Svenska ElektronikForumet

Nu hänger jag inte med. Det blir väl lika varmt i vattnet även om man går via ett annat medium. Lite förluster kanske men det är ju allt annat än en fördel.

Ett Heath pipe rör är ett slutet kopparrör som tål trycket som blir i det när temperaturen blir 250° i vacumröret medans i ett U-pipe så förångas det och bygger upp samma tryck i hela rörslingan som går till Acctanken så det är stor skillnad.

jo visst men det röret är ju anslutet till ett vatten rör så i slutändan blir det ingen skillnad. Eller?

Vätskan har ingen förbindelse så det blir inte 250° vattnet som går till acctanken på en heath pipe så det är STOR skillnad. Sök och läs så ser Du det.

om det inte finns någon förbindelse som överför värmen vad har man då för nytta av solfångaren? Jag har kollar länken du skickade. även om det fanns fel på sidan, så fattar jag hur det är tänkt. Frågan är om du gör det.

whynot skrev:Heath pipe är väl dom som är lämpligast här i Sverige för där är det ett slutet system i varje vacumrör som sedan överför värmen med en klämkoppling till ett grövre rör där själva vattnet som går till acctanken finns.

VÄTSKAN har ingen förbindelse, men rören har mekanisk och termisk förbindning...

Ja naturligtvis. Men om du inte har någon cirkulation så blir det ju lite mycket överhettning ändå. JAg fattar inte vad den stora fördelen skulle vara. Enligt http://www.arsite.se/ är fördelen att man kna byte rör utan att tappa systemet. Men det har ju inte med det som whynot snackar om. Bortsett från fördelen om det går sönder så är det väl förlusterna som skiljer. Och det är inte till heatpipesens fördel.

Ja, är det stillestånd på cirkulationsvattnet så spelar det ingen roll vilken typ man har....

Läste på sidan om deras GDS solfångare, dom har ett löst kopparör inuti vakuumröret. Ska värmen absorberas i vakuumröret för att sen stråla till kopparröret??
Då borde det väl bara bättre att ha ett kopparrör för tilloppsvatten i mitten av vakuumröret som går till botten och returvattnet ligger an mot glaset förutsatt att glaset (absorbationsmaterialet) tål vatten?

whynot skrev:Heath pipe är väl dom som är lämpligast här i Sverige för där är det ett slutet system i varje vacumrör som sedan överför värmen med en klämkoppling till ett grövre rör där själva vattnet som går till acctanken finns. Vid stillestånd en varm dag så blir inte vattnet så varmt för det ligger isolerat, det kan bli c:a 250° i vacumröret. Ett U-pipe har samma vatten som går ner i en slinga i varje vacumrör och om det då blir stillestånd så kokar det bort, inte så bra med all glykol som finns i, tror därför att det bara är Heath pipe som är P-märkta i Sverige just nu om man kollar på SP:s sida. Tomma vacumrör finns att köpa för någon hundring styck.
http://www.arsite.se/

Var det inte just det han snackade om?

Nja GDS solfångaren jag läste om använder den sk. U-pipe tekniken, vet inte om heatpipe röret ser likadant ut inuti vakuumröret..

Det var inte det jag syftatde på utan på vad som händer vid stillestånd.

Med heathpipe blir det enbart glykolblandningen uppe i kollektorn som kokar, dvs en mindre mängd blir skadat vid kokning. Gissar jag.

Fördelen med heatpipe/vacuumrör är att man för bättre effektivitet vid låg instrålning. Problemet med traditionella solfångare är att temperaturen måste upp ganska högt innan det kan ge något överhuvudtaget. En solfångare med vacuumrör går snabbare över den tröskeln än en vanlig solfångare.

Dock kostar det mer och riskerna är större så jag vet inte om det är lämpligt att satsa på.

/Magnus

Joe skrev:Ja, är det stillestånd på cirkulationsvattnet så spelar det ingen roll vilken typ man har....

Jo, det är just vad det är,,
I ett heath pipe system ligger rören med vatten i isolering och det är mycket mindre vatten som värms upp. Vätskan i heath pipe har ingen fysisk förbindelse med kollektorrören. Heath pipe system klarar ett stilleståndsprov som görs på alla P-märkta solfångare. Heath piperören tål att ligga i 250° värme medans vätskan i U-pipe rören förångas det är skillnaden.
Att byta vacumrör går lika bra på båda sorterna utan att tappa ur något vatten. På ett Heat piperör kan man även byta kopparröret innuti eftersom det inte har någon vätska som har förbindelse med vattnet som går i kollektorrören.

Jösses.

Självklart klarar heatpipe-rören (härlig tautalogi) att bli nästan hur varma som helst, de består ju bara av ett kopparrör med nått lämpligt medium i under lågt tryck. Att de klarar stillestånd i cirkulationsvattnet är lika självklart* det eftersom det inte finns något i dem som kan gå sönder. Vad det handlar om är att det cirkulerande vattnet inte klarar av att det kokar och på den här punkten är systemen lika. Glykolen tål helt enkelt inte att koka när den är löst i vatten. Man löser det på olika sätt och häri ligger den stora skillnaden mellan typerna. I ett heatpipe-system kan man använda termiska principer för att blåsa rent cirkulationsrören och därigenom sänka det partiella trycket så att glykolen inte sönderdelas. I ett u-pipe-system måste man hålla igång cirkulationen för att glykolen inte ska sönderdelas, men själva rören går inte sönder av hög temperatur. Istället kan man använda dyrare antifrysmedel och då blir systemen helt likvärdiga ur denna synvinkel.

Däremot har heatpipe-systemen en bredare instrålningskarakteristik och ger precis som snabelost säger mer värme vid låg instrålning, dvs en högre verkningsgrad under större effektspann.