Svenska ElektronikForumet

På -70-talet var pilsner och snus i omklädningsrum hos svenska landslaget inget som det grymtades över. Känslighetströskeln har höjts till nivåer där man undrar om det är dags att dela ut valium till svenskar. Det värsta med känsliga är att de gapar och skriker och samtidigt får igenom det. Man tror de fått hästskit i sig.

bos skrev: ↑3 april 2025, 22:46:52

AndLi skrev: ↑18 mars 2025, 19:38:58 Det finns väl en "konkurrent" till laga kretskort som huserade på forumet? Mycket skogsmaskiner o c h lantbruk?

Det är jag det. Lantbrukssektorn står för runt 75% av hela omsättningen. Skogsbruket har minskat med åren (oklart varför, kanske har reparerat allt som går? ), men industrierna har ökat rejält det senaste halvåret.

Finns absolut ingen brist på jobb iallafall.

En sak som jag funderar över är alla dessa programmerade kretsar. MCU och PLD, är det bara att ge upp om man konstaterar att felet ligger i en sådan? Antar att felen i dessa komponenter är ganska sällsynta.

De flesta felen antar jag ligger i interfacen med omvärlden. Det måste vara ett stort problem, ofta ligger väl även felen i kablage eller givare och kretskortet är helt. Måste vara mycket tid som går till sånt som inte är fel på inskickade kretskort.

Det är oftast kört om MCU/PLD ger upp, men om tillverkaren inte heter John Dyyr finns det en liten chans att man kan få köpa loss en färdigprogrammerad sådan och byta ut.

Eprom (när sådant finns) backupar jag från alla enheter som kommer in. Bitröta är relativt vanligt på 25-30 år gamla maskiner. Att ha tillgång till backuper är därför en gigantisk fördel.

bos skrev: ↑3 april 2025, 22:46:52 Skogsbruket har minskat med åren (oklart varför, kanske har reparerat allt som går? ), men industrierna har ökat rejält det senaste halvåret.

Lite intressant. Min känsla (som jobbar med just utveckling av elektronik till skogsmaskiner) är att det gått mer och mer gamla maskiner de sista åren. Nyförsäljningen har gått kraftigt nedåt med ökade räntor och maskinpriser, utan att virkesproduktionen gått ned nämnvärt.

Så jag hade gissat att det repareras mer och mer.
Men kan ha med generationsskiften att göra också. Gissar att du mest reparerar riktigt gamla grejer där det knappt går att få tag på nya delar. Kan vara så att användningen av SÅ gamla maskiner gått ner då skogsbolagen kräver nyare system med stöd för nyare dataformat. Så att fler maskiner som går just nu, fortfarande supportas hyfsat väl utav sina tillverkare.

Nu vet jag ingenting om just det företaget, min praktiska erfarenhet är att det är ca 50/50 att de vet vad de håller på med om det är någon ung, glad amatör som vill tjäna pengar.

Instämmer annars med E Kafeman här, jag brukar alltid lägga ut vitt pappersunderlag och noga tejpa och försegla alla anslutningar, mm när man jobbar med hydraulik eller saker som höghastighetsväxlar, etc
Men, gamle chefen höll till på ett skitigt betonggolv, alternativt ett gammalt rostigt svetsbord han hade i "hallen" fick jobbet gjort omedelbart och hans arbeten håller nog ännu idag...
Blev mina jobb, bättre? Det vet jag inte men jag tvivlar... Han var en sådan som kunde sitta och handfila maskinverktyg till tiondelar av mm på frihand medan jag kämpar för att få kykoportsnyckeln att passa och det tog mig en hel dag att fila ut den för hand...

(samma med elektronik, jag förklarade, när han byggde ihop styrenheterna till gamla maskiner, vad alla grejerna gjorde och vilken som skulle kopplas mot vilken, men han satta ihop det snyggare än någon på elfirman)

Vad gäller skogsmaskiner så har ju nyare maskiner ett förhållande där maskinen med tiden passerar en gräns där såpass mycket börjar bli utslitet att den inte längre lönar sig att använda i yrkesmässig körning då den både blir för dyr att reparera (enklare delar är förhållandevis billiga, men blir det mer avancerade saker som går sönder blir kostnaden en helt annan, kan lätt springa upp i över 70-80 KK per tillfälle att laga maskinen då enbart i kostnad för nya delar, även om maskinen kostar några miljoner så är detta någonting man måste ta i beaktande jämfört med att köpa en ny maskin och få igen en del av värdet när man säljer den sedan, men man har alltid en ny maskin som man vet fungerar) och orsakar för många stillestånd med löneanställda ute i fält, man kommer efter i tidsplaner som kunder måste passa för avverkningen, mm.

Så, vid yrkesmässig användning har maskinen ett begränsat antal drifttimmar när den fortfarande är lönsam att hålla i aktiv drift.

Gäller det avverkning på farfars hemman för snickeri eller sälja till massaved som man hugger själv spelar det ju däremot troligen mindre roll om man blir stående ett par veckor, då kan man ju göra andra saker, man kan använda en riktigt gammal maskin från 70 talet som är enkel och relativt billig att laga även om det tar fyra gånger längre tid att få arbetet gjort i slutänden, men skall man sälja stora mängder timmer kan man ju då hyra in någon att göra jobbet, om man då är personen som blir inhyrd förväntas man att göra ett professionellt arbete och inom rimlig tid.

Sedan finns det ju gråzooner som om man tex jobbar med entreprenadjobb och kör traktorgrävare som ligger mitt emellan att laga, men en ny maskin kostar 6-8 miljoner, jämfört med att lägga ned 70K på att fixa delar, men för en sådan maskin som inte innehåller samma typ av delar som tex en bandgrävare med hydraulmotor så kan maskinen vara i aktiv tjänst mycket längre, men det förutsätter också att man har en verksamhet där man kommer undan med bara den maskinen och kanske en gammal maskin som är större och har bättre framkomlighet, osv som komplement men man inte är beroende av att den alltid fungerar samma dag. Det är många med enmansföretag som kör så.

Gamla maskiner som fungerar väl har ju också en stadig efterfrågan då många önskar en maskin men man inte riktigt kan motivera inköp av eller har råd med en ny maskin, tex en större maskin man använder sällan, eller lantbruksjobb där man kommer undan med en urgammal bandgrävare från 70 talet, osv.

Egentligen är det väl samma vid bygghörna, jag vill också ha en lödstation för 35 000:- men nu håller jag inte på så mycket att det skulle vara motiverat och även om jag fortfarande höll på saker för försäljning så skulle en station för 8-9K räcka mer än väl till det. (nu har jag en förhållandevis billig lödstation, men den duger till det jag gör nu hemma, traktorn duger att lassa sten med och dra hem ved, det räcket gott till mig nu, men knappast till grannen, då skulle han inte ens hinna få hem skörden innan det ruttnade på åkrarna.).

bos skrev: ↑4 april 2025, 11:17:44 Det är oftast kört om MCU/PLD ger upp, men om tillverkaren inte heter John Dyyr finns det en liten chans att man kan få köpa loss en färdigprogrammerad sådan och byta ut.

Eprom (när sådant finns) backupar jag från alla enheter som kommer in. Bitröta är relativt vanligt på 25-30 år gamla maskiner. Att ha tillgång till backuper är därför en gigantisk fördel.

Är bitrötan slumpvist åt båda hållen, eller är det så att EPROM raderas sakta så att nollor blir ettor? Dvs med andra ord kan man räkna med att om två dumpar som är nästan lika alltid kan kombineras så att nollor är rätt och ettor är fel där det skiljer?

Klas-Kenny skrev: ↑4 april 2025, 13:04:06Lite intressant. Min känsla (som jobbar med just utveckling av elektronik till skogsmaskiner) är att det gått mer och mer gamla maskiner de sista åren. Nyförsäljningen har gått kraftigt nedåt med ökade räntor och maskinpriser, utan att virkesproduktionen gått ned nämnvärt.

Så jag hade gissat att det repareras mer och mer.
Men kan ha med generationsskiften att göra också. Gissar att du mest reparerar riktigt gamla grejer där det knappt går att få tag på nya delar. Kan vara så att användningen av SÅ gamla maskiner gått ner då skogsbolagen kräver nyare system med stöd för nyare dataformat. Så att fler maskiner som går just nu, fortfarande supportas hyfsat väl utav sina tillverkare.

Kan det vara så att pandemin först gav sig på vad privatpersoner sysslar med, och det sen har verkning på yrkesverksamma verksamheter så att säga?

Tänker att när pandemin slog till så kanske folk köpte lite blandade gamla maskiner och renoverade upp i dugligt skick, och när folk sen började gå tillbaka till sina ordinarie jobb så kanske de hade utfört vad de behövde och då hade maskiner till salu som var bra nog för enklare yrkesverksam användning?

Har inte koll på priserna men tänker att för t.ex. skogsbruk så kan det säkert vara billigare att ha 50% för många maskiner där alla är gamla/billiga än att ha exakt rätt antal nyare maskiner, och när en maskin strular så får den anställde bara ta en annan, och så låter man folk köra vilken maskin de vill av de fungerande (som kan utföra rätt jobb, det vore ju korkat om alla kör transportmaskiner och ingen kör skördare eller vice versa).

Det jag som snål privatperson sett i mitt eviga velande om att ev köpa nån slags grärvmaskinsmässig grej är att det verkar som att marknaden för nästan-skrot verkar ha minskat. Maskiner med något fel som gör dem oattraktiva men på något sätt ändå inte helt skrot, men som är så gamla att de ändå mest bara är värda skrotpriset, verkar ha minskat, tror jag. (Sidospår: Man kan tycka att de som annonserar inte är jättebra på att beskriva saker. Minns specifikt en annons för en traktorgrävare med trasig koppling där det inte i annonsen framgick ifall kopplingen endast var trasig för att driva hjulen, eller också trasig för PTO/hydraulpumpen. Detta har ju enorm betydelse för en snål husägare. Jag hade nog kunnat puttrat runt med en sån maskin i många år och använt grävarmen för att knuffa maskinen fram och tillbaka, eller skaffat en vinsch för att dra runt den i vissa lägen. Såklart opraktiskt, men om man ska t.ex. rensa diken vart 20:e år, gräva ner t.ex. rör/ledningar vart 50:e år och liknande, så hade det säkert gått att leva med. En annan sidospårsanekdot är att ibland undrar man lite vilka fler fel som funnits på en maskin. Minns specifikt annonser där nån sålde grävaggregat samt traktor med trasig styrning på framaxeln som två separata annonser. Hade maskinen varit ihopskruvad så hade jag nog köpt den direkt; de två delarna låg ute för 3500:-/st. För det priset hade man ju bara kunnat ta typ framvagnen på nån valfri skrotbil, kasta ur motorn för att göra mer plats, såga av bilen och bara sänka ner traktorn utan sin framaxel där motorn osv suttit, och förlänga rattaxeln på nåt händigt vis

Annars undrar jag om medvetandet om right-to-repair osv fått folk att uppskatta äldre maskiner mer?

Undrar när/om det kommer slå igenom att byta ut styrelektronik mot opensourcelösningar? Jag förvånas över att folk som lagar bilar inte byter till universalstyrboxar oftare?

EPROM om jag inte minns fel har ettor i alla celler default från fabrik. Samma status efter en radering. Raderingen matar in högenergifotoner i kislet som blir laddningar i kondensatorerna vilka sedan laddas ur under programmeringen dvs bara de bitar som skall bli noll raderas övriga lämnas "orörda". Då laddningarna sakta läcker ur EPROM så ökar risken att någon enstaka bit faller under gränsvärdet för vad som skall detekteras som nolla respektive etta (referensbitar finns som justeras automatiskt om de läcker i samma takt som alla andra).
För militär materiel så skrev vi ofta in i dokumentationen att enheten skulle tillbaka för en genomgång efter tio år (i drift eller lagerställd) det som då skulle göras var att kontrollera elektrolyter och att programmera om alla EPROM/EEPROM. Med moderna FLASH minnen så har problemet ändrats till att vara beroende av antalet skrivcykler samt vid vilka temperaturer drift och skrivcykler sker vid. Vilket Tesla lärde sig den hårda vägen här om året då en linuxlogg kontinuerligt skrevs till FLASH och skrotade minnet efter 3-5 års drifttid.

Hmm, bitröta, mina 40 år + gamla mätinstrument uppvisar ingen bitröta, så jag är av uppfattningen att det är en urban legend.

bitröta är verklig

har råkat ut för den på den tiden man brände eprom i hundratal per månad om uppdateringarna kom ofta

en fundering då var om man inte solat dom perfekt, att dom då lättare kunde ändra status

men man körde ju 1 test, att alla bitar var 1
och brände och verifierade

alla eprom man brände blev inte perfekta utan någon tiondels procent felade efter bränning mot verifiering
då solade dom igen, och det funkade nästan alltid

men det kunde bli fel ute i maskin där dom satt med och man fick göra en ny omgång

i dagsläget så har jag ett usbminne i bilen som är , borde börja bli 15 år gammalt, där bitrötan är massiv
hela mappar är borta, filer är borta, många låtar har partier med fel i,
funkade bra i början, men nu ska jag nog byta ut den, men intressant då jag i början, funderade på att man missat något då saker kom i fel ordning, läs hadde hoppat över några låtar i skivan

två olika medier, men bitröta är verklig

Man kan väl gissa att de som tillverkade mätinstrument också hade väldigt bra koll på att programmera EPROM på exakt korrekt sätt.
Medan de som tillverkade säg 50 skogsmaskiner köpte säkert en EPROM-programmerare från t.ex. Elfa eller liknande, och körde vad för algoritm den råkade ha, och hoppades på det bästa. Med viss tur var det en bra programmerare och allt gick bra, men ibland var inte alla programmerare jättebra.

Iaf förr var det väldigt olika, en del var utlejt till proffs medan annat såg ut att ha gjorts i windows eller liknande hemma vid någons skrivbord...
Nu är det bättre tror jag.