blått ljus bättre än rött motsvarande svagt ljus, där man nästan är blind i det avseendet.
Därav att rött ljus inte påverkar nattseendet lika mycket. Man ser inte det ljuset med stavarna.men om det är tillräckligt mycket rött ljus så fungerar den del av ögat som hanterar seendet vid kraftigare ljus, det är de sk. tapparna.
Därav att man har sämre kontrast-seende vid svagt rött ljus i ett mörkrum och till slut med allt svagare lampa syns den inte längre men vi ser då utmärkt en grön lampa som avger samma ljusintensitet. Vi ser inte färgen men vi ser ljuset.

Filtrerar man bort en del av sitt belysningsljus på vägen, så väljer man att inte se vissa saker lika bra. Prova med enbart gul natriumlampa som belysning i köket så upptäcker man snart att allt med samma reflektivitet inte går skilja på även om det skiljer i färg och det blir otydligare konturer. Dimmar man en vanlig Wolfram-glödlampa inomhus så blir det nästan enbart röd-gult ljus . Behagligt för ögat att det är lite suddigt mörkt men inte vad man vill ha om det gäller att upptäcka någon mörkklädd fotgängar på en mörk regnvåt väg.
Visst är det fortfarande kanske behagligare tycker somliga att se saker i enbart gul egen bilbelysning men inte så bra för fotgängaren då inte våra ögons tappar kan registrera lika bra vid svagt gult ljus.
Ju bredare synligt spektrum som ögonen kan använda att hämta information med, ju mer information ser man, är rätt självklart.
Det är väldokumenterat att även gula spektrat är en dålig färg på en lampa om man vill kunna se långt. Det är det man kallar för amber dela av spektrat.
Hur mycket ögat ser av spektrat i färg och skarpt resp lite mer oskarpt i dålig belysning kan man se här:
https://www.prebit.de/en/info-center-gb ... ght-vision

Personer med ögon-variationer eller syndefekter finns men annars är denna typen av kurvor inte mycket att försöka förneka.

Bländningseffekten är större vid blått än gult ljus är vanligt argument. Det är en anekdot.
En mindre variant på denna anekdot är att dimma och vattendroppar återreflekterar mer av det blåa ljuset relativt den röda delen av spektrat.
Anledningen skulle vara att blå ljusets kortare våglängd bättre skulle passa att reflekteras i små vattendroppar.
Det finns ett visst belägg för det men snarast tvärs om och det är något de flesta av oss vet och har upplevt.
Om t.ex. man upplevt kraftig dimma samtidigt som solen spridit sitt bredbandiga ljus uppifrån så kan man notera en viss blåton på det ljus som ändå tränger igenom dimman och inte reflekteras. Det är måttlig effekt men ändå synlig. Vi kan se det på undersidan av moln som breder ut sej till yta som blir lite blåtonade men i huvudsak reflekteras det mesta av ljuset så att moln ser vita ut i bredbandigt dagsljus.
Om det hade varit en påtagligt frekvensberoende effekt och vi hade sett nattliga regnbågar i bilbelysningen när det regnar.
Regnbågarna är solen rätt bra på att skapa, genom frekvensberoende reflektioner över hela frekvensskalan då solen belyser regndroppar i rätt vinklar. Ingen färg favoriseras.
Det är en komplicerad historia hur detta går till och det mesta som står i fysikböcker om detta är förenklingar på gränsen till helt fel.
Det är samma med ljuset som lyser genom snön på ett iglo-tak, då blir ljuset under lite blåtonat.
Samma sak om man dyker 10 meter ner i klart vatten så blir ljuset lite blåtonat då det blå ljuset går ner i vattnet bättre än längre våglängder. Det är ingen jätteskillnad med tanke på 10 meter tjockt ljusfilter men högst synlig. Ett företag i Jönköping har en flygande LIDAR som ett slags mark och sjö-penetrerande sökverktyg efter främmande aktivitet eller avvikelser i miljön.
Man använder en grön laser då man anser den ger bättre genomtränglighet i grönskan på marken och när det finns alger och annan växtlighet i vattnet. Uppger att sökdjupet är tre ggr siktdjupet i vatten.
https://etn.se/index.php/reportage/6047 ... otten.html

Yrkestrafiken, där är medvetenheten större om vad som gör att man bättre kan köra långe om nätterna på trafiksäkert och fungerande sätt. Råd och tips sprids fort.
Visst finns det många även bland lastbilschaufförer som ser extraljus som något som man i första hand använder för att dekorera lastbilen med. Somliga har stor ljusskylt inne i lastbilshytten som förtydligar att de kör ett specifikt lastbils-märke. Det är förbjudet massa onödiga dekorationsljus liksom med dekorationsljus inuti extraljus men de flesta har en knapp som de kan släcka allt på om polisen påpekar. 5 minuter senare är det ok att tända igen ett 20-tal punkter som stöd till halvljuset när man möter förhållandevis lågt sittande bilister i personbilar. Ett specifikt problem med denna belysning är att den sällan är nämnvärt riktad på genomtänkt sätt utan lätt kan bli bländande i onödan. Ett mindre bra mode som inte fanns förr. Då nöjde man sej med en ljusskylt på taket som talade om för vilket åkeri man körde. Mörkerkörning, vilket ljusspektra som ger mest information till nytta för bilisten är beroende på var man kör och som i synnerhet i länder som i Sverige där vi har både skogar som är gröna i många nyanser på sommaren och kan vara helt snötäckta vintertid. Grönt är en bra färg på sommaren. Inte för att växterna hoppar ut på vägen utan för att det ger oss välbekanta färger och mönster. När någon bryter mot mönstrets form eller färg, hur en granhäck brukar se ut, reagerar hjärnan automatiskt. I nästa skede får hjärnan försöka sortera vad det kan vara som avviker, Är det något som kan röra sej så reagerar vi med mera vaksamhet, flyttar automatiskt foten till beredskapsläge ovan bromspedalen.

För att vi ska ha nytta av färgspektrat för att se nyanskillnader på sådant som i övrigt är lika ljusreflekterande behöver ljuset var på en nivå som aktiverar ögats tappar. Vid riktigt svagt ljus är de odugliga och man ser med ögats stavar, som sitter mer perifert i näthinman. Ser då bäst i blått ljus men vi ser inte med färg.

Sådant är lätt att iaktta när man kör i på mörka landsvägar, se hur man uppfattar färger på t.ex. skog runt vägen. På långt håll på avstånd som vi knappt ser, ser vi inte heller färg.
För min del så anser jag att jag ser färger hyggligt på halva längden av min användbara strålkastarbelysning, ser så pass bra att man kan reagera på ett föremål pga dess avvikande färg.
Det beror iofs på hur väl lyset är fungerande optiskt, dvs lyser dit det ger mest nytta och hur det bländar i närfält eller av egen innerbelysning på instrumentbrädan.

Apropå att inte belysa sitt närfält då det förtar synen där den gör nytta på längre avstånd, vad är då längre avstånd? Det är individuellt men längre bort än de flesta tror.
Antag att man kör 90 km/t. Är lagom alert bakom ratten, Hastigheten är 25m/s. Det tar en alert förare 0.3 sekunder att reagera för ett hinder och ytterligare 0.2 s att flytta foten från gas till broms. Med bra väglag och bra broms och man stannar bilen på 30-40 meter. Det innebär att allt som är innanför 50 meter, är historia som du som bilförare inte kan påverka nämnvärt. En äldre förare som sällan tränar reflexer fysiskt eller genom datorspel och reaktionstiden kan bli avsevärt längre. Det man kallar hockeymålvaktsreflexer, då kan man reagera inom 0.2 sekunder och även utföra en intränad reflexrörelse.

Eget billyse synligt närmare än 50 meter i ovan situation är bara ett sätt att blända sej själv. Nu är dessvärre biljus likt andra typer av vågrörelser något som avtar med inversa kvadraten på avståndet så lokala lampor är svåra att skapa med optik som lägger huvuddelen av sitt ljus på längre avstånd.
Man skulle kunna sätta en extraljusbåge på 50 meter långa armeringsjärn framför bilen så att de först började lysa på användbart avstånd och iden finns redan att köra med drönare med extraljus framför bilen.

Adaptiva ljus är en bit på vägen. Ger definitivt fördelar som att man kan se sin egna vägkant längre tid vid möten, utan att man bländar mera. Om adaptiviten skulle brista pga av smuts så märker man det direkt som förare. Har man kört på lervällingsvägar så är det nog få som inte rengör sina egna billyktor regelbundet, om inte annat för att själv vill se bra.
Man ser ibland de som kör med snöiga eller skitiga lyktor, skitig bilruta som är skitig både in och utvändigt. Det är ett sätt att minska marginalerna att undvika en olycka. Troligen lättja och dåligt tänk. Ingen känsla av ansvar eller konsekvenstänk för andra trafikanter,

Som vi vet så satte fransmännen små gula filter utanpå vanliga halogenlampor.
Om nu alla går över till ofiltrerade halogenlampor så kan man ändå få samma effekt genom att använda flasögon som filtrerar bort allt utom det gul-röda spektrat. Vips med de glasögonen och alls ser ut att köra med gula lampor. Problemet löst för den som vill klara sej med att bara se vissa färger i trafiken. Framförallt blir man blind för djupblå utryckningsljus.

En seriös studie utfördes av Schepens Eye Research Institute om gula glasögon var en bra ide vid nattkörning och vid bländning av mötande fordon. Det var det inte fann man och problemet tilltog med försökspersonernas ålder att man uppfattade gångtrafikanter sämre.
Länk till rapporten: https://jamanetwork.com/journals/jamaop ... 740739#nav
Även Massachusetts Eye and Ear Department of Ophthalmology och Harvard Medical School i Boston deltog i studien.

Det finns de som lider av ett specifikt ögonproblem som gör att de ser bättre med specifikt gult spektrum, inte ens rött vill man ha, så det finns många anledningar till varför man fördrar att inte se alla färger.
Många solglasögon och skidglasögon har blåtoning och ett antal kändisar stylar sej gärna med blå glasögon. Varför man alls har färgade eller gråtonade glas är nog en vanesak och kanske vilsammare att ögonen inte behöver anpassa sej till starkare ljuskällor. Troligen ger det alltid sämre seende bilist om de filtrerar bort en del av vad de kan se. Solglasögon eller snöglasögon brukar rekommenderas när man kör i så ljus miljö att ögat inte på egen hand klarar att blända ner ljuset. Man kan drabbas av snöblindhet. Då är det bättre att dämpa ljuset för att se med rimlig ansträngning.

Dock om man tilltagande får allt svårare att stå ut med mötande bilars ljus kan det vara dels närsyntrelaterat, dels kan det vara åldersrelaterat då ögonen tar längre tid på sej att anpassa sej när mötande bilar ljus syns.
Man blir mer bländad av alla andra färger om man mörkeranpassat sej i egen bil med enbart lysen av en viss färg.
Om egna billjusen är knallblå reagerar ögonen mindre när man möter bilar med motsvarande ljus och man får mer problem med andra färger.

Förr körde jag ofta med röd-filtrerad instrumentbelysning i rally-bilen men praktiska tester gav att jag såg bättre utan något instrumentlyse alls och när jag behövde verkligen kunna avläsa något såg jag bättre med ofiltrerad instrumentbelysning. Så länge viktiga varningslampor tänds vid behov så behöver jag inte mer.
-------------
Angående studien man utförde vid Yildiz Universitet i Turkiet som länkades tidigare var den på en nivå som visar att de som gjorde rapporten var rätt mycket elever utan handledare som kunnat påpeka direkta fel.
https://www.nature.com/articles/s41598-023-31883-3

Det är sådant som är illa att folk läser och sväljer tokighet utan att tänka själva eller har man ingen egen erfarenhet att referera tiol så att man ser vad som är fel.
Hur väl billjus ger användbar belysning av föremål i dimma försökte man påvisa att det fanns skillnader relaterat till olika typer av bilbelysnings-spektra.
Halogen, som avger mesta ljuset i röda delen av spektrat jämfördes med lampor som spred ljuset jämnare över synliga spektrat, dvs även grönt och blått. Man valde LED-baserat ljus och Xenon.
Att dimman inte nämnvärt favoriserar någon särskild del av synliga spektrat är känt. Dimman färgar inte nämnvärt varken som filter eller reflektor när den blir belyst av ett vitt ljus, dvs ett ljus som ger jämn belysning över hela synliga delen av spektrat.
Man redovisade skillnader i normaliserade spektrala distributionen på märkligt sätt. Om det skulle vara jämförbart så måste arean under kurvorna vara lika mellan olika ljuskällorna men det skilde en faktor 10. Visst kan man valt konstiga färgtemperaturer för de olika lamporna men detta var allt för fel. Även det man redovisade av lampvalet var lite knepigt.
Lamporna man jämförde med var:
- 55W halogen
- 8W LED
- 25W Xenon

I synnerhet anmärkningsvärt svag LED-lampa man hittat.Det finns både Xenon och LED som är på betydligt högre effekt. Det borde inte ens i Turkiet vara svårt att hitta vanlig billampor av dessa typer.
Av redovisade lampor så är det halogenlampan som ger mest ljusflöde inom de testade röda och gula frekvenserna men man påstod sej försöka korrigera olikheterna med tabeller som inte alls stämmer ens med deras egna spektrala kurvor för olika ljuskällor.
Av någon anledning fann man att gul färg dominerande för Xenon relativt övriga och skulle därför dämpas mera vid utvärderingen. Skulle vara intressant att veta hur man dämpande xenonlampans allt för kraftiga gula sken utan att påverka andra parametrar. Blåfilter framför ljusarmaturen kanske.
Nej jag lutar åt att det var något feltänk.

Varför man valde gult och rött motiverades med att det var färgen för bromsljus och blinkers på en bil bakifrån.
Om man vill se hur väl baklysen sys i dimma hade man kunnat rigga ett bakljus med olika sorters lampor inuti.
Då behöver man inte belysa lyktan bakifrån för att se om den är tänd i dimman, det gör det bara svårare att se baklyktan.
Tror det bara blev vad det blev. Ingen tänkte.

Alla tre lamporna fick olika ljusarmaturer. Dess optiska egenskaper borde utvärderats så att de inte påverkar vad man nu mätte. Bättre med bländare och diffusor, utan någon armatur, om man vill jämföra enbart olika lampor.

Visst hade man kunnat välja starkare lampor för Xenon och LED för att få mer jämförbara nivåer av rött och gult eller kalibrerat ljuset med hjölp av bländare och diffusor. men det är nog medvetet valda lågeffektvarianter, annars hade det ju blivit omvänt resultat hur väl man kunde se en gul eller röd kloss.
Gubbe med grön jacka och blå mössa på vägkanten vid dimma och de lampor som alls har blått ljus i sitt spektra hade kunnat återkasta färgat ljus från mössan. Om gubben står mot mörk bakgrund så ser de med halogenljus betydligt mindre färg, om de ens ser gubben. Vid riktigt svagt ljus, när vi främst har nytta av ljus i grön-blå spektrat för att kunna se med ögats stavar, där ger halogenljuset i stort inget ljus alls jämfört med mer bredbandiga ljuskällor.

Man framförde teorin att blått reflekteras mer av dimma. Möjligen gäller tvärs om, blått solljus tränger något bättre ner till marken vid dimma och således reflekteras mindre mot solen. Det blir en mindre blåton på ljuset vid dimma i starkt solljus. Effekten är liknande vid snöfall i dagsljus men det vet vi ju, vi som vitas på vägarna i Sverige.

Försöket man utförde gick till så att man gradvis lättade på dimman där en röd och en gul klossen fanns uppställd.
Försökspersonen skulle trycka på en knapp så fort man ansåg sej se någon av de färgade kuberna genom dimman. Tiden mättes för ett antal försökspersoner och alla fick prova de tre ljuskällorna. Det är en träningssak att se så resultatet beror på mycket i vilken ordning försökspersonerna fick testa resp ljuskälla.
Sammanfattade resultatet var att halogen-belysning var bättre än LED och Xenon vid dimma.
De skillnader man fick fram mellan ljuskällorna var marginella, tveksamma och svårtolkade.
En sak som dock var extremt tydlig, det var att av de 12 försökspersonerna var det 6 kvinnliga och deras reaktionstider var uppemot 3-4 gånger längre än för de manliga.
Om det vore sant vore det anmärkningsvärd skillnad. Halva mänskligheten lever då i en ultrarapid värld när saker sker fyra gånger fortare än de hinner reagera. I synnerhet då det är dimma är de extra tröga.

Man odlar felaktiga rykten och utför mätning med allt för många fel-ansatser.
De reagerar inte för när en grupp försökspersoner mycket kraftigt avviker omotiverat i testresultat.

Slutsatsen av rapporten tolkas att okända starka halogenlampor är bättre att belysa framförvarande bilars baklysen vid dimma än svaga LED och Xenon. En andra men tydligare slutsats är att kvinnor inte ska vara bakom ratten vid dimma då de reagerar 3-4 gånger långsammare än män eller har de helt enkelt ingen dimsyn på det viset som turkiska män har.

Det hade gått att avliva rapporten med kortare mening men anser motivering och referenser till väletablerad kunskap gör det lättare att förstå för de som kanske inte inte själva aktivt testat och utvärderat billjus-alternativ just med avseende på besvärlig sikt på små krokiga mörka vägar i alla väder och med höga farter där tillåtna felmarginalerna av vad man uppfattar av omgivningen blir i stort inga marginaler alls.
Givetsvis är sådan framfart inget för den försiktige bilisten som bara ska köra från A till B vid vackert väder men som med mycket annat vad gäller bilar och säkerhet så utvecklas sådant ofta inom motorsport och yrkestrafik för att sedan komma privatbiliter till godo, såsom kunnandet vilka billysen som ger mest trafiksäkerhet förutsatt att bilisten klarar att utnyttja dom rätt.
som med mycket annat försämrades bilysen rent optiskt under många år. Lägre placering och mindre lyktor då bilen blve allt smalare och lägre i nosen. Övergångsperioden med ständigt lysande Xenon halvljus var bra vid stadskörning men kass lyse på landsvägar. Bu håller man på att komma ifatt igen med optiskt bättre lyse och med mindre stickljus genom ett flertal del-linser.
Nu kommer bilar utan bakruta så man slipper bli bländad bakifrån och med huvudlyktor som inte är mer än en enkrona i ljusutsläppet men där man med stor insats lyckas trycka dit dyra DRL-belysningar så att bilen ska kunna måla upp en glad eller sur gubbe i fronten.
Många av de kinesiska bilarna har slagit in på den vägen liksom senaste Polstar-volvon där man inte längre har bakruta.
Man tänker lite Tatraplan men den hade en marginell bakruta. Jag håller alltid extra koll genom bakrutan så att last på släpen ligger som den ska men det får man skippa med nya Polstar. Bilen nedan designades nog så att man inte ska reagerar på avsaknaden av bakruta. Kanske är det en kamera ovanpå som ersättning för baksikt genom rutan.

>En mindre variant på denna anekdot är att dimma och vattendroppar återreflekterar mer av det blåa ljuset relativt den röda delen av spektrat.

Blandar du inte ihop reflektion med spridning nu? Eller missförstår jag dig?