Svenska ElektronikForumet

Ush ja, varje gång jag är på tippen och kastar grejjer gråter jag en skvätt över alla platt-teves som ligger där, MINST 50% behöver bara några nya kondingar förmodar jag.

Tycker också det borde finnas bättre. Men mina senaste efterforskningar visade på att det finns typ 22uF 5V som 0805, kanske även mindre. Vad heter de folie/film-kondingar? Med tanke på hur stor en elektrolyt är, borde man inte kunna göra motsvarande men som en vanlig kondensator? Nanoteknologi borde ju helt klart kunna fixa detta?

Jag tycker livet hade varit bra mycket tråkigare utan dåliga kondingar.
....men det är kanske bara jag som tänder på dåliga lytar

hanzibal skrev:Jag har funderat på det här med elektrolytkondensatorer och kan inte frigöra mig från tanken på att det borde finnas att bättre alternativ vid det här laget.

Det förefaller mig fundamentalt fel att modern elektronik fortfarande inte helt kan vara utan denna förhistoriska kvarleva. Själva tanken på att införa flytande kemikalier i det annars annars så högteknologiska rummet känns plump eller åtminstone ganska opassande, lite som att försöka ragga brudar med hjälp av en rörtång i brallan.

Visst, livet som felsökare av elektrisk ututstning förenklas radikalt, det är väldigt ofta en elektrolytkondensator som är boven i dramat och ja, jag har själv profiterat på dess gynsamma effekter, i synnerhet när det gäller nätdelar i LCD-skärmar. Alldeles osett är ju "kolla efter svullna elyter" defacto tips nr 1a.

Sida vid sida om extremt transistorspäckade miniatyriseringar, reser sig dessa cylinderformade bägare som för att på ett självgott och närmast hånfullt sätt påminna oss om att vi alla är ur jorden sprungna.

Det senare är förvisso sant men varför slå mig i ansiktet med en kall aborre gång på gång?

Den som idag kunde presentera ett, ur typisk applikationssynpunkt, fullgott alternativ fast då väsentligen mindre, enklare att tillverka, lättare, billigare och mindre platskrävande skulle bli mångmiljardär på bråkdelen av en sekund.

Visst, rent intuitivt känns det som att det krävs en viss massa för att kunna lagra energi men kanske handlar det egentligen om något annat som skall till för att skapa nödvändiga förutsättningar - jag kan inte teorin bakom utan känner bara instinktivt att något haltar i allt detta.

Nog borde det väl finnas bättre alternativ idag 2014 och allt - eller?

Att starta trådar en fredag kväll är något de flesta bör avstå ifrån eftersom det inte brukar bli så lyckat.
Att i tråden angripa en väl etablerad företeelse gör saken ännu svårare.
Och att dessutom få till en läsvärd problembeskrivning understödd av exempel är exceptionellt svårt.
Men ibland gnistrar det till på himlen. Tack.

Där ser man, då går det ju på rätt håll i alla fall och jag tror oclså att det ligger mycket i det som swech skrivit ovan även om motsatsen är mer, skall vi säga, filmmaterial - hör själv den djupa narrator-rösten säga "one man, one electrolyte"

Inom många andra områden är det ju så enkelt, vi som konsumenter är helt enkelt inte villiga att betala för köttfärs som inte legat på golvet. Ändå blir det ramaskri varenda gång det uppdagas vilka metoder man tvingas tillgå för att tillmötesgå våra krav.

Min dotter blev såklart bestört när jag förklarade hur man sätter slaktmasken till kossans panna innan biffen landar på tallriken.

Kanske är detta precis samma sak och vi är egentligen bara ett gäng hormonstinna fjortisar som vägrar äta kött

EDIT: bit96 & Danny - ovan var svar på förr-förra postningen.

Danny skrev:Jag tycker livet hade varit bra mycket tråkigare utan dåliga kondingar.
....men det är kanske bara jag som tänder på dåliga lytar

Nej, du är inte ensam broder

Skillnaden är väl att en TV 1970 var ett inköp i samma storleksklass som en bil, men nu är en relativt billig pryl.

För att göra en TV billig är ju steg ett att minska tillverkningskostnaden, ergo billigare komponenter. Smakar det så kostar det, såklart.

Kom inte Sodjan tidigare med någon bra länk på högkvalitetskondensatorer?

Danny skrev:Jag tycker livet hade varit bra mycket tråkigare utan dåliga kondingar.
....men det är kanske bara jag som tänder på dåliga lytar

Svullna lytar är som kvinnor med kurvor - vad vore livet utan dom?

Det handlar ju om en kombination av att välja komponenter av vettig kvalitet, samt att designa kretsarna så att kondensatorerna inte utsätts för allt för höga strömmar och temperaturer.

Livslängden anges ju normalt som 20% kapacitanssänkning vid max temperatur, rippelström och spänning samtidigt.
Man brukar räkna att 8-10 grader sänkning av temperaturen dubblar livslängden.
En halvering av rippelström eller spänning ger 4 gånger livslängd (effektutvecklingen).

Exempel, en kondensator som är specad 2000 timmar och 105 grader vid halva spänningen, halva strömmen och 41 grader.
4*4*2^8*2000/8000 -> 1024 år. Väljer man kvalitetskondingar och har lite marginaler behöver man inte vara orolig.

Det handlar nog om att man har väldigt tighta budgetar när man bygger modern konsument elektronik och köper man en billigare konding så kan man få den att holla hela garanti perioden och sedan gå sönder strax efter. Och det är ganska enkelt att kunna tajma när enheten ska gå sönder när man väljer kondensator.
Det är en win-win situation för tillverkarna att stoppa in en kass konding, de får högre marginal och får sålt fer enheter.

Om man däremot bygger elektronik som ska hålla, typ medicinsk eller militär elektronik så spenderar man några :- mer på sina kondingar och den håller i tiodubbla tiden.

Det går alltså att bygga hållbara grejor med elektrolyter (om man vill) men finns det en alternativ komponent med samma elektriska egenskaper fast med annan teknik?

Fler har varit inne på det och jag tror så här.
Med dagens priser så måste det vara en omsättning på elektroniken, annars håller inte den prisbilden som är uppmålad idag. Sedan om det medvetet byggs med intentionen att det ska hålla i ~två år har jag nog svårt att tro, det är nog en sidoeffekt av pressade tillverkningsbudgetar, desto billigare desto sämre kvalitet. Meeen man gör ju sjuka fynd till noll kronor, en felsökningstid från himmelen samt en reservdelskostnad som är i princip lika med vad man kan ha i braatthalådorna.

Det ska bli intressant att se hur utvecklingen ser ut i framtiden, hur som helst så tar allt slut en dag och destomer vi ökar konsumtionstakten desto närmare kommer vi ändstationen på både det ena och det andra.

/ Tompa

Seroster skrev:Skillnaden är väl att en TV 1970 var ett inköp i samma storleksklass som en bil, men nu är en relativt billig pryl.

För att göra en TV billig är ju steg ett att minska tillverkningskostnaden, ergo billigare komponenter. Smakar det så kostar det, såklart.

En färg-TV kostade runt 3-4.000 kr då, jag vet inte vad det motsvarar i dagens pengavärde, men gissar på ett par månadslöner?
D.v.s. ungefär vad man får slanta upp för en lite roligare platt-TV idag, som likt förbannat använder samma typ av kondingar som de billigaste modellerna...

Läsvärt test med priser m.m.. från tiden då det begav sig:

http://www.radron.se/upload/GG/radron1969_fargtv.pdf‎
Lite kul att de räknade med en årlig reparationskostnad samt en livslängd på ca 8 år för en färg-TV.
Jag har ett ett antal färgapparater från runt åt 1970, de fungerar fortfarande.

Normal livslängd var väl annars kring 15 år innan återkommande reparationer satte punkt samtidigt som nya modeller lockade med text-TV, fjärrkontroll, stereoljud m.m..

Som redan skrivet är livslängden angiven vid max temperatur, rippleström (vid 100kHz normalt, för låg ESR) och spänning. Hög temperatur med samtidigt hög rippleström sliter på kondensatorn, så använder man en kondensator som klarar väl tilltagen rippleström och inte låter den bli så varm kommer den hålla länge.

Sätter man bara en random kondensator med medioker ESR och en rippleström som inte är speciellt hög vid en switchad regulatorn med höga strömpulser kommer kondensatorn slitas ut snabbt, så enkelt är det.

Det går att minska belastningen på elektrolyten genom att kombinera med keramiska kondensatorer. Med switchade regulatorer, allra helst med hög switchfrekvens, är kapacitansen inte så viktig utan det är ESR och ESL som är det, så därför fungerar små keramiska bra ändå trots låg kapacitans.
Använder man då en elektrolyt som "bulk"-kapacitans på ingången till en switchad buck (vid buck är det ingångenskondensatorn som utsätt för högst rippleström, tvärtom vid tex boost) och sen sätter en keramisk så nära switchen som möjligt kommer det minska belastningen på elektrolyten avsevärt.

Svenska ElektronikForumet

Elektrolyten - kondensatorn som gud glömde

Re: Elektrolyten - kondensatorn som gud glömde

Re: Elektrolyten - kondensatorn som gud glömde

Re: Elektrolyten - kondensatorn som gud glömde

Re: Elektrolyten - kondensatorn som gud glömde

Re: Elektrolyten - kondensatorn som gud glömde

Re: Elektrolyten - kondensatorn som gud glömde

Re: Elektrolyten - kondensatorn som gud glömde

Re: Elektrolyten - kondensatorn som gud glömde

Re: Elektrolyten - kondensatorn som gud glömde

Re: Elektrolyten - kondensatorn som gud glömde

Re: Elektrolyten - kondensatorn som gud glömde

Re: Elektrolyten - kondensatorn som gud glömde

Re: Elektrolyten - kondensatorn som gud glömde

Re: Elektrolyten - kondensatorn som gud glömde

Re: Elektrolyten - kondensatorn som gud glömde