Svenska ElektronikForumet

Som jag skrev innan så ska 555an bara ge signal till mosfetdrivaren.
Tack för länken, matnyttig.

Ja, det skrev du ser jag nu.

Vad har du för drivkrets ?

ICL 7667
http://www.elfa.se/pdf/73/731/07314271.pdf

Om du har 5 parallella transistorer så får du 26 nF ingångskapacitans. Då får du ca 1 us stig/falltid med din driver, så den kanske är i klenaste laget.
En variant skulle vara att driva varje transistor med en egen driver, det är kanske att rekommendera i ditt fall.
Sedan är också frågan om du inte måste ha en rejäl extern diod som tar hela motorströmmen så att inte en av transistorernas dioder tar hela strömmen.

Hur jävla svårt ska det vara? Gjorde om allt igår med pwm-generator, mosfetdrivare, fyra mosfetar, rejäla kablar, allt lödat och krympslangat. Tom kylpasta Lyfte upp bakhjulet och slog till huvudströmbrytaren. Hjulet stod stilla när potentiometern var på noll. När jag vred upp den började hjulet snurra sakta och med potten på max snurrade hjulet av bara fan, precis enligt planen. Upp på cykeln och vred på lite grand och började rulla, efter ett par meter hörde jag POFF och fartreglaget brann (bokstavligt talat).
Denna gången hade mosfetdrivaren blivit så varm att eltejpen över den hade smält. Dessutom brann det i två mosfetar och de andra två var döda.
Snart skiter jag i det och köper nått färdigt.

Ja, det var nog för tufft för kretsen att klara 5 st maffiga FETar. Jag tror det bästa är att köra med en driver per FET. För att vara på säkra sidan bör du nog också ha en gemensam maffig frihjulsdiod.

Jag har märkt i en annan applikation att om MOSFET'ar "brännar" kan de (ofta?) smälta ihop mellan gate och drain, detta ger då (i den koppling jag använde) 24V tillbaka direkt i gate-drivsteget... vilket inte var helt OK kan vi säga.

Att det finns inbyggda "skyddsdioder" i MOSFET'arna betyder INTE att man ska förlita sig på dom! Dessa är sista utväg och man SKA se till att skydda externt.

Och dom interna dioderna klarar normalt bara av en hög ström under vissa förutsättningar som oftast är att den strömmen bara får existera inom tex någon få millisekund som bäst men oftast bra lägre än det för många. I detta fall så är det en stor ström vid startögonblicket då det är en hög belastning och då också en stor back-emk vid från switchningen och som då kan vara under en bra längre tid de interna dioderna kanske är designade för att hantera. Och då dessa dioder finns på samma chip som själva mosfeten så kan dessa mycket väl dra med sig resten i fallet.

Får väl ge det en chans till. Denna gången utan att stressa... Tittade på Elfa och hittade "transientskyddsdioder" http://www.elfa.se/elfa-bin/dyndok.pl?l ... k=3952.htm
Verkar vettigt med 70-149-96, 25,6 V med "bara" 38 A. Motorn kan komma upp i 60 A ibland på 24 V har jag märkt... Kan man parallellkoppla två?
Hittade i gömmorna en http://www.national.com/ds/LM/LM9061.pdf som kan driva flera parallella mosfetar enligt databladet.

Den där drivern är ju seg som sirap, den är avsedd för att styra resistiva laster.

Du ska inte använda en transientskyddsdiod, snarare en sån här.

http://www.elfa.se/pdf/70/07024227.pdf

Märkligt det här med drivkretsen, under applications står det dc motor pwm drivers?
Varför ska man inte använda en transientskyddsdiod?

En sån här borde fungera eller?
http://www.onsemi.com/PowerSolutions/pr ... ?id=MR2835

Jag har iofs inte frågat vilken switchfrekvens du tänkt att använda men jag antar det är frågan om kHz. Då är både den senare drivern och dioden alldeles för långsamma.

Pwm-kretsen jag använder nu jobbar vid ca 250 Hz. Långsamt jag vet, men det funkar nog...

OK då duger antagligen drivkretsen, men du måste ha en per FET, dioden är alldeles för slö.