Svenska ElektronikForumet

Det är en stor brist att allt färre håller på med analogteknik MEN iom att digitaltekniken blir allt snabbare så uppför sig elektroniken mer och mer analogt. Det finns inte tid att bottna en transistor i dag.

Jodå jag skrev transistor, all elektronik går ut på transistorer dock lite beroende på kapsling vad man kallar det.

Den som kan både lite analog och digital transistorteknik har ett plus, kunskap är inte tungt att bära.

Protte

Men spelar det någon roll hur mycket transistorn öppnar för i kollektor emitter delen (npn)? Är det inte lasten på andra sidan som avgör hur mkt ström som kommer passera där sen?

prototypen skrev:Det är en stor brist att allt färre håller på med analogteknik MEN iom att digitaltekniken blir allt snabbare så uppför sig elektroniken mer och mer analogt. Det finns inte tid att bottna en transistor i dag.

Jodå jag skrev transistor, all elektronik går ut på transistorer dock lite beroende på kapsling vad man kallar det.

Den som kan både lite analog och digital transistorteknik har ett plus, kunskap är inte tungt att bära.

Protte

Ba tung å skaffa ibland

"Många bortser ifrån att verkligheten är analog."

Ohhh, shit! Kunde du inte sagt det tidigare!

Analogkunskaper trots att man är digitalknutte är ganska är ganska värdefull kompetens - annars får man misstag som IDE/ATA-bussen, USB1.0 och 1.1 som sedan plåstrades om omfattande till närmast mumiestadie av någon lite mer analogkunning för USB2.0 som är förhärskande idag. - tänk om man hade tänkt lite med analogkunskaper redan från början...

man säger att det går 3 delar analogteknik på en del digitaltecknik pga. alla hjälpsystem och strömförsörjning som krävs för att digitaldelen skall övh. fungera.

mao 'yrket' analogtekniker är långt ifrån avslutat kapitel - snarare tvärt om med brist för att det inte kommer några nya, nu när frekvenserna blir så höga att man måste ha kännedom om analog transmissionsteori för att kunna bygga dom snabba digitala systemen.

ser nästan fram emot att det kommer akut brist kris så att vi analogtekniker nu kanske kan börja få en anständig lön för dom många års nötande som krävs för att bli bra inom sitt område...

lovet skrev:Men spelar det någon roll hur mycket transistorn öppnar för i kollektor emitter delen (npn)? Är det inte lasten på andra sidan som avgör hur mkt ström som kommer passera där sen?

Den här tråden blev väldigt "högfrekvent" för att börja med en enkel om HFE, vet ni om att det är skillnad på HFE och hfe (xxargs vet men ni andra).

Om frågan "Men spelar det någon roll hur mycket transistorn öppnar" så är det faktiskt så, om man trycker i mer basström än behövligt så kommer det att ta längre tid att få den i oledande tillstånd. Det är inget man kan mäta med stoppur.

Det där utnyttjade man i LS kretsar där en diod (schottky) dränerar överskottsbasström. Hör och häpna, TTL LS, de mest digitala kretsarna där jobbar transistorena ANALOGT för att öka hastigheten hos de digitala signalerna.

För att inte tala om ECL där var signalerna närmast sinusformade.

ECL har jag klarat mig undan, var det där man körde med negativ drivspänning eller om det var låg = 1:a.

Protte

peter555 skrev:Det är bra om fler "hoppar över" den analoga tekniken så finns det mer pengar att göra där.

Många bortser ifrån att verkligheten är analog.

Ja jag har också tänkt på det Jag tycker då analogt är mycket intressantare. (Och nej, klass-D-förstärkare, switchade nätdelar och liknande är endast i undantagsfall "digitala")

Eller när någon behöver en enkel temperaturstyrd fläkt: "Använd en sån här mikroprocessor". Varför inte en enkel opamp-koppling bara?

Jag har inte heller råkat på så många ECL-kretsar, det var någon prescaler eller vippa. Jag har för mig de ville ha -5.2 V.

Nu har jag inte lekt med ECL - men då den kan köras med differetiella in och utgångar, i strömmode och med styrning/hänsyn av ledarnas karakteristiska impedans så har man betydligt större förutsättningar att köra riktigt snabbt även på lite längre ledarsträckor. En av dom sakerna som slöar ned en transistor är kapacitansen i transistorn - den skall laddas i och laddas ur - och precis som en varicapdiod (ändra kapacitansen med spänningen) så ökar transistorns kapacitann väldigt mycket när transistorn bottar - det fins så mycket rörliga laddningar i bas och emitter att kontrollströmmen i gränsskiktet därimellan inte sluta att flöda bara för att man stänger av strömmen till basen - utan laddningen måste helt enkelt flöda färdigt innan transstorn börja spärra igen och detta gör transistorn långsam. styr man ut lite mer begränsat så att transistorn inte bottar så blir den åtskilligt snabbare - fugerar mer som förstärkare än på/av-switch


Några av er minns säkert att man kommer typ 25 meter på RS232 vid 9600 baud - medans med strömloop så kunde man få mer än 10-dubbla sträckan vid samma fart och dessutom enkelt att isolera upp det med tex. optokopplare.

Den stora bidraget är just den differentiella driften utan gemensam jord möjlighet att kunna kontrollera impedansen inklusive terminering (för att undvika reflexer) samt att detekteringen på ingången inte helt baseras på just spänningsnivå utan mer på inkommande energinivåer...

och det intressanta att man redan tänkte ut detta på mitten av 50-talet hos IBM.

Peter555:
Det är bra om fler "hoppar över" den analoga tekniken så finns det mer pengar att göra där.
Många bortser ifrån att verkligheten är analog.

Så sant!


Inom ljud/musik-branchen har utvecklingen inom digital-området spridit ut sig såpass att allt fler faktiskt föredrar analoga synthar, inspelningsformat osv.
Visst, det är bra att det finns så många snabba DSP'er och liknande, men det det är bra mycket lättare och går många gånger fortare att bygga bra analoga filter, oscillatorer, förstärkare osv jämfört med att knappa ihop digitala. Dessutom måste man, precis som bl.a xxargs skriver, ändå ha kunskaper inom den analoga domänen även när man bygger digitala grejjer. Oavsett vilket område det handlar om.

prototypen skrev:

lovet skrev:Men spelar det någon roll hur mycket transistorn öppnar för i kollektor emitter delen (npn)? Är det inte lasten på andra sidan som avgör hur mkt ström som kommer passera där sen?

Den här tråden blev väldigt "högfrekvent" för att börja med en enkel om HFE, vet ni om att det är skillnad på HFE och hfe (xxargs vet men ni andra).

Om frågan "Men spelar det någon roll hur mycket transistorn öppnar" så är det faktiskt så, om man trycker i mer basström än behövligt så kommer det att ta längre tid att få den i oledande tillstånd. Det är inget man kan mäta med stoppur.

Det där utnyttjade man i LS kretsar där en diod (schottky) dränerar överskottsbasström. Hör och häpna, TTL LS, de mest digitala kretsarna där jobbar transistorena ANALOGT för att öka hastigheten hos de digitala signalerna.

Ett svar på frågan av tio inlägg iaf Men hur blir det med strömmen genom Collektor - emitter? Den bestämms väl helt genom hur stor last du har i den kretsen? För du har väl ingen resistans genom collector - emitter då den är bottnad?

Kollektorströmmen styrs först av basströmmen * HFE när sedan transistorn är bottnad Uce < 0,5 (eller vad det står i databladet) så kan ju inte kollektorströmmen öka mer och då är det lasten som bestämmer strömmen.

En transistor är som en kran, öppna lite och det kommer lite vatten öppna mer så kommer det mer när sedan röret före begränsar flödet så kvittar det om man öppnar 10 varv på kranen det blir inte bättre flöde men det tar en massa tid att vrida åt 10 varv för att börja begränsa.

Elektronik är som vattenrör.

Protte

Riktigt bra liknelse av bottnad transistors egenskap och varför den är trög att stänga snabbt igen , Protte!