Svenska ElektronikForumet

grym skrev:ett foto underlättar, fulvariant, om det går, borra ett nytt hål och pressa i dioden och det bör funka

Här är en bild på kylplattan med en diod. Den andra har som sagt ramlat av....

En bild till....

grym skrev:japp, då är det som original

finns gott om andra kapslingar med, kan då kra annan kylflänsmontering

du kan även ta en hel likriktarbrygga och bara annvända tre anslutningar

Funderade på om man kunde använda en färdig brygga, då kan man alltså det! Men minus plockar man fortfarande direkt från trafon då, antar jag!

troligsvis lödd, udda montage, men troligen billigt vid den tidpunkten

köp en ny likriktarbrygga och byt

ex

eBay item number:
322549373475

eller nästan vad som som tål 100A

Matilda skrev:

grym skrev:japp, då är det som original

finns gott om andra kapslingar med, kan då kra annan kylflänsmontering

du kan även ta en hel likriktarbrygga och bara annvända tre anslutningar

Funderade på om man kunde använda en färdig brygga, då kan man alltså det! Men minus plockar man fortfarande direkt från trafon då, antar jag!

japp, man annvänder bara två dioder dom andra är oväsentliga

Då gör jag så, stort tack för hjälpen!!

grym skrev:

Matilda skrev:

grym skrev:japp, då är det som original

finns gott om andra kapslingar med, kan då kra annan kylflänsmontering

du kan även ta en hel likriktarbrygga och bara annvända tre anslutningar

Funderade på om man kunde använda en färdig brygga, då kan man alltså det! Men minus plockar man fortfarande direkt från trafon då, antar jag!

japp, man annvänder bara två dioder dom andra är oväsentliga

Men förresten, KAN jag plocka negativ också genom bryggan, eller blir belastningen för stor då? Tänker att det blir isåfall en finare, "hellikriktad" ström!

nja,
den blir inte "finare" för det, dioderna tar ju olika delar.
utgångarna från trafon ligger 180 grader från varandra.
jmf
http://www.electronics-tutorials.ws/diode/diode_6.html
andra bilden en bit ner

Aha, det låter ju logiskt. Men varför tar man då ut minus via likriktarbryggor? Varför hämtar inte alla konstruktioner minus direkt från trafon?

Alla trafor har inte mittuttag, men har man tillgång till det är det ingen anledning att värma med fler dioder än nödvändigt.

Då värmer man med onödigt tunn tråd i lindningarna istället.

Vet inte om det hjälper dig något men jag gjorde en liten kladd och tänkte försöka förklara lite mer ingående.
Förstår du inte vad jag babblar om så ta inte åt dig, utan det är jag som är en dålig pedagog

Bilden är delad i två sektioner, 1 & 2 samt 4 & 5.
Den övre delen representerar en transformator med en sekundär utan mittuttag, och den undre med mittuttag.
Det är alltså den undre som ni verkar ha i laddaren, men ville ändå ta med den andra för att försöka ge bättre förståelse.

För att få dig att fundera lite själv så tänk dig igenom dom olika kretsarna och hur många dioder som leder i en riktning.
Anledningen till varför det här är så viktigt, är för att vid så här höga strömmar, så skapar även ett litet spänningsfall en rejäl effekt.
Låt säga att när en sån här likriktar-diod leder så kanske den skapar ett spänningsfall på 1V. Det låter inte märkvärdigt, men multiplicera det med 40A så får du 40W (P=IxU), det är en glödlampa det!
En glödlampa, med storlek av en ärta, blir varm (!) och måste kylas för att inte brinna upp.
Ha det här i bakhuvet när vi går igenom nedan scenarion.


Scenario 1:
I det här fallet är det inte svårt att se att 1 diod leder i en riktning, och "stoppar" strömmen i den andra.
Jättebra att vi bara får en glödlampa att kyla bort varannan halvperiod, men det är på bekostnad av vad vi faktiskt får ut ur transformatorn.
Då kretsen är "död" varannan halvperiod så får vi förenklat sagt bara ut halva effekten mot vad vi borde.
Det blir också lite svettigt att försöka släta ut dessa gupp (glätta) och få jämn och fin DC-spänning.
Nåja, vi går vidare.


Scenario 2:
Här ser du samma sorts transformator men istället för att halv-vågslikrikta, så likriktar vi hela vågformen.
Vågformen ser ju riktigt bra ut men hur blir det egentligen med dessa dioder?
Jag har ritat ut pilar när strömmen går åt ett håll. Hur många leder vid respektive halvperiod?


Scenario 4 & 5:
Så, avslutningsvis, vad kan du säga sammanfattningsvis om dessa två scenarion?
Som du kanske ser så är det samma krets, bara att jag ritat upp hur strömmen går under båda halvperioder.


Spök-Scenario 3:
Tänk dig här Scenario 2, men att du "jordar" på ena sidan av sekundären.
Ignorera pilarna och tänk dig hur strömmen kommer gå i dom två olika riktningarna. Vad kommer resultatet bli?

Visst finns det väl fortfarande dioder av bulttyp (DO-? kåpa)att köpa...
Men hur är förhållandet mellan diodens märkström och toppström.
Och hur stor är diodens ledvinkel i en batteriladdare?

det var en sådan jag föreslog några inlägg tidigare


en 70A diod, det står "110A RMS" , men om den leder under "hela" halvperioden max 70A ?

Magnus_K skrev:Vet inte om det hjälper dig något men jag gjorde en liten kladd och tänkte försöka förklara lite mer ingående.
Förstår du inte vad jag babblar om så ta inte åt dig, utan det är jag som är en dålig pedagog

Bilden är delad i två sektioner, 1 & 2 samt 4 & 5.
Den övre delen representerar en transformator med en sekundär utan mittuttag, och den undre med mittuttag.
Det är alltså den undre som ni verkar ha i laddaren, men ville ändå ta med den andra för att försöka ge bättre förståelse.

För att få dig att fundera lite själv så tänk dig igenom dom olika kretsarna och hur många dioder som leder i en riktning.
Anledningen till varför det här är så viktigt, är för att vid så här höga strömmar, så skapar även ett litet spänningsfall en rejäl effekt.
Låt säga att när en sån här likriktar-diod leder så kanske den skapar ett spänningsfall på 1V. Det låter inte märkvärdigt, men multiplicera det med 40A så får du 40W (P=IxU), det är en glödlampa det!
En glödlampa, med storlek av en ärta, blir varm (!) och måste kylas för att inte brinna upp.
Ha det här i bakhuvet när vi går igenom nedan scenarion.


Scenario 1:
I det här fallet är det inte svårt att se att 1 diod leder i en riktning, och "stoppar" strömmen i den andra.
Jättebra att vi bara får en glödlampa att kyla bort varannan halvperiod, men det är på bekostnad av vad vi faktiskt får ut ur transformatorn.
Då kretsen är "död" varannan halvperiod så får vi förenklat sagt bara ut halva effekten mot vad vi borde.
Det blir också lite svettigt att försöka släta ut dessa gupp (glätta) och få jämn och fin DC-spänning.
Nåja, vi går vidare.


Scenario 2:
Här ser du samma sorts transformator men istället för att halv-vågslikrikta, så likriktar vi hela vågformen.
Vågformen ser ju riktigt bra ut men hur blir det egentligen med dessa dioder?
Jag har ritat ut pilar när strömmen går åt ett håll. Hur många leder vid respektive halvperiod?


Scenario 4 & 5:
Så, avslutningsvis, vad kan du säga sammanfattningsvis om dessa två scenarion?
Som du kanske ser så är det samma krets, bara att jag ritat upp hur strömmen går under båda halvperioder.


Spök-Scenario 3:
Tänk dig här Scenario 2, men att du "jordar" på ena sidan av sekundären.
Ignorera pilarna och tänk dig hur strömmen kommer gå i dom två olika riktningarna. Vad kommer resultatet bli?

DSC_3845.jpg

1 är spökscenariot. Dioden kortsluter lindningen under den positiva halvperioden. Kvar blir den negativa halvperioden.
Belastningen ska ligga i serie med dioden!