Svenska ElektronikForumet

cyr skrev:Mitt största problem är mig själv och min förmåga att:

A) Göra projekt alldeles för stora/krångliga/avancerade
B) Komma på minst två nya projekt innan det första är avslutat.

Därför sitter jag med tiotals påbörjade projekt, högvis med delar, megabyte med gamla ritningar och kod och nästan inget som är riktigt klart.

jag håller med cyr till 100% , fast "A" 'är de som är de roliga på ett sätt "så länge de inte går över styr."
de ska vara svårt och klurigt , thats the fun.
om de vore för enkelt skulle jag nog lägga ner lika eller lättare än ett stort och svårt proj.

men man kan jug inte låta bli att komma på 100 andra proj/ideer undertiden som skulle vara kul att börja med,

pengar är det enda för min del som är jobbigt.

Hade jag haft massor av pengar så hade jag haft massor av projekt igång och klara ganska snabbt.

Vill börja programmera och sånt med PIC men antingen är det programmeraren som blir dyr när man väljer en billig modell av pic (500 kr hos något företag jag såg för en programmerare som tar runt 120 sorters PIC) eller så blir PICen dyr när man bygger en billig programmerare.

Mitt största problem är att jag 1: kan börja på ett projekt som tar hela dagen så det blir "nö nu fortsätter jag imorrn när jag vaknar" och efter det tar det mellan några dagar och 2 år innan man verkställer den tanken.

2: komma på nått på kvällen när jag lägger mej "det skall jag börja med imorrn" men när det blivit morron å man har stigit upp så tänker man "njee varför tänkte jag så knasit, skulle va bättre att satsa på nått med mer krut i"

3: försöka göra färdigt fort för att förhindra att det avbryts pga att man måste sova med slarv som resultat även fast man ville att det skulle se välgjort ut.

Jobbigaste för mig är nog att ha 100000000 kablar som man skall dra kors och tvärs, smått irriterande att se vart alla skall gå.

sebastiannielsen, "...eller så blir PICen dyr när man bygger en billig programmerare." - Vad menar du? Det är samma PIC-kretsar man programmerar med en billig och en dyr programmerare, finns ingen speciell modell för dyra och billiga programmerare.

Jag menar så här:

Om man bygger egen programmerare med få komponenter, så måste man ha den där PIC16F48 eller vad den nu heter och den kostar 50 spänn styck på elfa.

Ska man ha någon billigare krets som tex någon PIC16CXX som kostar kanske 10-13 kr på elfa så måste man ha en sån där dyr programmerare.

Nja, nu är du ute och cyklar.

Visst kan det underlätta att ha en dyrare, mer kapabel programmerare men det är absolut ingen krav. Du kan programmera billiga PICar även med en billig hemmabyggd programmerare.

Jag byggde en kopia av en JDM då min PICStart+ inte klarade den versionen PIC (PIC16F873A) jag var tvungen att använda. Då jag inte hade zenerdioder i rätt värden använde jag gula LED (2,1V spänningsfall/st) samt 1N4148 i "lagom mängd", fick knåpat ihop den och programmerade med ICProg.exe.

Kostade inget, det var "smulor" jag hade liggande.
Fungar klockrent men kan tydligen vara kinkig med om COM-porten kan ge spänning nog, detta är inget problem med min inbyggda men jag har inte testat med USB-porten men jag är tveksam....spänningsnivåerna är inte lika "bra" till detta.

Han har en poäng, om man med billiga menar "urgamla, primitiva, programmeras en gång".

Alla 12F/16F/18F bör funka med vilken billig programmerare som helst.

Finns iaf några på elfa för 20-30kr (8/14pins).

Jag byggde http://www.olimex.com/dev/pic-pg2c.html för några kronor. Har fungerat på alla PIC kretsar jag testat. Begränsningen ligger i programmet, ICprog.

Jag brukar göra så att jag programmerar kretsen en gång med en bootloader och sen programmerar jag kretsarna på det sättet. Går väl 10 gånger snabbare och funkar dessutom på bärbara utan problem.

Tekko: Jo det där med tankar är ett jäkla problem ibland. Man kommer på nåt man ska göra dagen efter och längtar nästan så att man spricker. Men så när dagen kommer så vill man inte göra det.

Macce: En massa kablar är ju skoj

JockeE (m.fl.), jag känner så väl igen det där! Tur att man inte är ensam...

Jag kan bara komma på ett enda projekt som blivit färdigt, och det är mina antenntrafos som jag byggde ihop för nån dag sen. Jaja, ett är mer än inget!

Arvid

Programmeringen är alltid det som är överdrivet jobbigast. Jag kan rita upp och bygga något jätteintellischent men aldrig få programmen att fungera.
Och medan jag klurar på programmen så kommer jag på en massa nya saker som slutar på precis samma sätt.

Oftast är programmeringsbiten 80% av det totala arbetet för mig.

Att man sedan glömmer bort hur mycket jobb
programmeringen kommer innebära, glömmer man alltid bort.

Från ide till schema tar mycket tid.

Sedan blir det att sitta och bläddra mycket i kataloger
och kontrollera datablad så allt stämmer och klaffar, tar också mycket tid,
och är det jobbigaste och tråkigaste.

Summa = Det gör jag imorgon. Problemet är att det finns en dag efter varje dag =)

Men nej vad gör jag, har ju faktiskt ett projekt jag skulle arbeta med,
fan.. det är ju t

Dokumenteringen, helt klart det jobbigaste

Men i privata projekt är det helt klart att få tummen ur och bygga ihop alla delar man har köpt... Mycket delar ligger det här och skräpar... Man får lite nog av det efter full tid på jobb

Det jag tycker är jobbigast är att hitta någon bra låda som passar till bygget. Sen är jobbigt att behöva designa om hela pcb-layouten bara för att man ändrar valet av låda osv. Även interfacet till användaren, med knappar, lysdioder och displayer, är trist.

Sen är det ju det där när man väljer att göra så pass stora och svåra projekt att man aldrig blir klar med dom. Men det som är bra med dom är ju att man får lite att bita i. Det är oftast så man lär sig nya grejjor. Att man sedan aldrig får det riktigt klart verkar vara något man får leva med. Man har förhoppningsvis haft roligt under arbetets gång iaf.

Evetuell programering å lödning (så darrhänt) därför blir det inte mycket som i slutänden realiseras...planeringen och caddningen är den roliga biten...