Plana ändar på balk?
Re: Plana ändar på balk?
Det gjorde inte jag. Men nu är jag ute och cyklar långt ifrån topic så jag fortsätter i "Planerar CNC"...
-
DW
- Inlägg: 2497
- Blev medlem: 9 september 2007, 20:34:04
- Ort: Knallestaden invid Wiskan-elfven
- Kontakt:
Re: Plana ändar på balk?
Thorped,
Det senaste var bara ett litet skämt för att hetsa upp dej lite
Varför jag föreslog alu är att många har byggt stora maskiner som dessutom är lätta att bygga o modulera om.
Ta till kraftfullt om du är osäker. Att plana profiler är ju inte gratis och frågan är ju hur starka dessa blir genemot alu.
Ångrar du dej så tar det några timmar för att ändra till en helt annan maskin. Pressgjutet är rena Legobiten
Varför bygga hjulet en gång till, du får ju svar på allt.bara o söka i fd trådar!
Det senaste var bara ett litet skämt för att hetsa upp dej lite
Varför jag föreslog alu är att många har byggt stora maskiner som dessutom är lätta att bygga o modulera om.
Ta till kraftfullt om du är osäker. Att plana profiler är ju inte gratis och frågan är ju hur starka dessa blir genemot alu.
Ångrar du dej så tar det några timmar för att ändra till en helt annan maskin. Pressgjutet är rena Legobiten
Varför bygga hjulet en gång till, du får ju svar på allt.bara o söka i fd trådar!
Re: Plana ändar på balk?
Jag har jobbat med att fräsa balkar och dylika konstruktioner dagligen i drygt 15år nu, en del jobb har varit balkar upp till 7 meters längd med spår för skenstyrningar. Brukar till och med rikta 2 meters svetsade balkar med gas till 0.05 rakhet. Visst så går det att plana balkarna och ändarna men det kommer inte att hjälpa dig i slutändan ändå.
Denna typ av stålbalkar är ett på tok för levande material för att kunna fräsa till och sedan plocka ihop med någon särskilt god precision. Nyligen så gjorde vi väldigt snarlika delar till en känd robotkonstruktör och man får inte den precisionen ens när man bearbetar efter att konstruktionen var ihopsvetsad. Det slutade med att jag fick gasrikta hela konstruktionen.
I morgon så kommer jag sannolikt att köra 2 meters balkar för skenstyrningar där vi planar foten och det ska sedan monteras på en större fot. Trots att vi mäter delarna i mätmaskin innan montering så får vi vara glada om det är vinkelrätt inom ett par tiondelar på sista raden.
Det bästa och i slutändan billigaste blir om du kan bygga i dylika aluprofiler och sedan rikta upp styrningarna när du monterar dom.
En rolig parentes är att vi kunde plana spåren på balkarna till Vemo's robotsystem och ha en rakhet på 0.2m på 5m men skiten slog sig sedan 1-2mm när vi borrade och gängade M6 hål med ca 100mm avstånd. Så då fick man först köra ner spåren lite grann, borra o gänga och sedan plana färdigt spåren. Var det bearbetning på undersidan så var den tvungen att öppnas först och sedan köras färdigt sist. Det som rimligtvis borde ha kostat någon tusenlapp kostade 25tusen att få bra.
Denna typ av stålbalkar är ett på tok för levande material för att kunna fräsa till och sedan plocka ihop med någon särskilt god precision. Nyligen så gjorde vi väldigt snarlika delar till en känd robotkonstruktör och man får inte den precisionen ens när man bearbetar efter att konstruktionen var ihopsvetsad. Det slutade med att jag fick gasrikta hela konstruktionen.
I morgon så kommer jag sannolikt att köra 2 meters balkar för skenstyrningar där vi planar foten och det ska sedan monteras på en större fot. Trots att vi mäter delarna i mätmaskin innan montering så får vi vara glada om det är vinkelrätt inom ett par tiondelar på sista raden.
Det bästa och i slutändan billigaste blir om du kan bygga i dylika aluprofiler och sedan rikta upp styrningarna när du monterar dom.
En rolig parentes är att vi kunde plana spåren på balkarna till Vemo's robotsystem och ha en rakhet på 0.2m på 5m men skiten slog sig sedan 1-2mm när vi borrade och gängade M6 hål med ca 100mm avstånd. Så då fick man först köra ner spåren lite grann, borra o gänga och sedan plana färdigt spåren. Var det bearbetning på undersidan så var den tvungen att öppnas först och sedan köras färdigt sist. Det som rimligtvis borde ha kostat någon tusenlapp kostade 25tusen att få bra.
-
DW
- Inlägg: 2497
- Blev medlem: 9 september 2007, 20:34:04
- Ort: Knallestaden invid Wiskan-elfven
- Kontakt:
Re: Plana ändar på balk?
Micke_71
citat:___Brukar till och med rikta 2 meters svetsade balkar med gas till 0.05 rakhet ______slut citat.
Vad använder du för måttenhet Km, m, knappast 0.05 millimeter eller?
citat:___Brukar till och med rikta 2 meters svetsade balkar med gas till 0.05 rakhet ______slut citat.
Vad använder du för måttenhet Km, m, knappast 0.05 millimeter eller?
Re: Plana ändar på balk?
Jo 0.05mm.
Det är inte så konstigt som det låter men vi pratar om färdidbearbetade detaljer som slår sig i sista bearbetningen. De brukar kunna bli krokiga på kanske 0.5mm. Varje liten punkt man glödgar upp brukar kunna dra 0.05-0.1mm beroende på storlek o placering. Man börjar med att sätta ett par punkter på de värsta "knäckarna" och låter den svalna ner så punkterna får dra ordentligt i balken. Sedan sätter man resterande utifrån balkens nya utseende.
Jag misstänker att jag får rikta sådana balkar i morgon kväll, vi brukar få rikta 4 ggr av 5 så jag kanske slänger upp något kort.
Andra jobb som jag gasriktat riktigt tajt var ett gäng bakaxelkåpor till lastbilar där de hade svetsat på grejor efter bearbetningen men innan rundslipningen av ändarna. de inre lägena kastade 0,3-0,5mm mot yttre ändarna och där riktade vi in dom till ett par hundradelar kast.
Plattjärn (tungor) på balkar är nästan roligast. De svarar på riktningen omedelbart, typ inom 10 sekunder och behöver inte svalna. Bara för värmen utjämnar sig så fort. Där kan man också finjustera genom att kallsmida med kulhammare (sträcka materialet). Bara för att överbevisa skeptiker så händer det att jag plockar in dom på en rakhet inom någon hundradel mot det övriga bearbetade där de innan kunna stå snett med millimetrar och varit krokiga med millimeter.
Hur de står sig över tid eftersom man bygger in spänningar vet jag inte till 100% men vi har än så länge inte fått klagomål på 15år.
Längre balkar som vi riktar efter grovbearbetning (typ öppna upp 20-100st luckor) brukar vi plocka in på under 1mm på 4-7meter men är dom krokiga efter finbearbetningen så riktar vi dom under 0.5mm (kravet är så) men oftast ner mot halva den rakheten.
Runda axlar har jag plockat in många på 0.1mm på 2-3m så det gått att rundslipa dom. Vi brukar lämna 0.2mm på ytan men man vill ha lite marginal också.
Jag är väl den som riktar när det blir noga och har gjort det klart längst så jag får ju även i uppdrag att lära ut det till nya killar. Brukar kunna säga att det går att lära en apa att göra jobbet när de är rädda för att inte kunna lära sig. Det är inte så svårt som det kan låta. Problemet är att det är tidsödande och det blir dyrt.
Tunnare axlar har vi en press som vi riktar med, mellan dubb. 0.03mm på 1500mm. Men då ska de vara med lite tur och inte allt för dåliga ämnen. http://www.lyckesproduktion.se/prod/rik ... ktning.htm
Jo, jag brukar ju även köra mätmaskin och lärt upp killar på den så jag har viss förståelse för form och läge.
Det är inte så konstigt som det låter men vi pratar om färdidbearbetade detaljer som slår sig i sista bearbetningen. De brukar kunna bli krokiga på kanske 0.5mm. Varje liten punkt man glödgar upp brukar kunna dra 0.05-0.1mm beroende på storlek o placering. Man börjar med att sätta ett par punkter på de värsta "knäckarna" och låter den svalna ner så punkterna får dra ordentligt i balken. Sedan sätter man resterande utifrån balkens nya utseende.
Jag misstänker att jag får rikta sådana balkar i morgon kväll, vi brukar få rikta 4 ggr av 5 så jag kanske slänger upp något kort.
Andra jobb som jag gasriktat riktigt tajt var ett gäng bakaxelkåpor till lastbilar där de hade svetsat på grejor efter bearbetningen men innan rundslipningen av ändarna. de inre lägena kastade 0,3-0,5mm mot yttre ändarna och där riktade vi in dom till ett par hundradelar kast.
Plattjärn (tungor) på balkar är nästan roligast. De svarar på riktningen omedelbart, typ inom 10 sekunder och behöver inte svalna. Bara för värmen utjämnar sig så fort. Där kan man också finjustera genom att kallsmida med kulhammare (sträcka materialet). Bara för att överbevisa skeptiker så händer det att jag plockar in dom på en rakhet inom någon hundradel mot det övriga bearbetade där de innan kunna stå snett med millimetrar och varit krokiga med millimeter.
Hur de står sig över tid eftersom man bygger in spänningar vet jag inte till 100% men vi har än så länge inte fått klagomål på 15år.
Längre balkar som vi riktar efter grovbearbetning (typ öppna upp 20-100st luckor) brukar vi plocka in på under 1mm på 4-7meter men är dom krokiga efter finbearbetningen så riktar vi dom under 0.5mm (kravet är så) men oftast ner mot halva den rakheten.
Runda axlar har jag plockat in många på 0.1mm på 2-3m så det gått att rundslipa dom. Vi brukar lämna 0.2mm på ytan men man vill ha lite marginal också.
Jag är väl den som riktar när det blir noga och har gjort det klart längst så jag får ju även i uppdrag att lära ut det till nya killar. Brukar kunna säga att det går att lära en apa att göra jobbet när de är rädda för att inte kunna lära sig. Det är inte så svårt som det kan låta. Problemet är att det är tidsödande och det blir dyrt.
Tunnare axlar har vi en press som vi riktar med, mellan dubb. 0.03mm på 1500mm. Men då ska de vara med lite tur och inte allt för dåliga ämnen. http://www.lyckesproduktion.se/prod/rik ... ktning.htm
Jo, jag brukar ju även köra mätmaskin och lärt upp killar på den så jag har viss förståelse för form och läge.
Re: Plana ändar på balk?
Micke_71:
Det är intressant att läsa om riktningsmetoderna.
Jag har försökt värmerikta några gånger. Ibland har det fungerat som förväntat, ibland inte.
Däremot gillar jag metoden du nämner att dikta med mejsel eller hammare. Där har man väldigt fin kontroll på vad man gör.
Vad har du att mäta med när du riktar tex en lång bearbetad balk?
Lyfter du upp den i mätmaskinen mellan varje krympning?
Jag har ett projekt på gång nu som jag ska prova att värmekrympa.
En krökt pallgaffel.
Vad tror du om att sätta spänn på gaffeln och lägga några streck med värme på ovansidan?
Vad ska man värma med? Stor skärbrännare eller?
Det är intressant att läsa om riktningsmetoderna.
Jag har försökt värmerikta några gånger. Ibland har det fungerat som förväntat, ibland inte.
Däremot gillar jag metoden du nämner att dikta med mejsel eller hammare. Där har man väldigt fin kontroll på vad man gör.
Vad har du att mäta med när du riktar tex en lång bearbetad balk?
Lyfter du upp den i mätmaskinen mellan varje krympning?
Jag har ett projekt på gång nu som jag ska prova att värmekrympa.
En krökt pallgaffel.
Vad tror du om att sätta spänn på gaffeln och lägga några streck med värme på ovansidan?
Vad ska man värma med? Stor skärbrännare eller?
Re: Plana ändar på balk?
De största balkarna mäter vi enbart i fräsmaskinen med indikatorklocka, med den onogrannhet detta innebär. En del riktar vi i fräsmaskinen och gör slutliga kontrollen i mätmaskin och en del dyker det upp fel på i mätmaskinen där vi tar ner riktar och mäter om efter riktningen.
Våra stora bäddfräsar har varierande "rakhet" och arborrverket jag kör just nu är extremt noggrant uppriktad och är avvägd med maskinpass inom hundradelen per meter och sedan lasermätt och fått skalorna kompenserade. Vi kör en del jobb med tämligen hårda krav och mätmaskinen bekräftar att den senaste kalibreringen står sig bra ännu. Vi har en del hålbilder där vi håller centrum och övrig lägesriktighet på någon hundradel över 48 hål. Det är inte många maskiner i den storleken som håller den precisionen.
När man riktar i maskinen så måste man tänka på att inte värma maskinbordet, är det risk för det så lägger jag en plåt som isolerar mot värmestrålningen.
Du skriver pallgaffel. Då drar jag öronen år mig, är det en vanlig truckgaffel så är den smidd och värmebehandlad. Det finns en viss risk att den blir spröd och kan spricka. Man rekomederar förvärmning vid svetsningen av dom och långsam svalning. Vi har till och från bearbetat stora smidda truckgafflar från Scana Bofoorge och det är inget vanligt blötjärn i dom.
Är det däremot klenare sak i bockad plåt så är det en annan sak och då beror metoden på vilket hål den är krokig och hur mycket. Vill man rikta mycket så värmer man kil, man kan varmbocka (värme och kraft) om det är riktigt krokigt. Genom att värma kil så kan man dra en vanlig fyrkantsbalk flera mm på 500mm.
Ett vanligt fel är att värma för dåligt, för låg temperatur. Då kommer det inte att dra utan balken återgår till sin ursprungliga form. Utifrån mina självlärda kunskaper så påstår jag att man måste komma upp i temperatur så att materialet övergår i austenit. Ca 800-850 grader eller ljusrött till orange. Riktningen kommer ju av att strukturen ändras i materialet så det krymper och blir hårdare men härdbara stål blir ju då också glashårda och spröda. Även vanliga bonnajärn som 1312 blir något hårdare, fast inte så man kan kalla det härdning i vanlig form.
Det man ska titta på är att materialet krymper när det har svalnat och inte värmeutvigdningen som sker när man värmer för den går ju åt fel håll. Balken kommer ju att vara sämre när den är varm och kommer att gå tillbaks och förbi när den svalnar. När den är varm kan den vara tiotals mm krokig åt "fel" håll i extremfall och då man värmer feta kilar.
En liten punkt som en pekfingersnagel drar självklart väldigt lite, ett band drar tiofaldigt mycket mer och en kil är rikigt brutalt. Bredden på kilen/bandet påverkar också. Det är trial and error som gäller. Man lär sig de olika balkarna allt eftersom och en bra dag så kan man placera dit allt på en gång o hamna rätt. En dålig dag så kan man få slita sitt hår. Det kan också variera kraftigt mellan identiska balkar.
Jag värmer med största gasmunstycket vi har (nr4) men önskar att jag hade något kraftigare att värma med till de stora kilarna.
Våra stora bäddfräsar har varierande "rakhet" och arborrverket jag kör just nu är extremt noggrant uppriktad och är avvägd med maskinpass inom hundradelen per meter och sedan lasermätt och fått skalorna kompenserade. Vi kör en del jobb med tämligen hårda krav och mätmaskinen bekräftar att den senaste kalibreringen står sig bra ännu. Vi har en del hålbilder där vi håller centrum och övrig lägesriktighet på någon hundradel över 48 hål. Det är inte många maskiner i den storleken som håller den precisionen.
När man riktar i maskinen så måste man tänka på att inte värma maskinbordet, är det risk för det så lägger jag en plåt som isolerar mot värmestrålningen.
Du skriver pallgaffel. Då drar jag öronen år mig, är det en vanlig truckgaffel så är den smidd och värmebehandlad. Det finns en viss risk att den blir spröd och kan spricka. Man rekomederar förvärmning vid svetsningen av dom och långsam svalning. Vi har till och från bearbetat stora smidda truckgafflar från Scana Bofoorge och det är inget vanligt blötjärn i dom.
Är det däremot klenare sak i bockad plåt så är det en annan sak och då beror metoden på vilket hål den är krokig och hur mycket. Vill man rikta mycket så värmer man kil, man kan varmbocka (värme och kraft) om det är riktigt krokigt. Genom att värma kil så kan man dra en vanlig fyrkantsbalk flera mm på 500mm.
Ett vanligt fel är att värma för dåligt, för låg temperatur. Då kommer det inte att dra utan balken återgår till sin ursprungliga form. Utifrån mina självlärda kunskaper så påstår jag att man måste komma upp i temperatur så att materialet övergår i austenit. Ca 800-850 grader eller ljusrött till orange. Riktningen kommer ju av att strukturen ändras i materialet så det krymper och blir hårdare men härdbara stål blir ju då också glashårda och spröda. Även vanliga bonnajärn som 1312 blir något hårdare, fast inte så man kan kalla det härdning i vanlig form.
Det man ska titta på är att materialet krymper när det har svalnat och inte värmeutvigdningen som sker när man värmer för den går ju åt fel håll. Balken kommer ju att vara sämre när den är varm och kommer att gå tillbaks och förbi när den svalnar. När den är varm kan den vara tiotals mm krokig åt "fel" håll i extremfall och då man värmer feta kilar.
En liten punkt som en pekfingersnagel drar självklart väldigt lite, ett band drar tiofaldigt mycket mer och en kil är rikigt brutalt. Bredden på kilen/bandet påverkar också. Det är trial and error som gäller. Man lär sig de olika balkarna allt eftersom och en bra dag så kan man placera dit allt på en gång o hamna rätt. En dålig dag så kan man få slita sitt hår. Det kan också variera kraftigt mellan identiska balkar.
Jag värmer med största gasmunstycket vi har (nr4) men önskar att jag hade något kraftigare att värma med till de stora kilarna.
Re: Plana ändar på balk?
Det är hjullastargafflar av lite klenare dimension. Jag skulle tippa att de är 120x40mm där de är som grövst.
Det ser ut att vara bockade "plattjärn". Sedan tippar jag på att urtunningen mot gaffelspets är fräst.
Jag har inte tänkt varmbocka, utan att lite mothåll vid värmningen skulle öka effekten av krympningen.
Rätta mig om jag har fel, men jag tycker mig ha märkt att det är lättare att krympa tillbaka något som redan är deformerat.
Båda gafflarna är lite krokiga, men jag tänker bara rikta den som sämst. Huvudsaken att de är parallella.
Vad är det för skillnad på att värma "band" och "kil"?
#Det är inte många maskiner i den storleken som håller den precisionen. #
Nästa vecka åker jag till Varnsdorf på studiebesök.
Det ska bli intressant att se tillverkningen av maskinerna.
Det ser ut att vara bockade "plattjärn". Sedan tippar jag på att urtunningen mot gaffelspets är fräst.
Jag har inte tänkt varmbocka, utan att lite mothåll vid värmningen skulle öka effekten av krympningen.
Rätta mig om jag har fel, men jag tycker mig ha märkt att det är lättare att krympa tillbaka något som redan är deformerat.
Båda gafflarna är lite krokiga, men jag tänker bara rikta den som sämst. Huvudsaken att de är parallella.
Vad är det för skillnad på att värma "band" och "kil"?
#Det är inte många maskiner i den storleken som håller den precisionen. #
Nästa vecka åker jag till Varnsdorf på studiebesök.
Det ska bli intressant att se tillverkningen av maskinerna.
Re: Plana ändar på balk?
Ett band går tvärs över ena ytan medans en kil är bredare och går ner på sidorna. Mothåll när man värmer fungerar lite som att varmbocka, när stålet når "smidestemperatur" och inte tillåtits att utvidga sig så kommer det att gå ihop ungefär som vid en varmbockning.
Antar att du varit inne på hemsidan på mitt jobb o sett Toz'en? Jäkligt fin maskin med få brister. Fått byta några axiallager på kulskruvarna samt några tryckvakter och trixat lite med strypning på hydraulmotorn i växlarn. Något kabelbrott till kontrollpanelen, fläkthaveri på spindelservot. Kompleterade med filter till oljekylen som beckar igen annars och fått göra rent spindelmotorn. Det är väl det stora hela på 10år, 2 och 3 skift förutom vanligt slitage.
Det sämsta just nu är ju att den suger fast på Z gejden. Mycket vikt och beläggen blivit för blanka. Den sitter så hårt att lagerbocken som sitter med typ 6st M30 och väger runt 50kg sviktar 0.05 innan Z axeln följer med. Den börjar lätt söka position i Z och kan gå fram o tillbaks eftersom den har svårt att göra små rörelser under en hundradel. Fast det löser man genom att ha Z axeln låst när den ska stå still för bara den kommer med fart så stannar den på rätt ställe. Dom har ju låsningar på axlarna.
Det är ju inget konstigt, det är mycket vikt som står på Z axeln. Eftersom motvikten påstås väga 5 ton (om jag kommer ihåg rätt) så väger väl spindeldockan samma och pelaren med fot och växlare väger nog minst samma vikt, kanske lite mer. Det är då 15-20 ton som ska börja röra på sig. Hela maskinen väger mellan 36-38 ton om man kollar specarna på de nya maskinerna.
Antar att du varit inne på hemsidan på mitt jobb o sett Toz'en? Jäkligt fin maskin med få brister. Fått byta några axiallager på kulskruvarna samt några tryckvakter och trixat lite med strypning på hydraulmotorn i växlarn. Något kabelbrott till kontrollpanelen, fläkthaveri på spindelservot. Kompleterade med filter till oljekylen som beckar igen annars och fått göra rent spindelmotorn. Det är väl det stora hela på 10år, 2 och 3 skift förutom vanligt slitage.
Det sämsta just nu är ju att den suger fast på Z gejden. Mycket vikt och beläggen blivit för blanka. Den sitter så hårt att lagerbocken som sitter med typ 6st M30 och väger runt 50kg sviktar 0.05 innan Z axeln följer med. Den börjar lätt söka position i Z och kan gå fram o tillbaks eftersom den har svårt att göra små rörelser under en hundradel. Fast det löser man genom att ha Z axeln låst när den ska stå still för bara den kommer med fart så stannar den på rätt ställe. Dom har ju låsningar på axlarna.
Det är ju inget konstigt, det är mycket vikt som står på Z axeln. Eftersom motvikten påstås väga 5 ton (om jag kommer ihåg rätt) så väger väl spindeldockan samma och pelaren med fot och växlare väger nog minst samma vikt, kanske lite mer. Det är då 15-20 ton som ska börja röra på sig. Hela maskinen väger mellan 36-38 ton om man kollar specarna på de nya maskinerna.
Re: Plana ändar på balk?
Ok, någon form av kraftig slipstick på Z-axeln alltså?
Oljefilmen kanske trycks undan efter en tid med en tung pelare?
Använder ni pinolen för kortare rörelser i Z?
Jag har samma problem på min fräsmaskin. Ska man positionera Z med precision måste man "ta fart".
Där väger pelaren bara 5 ton.
Oljefilmen kanske trycks undan efter en tid med en tung pelare?
Använder ni pinolen för kortare rörelser i Z?
Jag har samma problem på min fräsmaskin. Ska man positionera Z med precision måste man "ta fart".
Där väger pelaren bara 5 ton.
Re: Plana ändar på balk?
Jo det är slipstick, visste inte om du kände till termen. Enligt killen som servar åt oss och som även jobbat på Tos fabriken så är lösningen att skava (fläcka av) prismat så den inte suger fast så förbannat.
Nä vi kör inte smårörelser med W (pinolen) oftast så använder vi den bara för att få längre utstick men även att bearbeta med när det är mycket rörelser i Z. Typ dykfräsning.
Balken jag pratade om att fota när jag riktade den får jag ta en annan gång. Gubben som hade kört den hade provat på egen hand på förmiddagen och värmt på tok för mycket. Lite fel modell att lära sig på utan instruktioner.
(stora band) så den var 0.6mm åt fel håll, just den som man inte skulle rikta åt fel håll. Jag fick kallsmida hans riktningar och efter mycket hamrande så kom jag ner till 0.1mm rakhet på 2m och efter att jag slipade rent märkena så hoppade den in på 0.05. Tror att mycket av hans värme satt grunt så det gav även effekt att slipa över riktzonerna.
Eftersom balken var nerplockad från maskinen så började jag att rikta efter rätskiva och kom in på 0.2mm/2m och hängde upp den i maskinen o tog det sista sen.
Vi är inte på samma skift men jag ska visa honom vid passande tillfälle, ingen är gladare än jag om gubbarna kan rikta sina egna bitar.
Nä vi kör inte smårörelser med W (pinolen) oftast så använder vi den bara för att få längre utstick men även att bearbeta med när det är mycket rörelser i Z. Typ dykfräsning.
Balken jag pratade om att fota när jag riktade den får jag ta en annan gång. Gubben som hade kört den hade provat på egen hand på förmiddagen och värmt på tok för mycket. Lite fel modell att lära sig på utan instruktioner.
(stora band) så den var 0.6mm åt fel håll, just den som man inte skulle rikta åt fel håll. Jag fick kallsmida hans riktningar och efter mycket hamrande så kom jag ner till 0.1mm rakhet på 2m och efter att jag slipade rent märkena så hoppade den in på 0.05. Tror att mycket av hans värme satt grunt så det gav även effekt att slipa över riktzonerna.Eftersom balken var nerplockad från maskinen så började jag att rikta efter rätskiva och kom in på 0.2mm/2m och hängde upp den i maskinen o tog det sista sen.
Vi är inte på samma skift men jag ska visa honom vid passande tillfälle, ingen är gladare än jag om gubbarna kan rikta sina egna bitar.
