Rörbyggarskola - Versionshistorik

Rogerk8: /* Phase-Splitter */

2013-07-23T18:01:56Z

Phase-Splitter

@@ Rad 138: / Rad 138: @@
 [[Image:tube_phase_splitter.PNG|thumb|En phase-splitter är en anordning för att driva PP-slutsteg]]
-Bilden till höger visar en välkänd phase-splitter. Den fungerar på så sätt att signalen som kommer in på andra rörets galler förstärks lika mycket positivt som negativt. Och det till katoden respektive anoden. Skillnaden mellan dessa förstärkningar är i Williamson-fallet mindre än 5 procent. Men det viktiga är att förstärkningarna är lika stora och fullständigt ur fas. I praktiken är den differentiella förstärkningen från galler till anod och katod väldigt nära två.
+Bilden till höger visar en välkänd phase-splitter. Den fungerar på så sätt att signalen som kommer in på andra rörets galler förstärks lika mycket positivt som negativt. Och det till katoden respektive anoden. Det viktiga är att förstärkningarna är lika stora och 180 grader ur fas. I praktiken är den differentiella förstärkningen från galler till anod och katod väldigt nära två.
 En solid PP-design som Williamson-förstärkaren har många fördelar. Och när det kommer till brum så kan en välbalanserad (Klass A) PP-design göras väldigt oberoende av matningsrippel. Detta beror på att bara skillnadsspänningar förstärks från phase-splitter'n. Så bara om brummet är större hos typ anoden än det är vid katoden så kommer det höras i högtalarna. Detta förutsätter dock att slutrören är väl dynamiskt matchade.
@@ Rad 195: / Rad 195: @@
 Så om man använder detta värde kommer man alltså reducera brummet till att endast härröra från eventuell AC-uppvärmning av rören (50Hz)!
 {{clear}}

Rogerk8: /* Phase-Splitter */

2013-07-22T22:49:03Z

Phase-Splitter

← Äldre version		Versionen från 22 juli 2013 kl. 22.49
Rad 164:		Rad 164:
	Om nu Xc1=Xc2 och kondensatorerna är hyfsat stora så spelar det ingen roll hur stora de är. De försvinner från ekvationerna!		Om nu Xc1=Xc2 och kondensatorerna är hyfsat stora så spelar det ingen roll hur stora de är. De försvinner från ekvationerna!

	Själva ripplet (Ur) försvinner också! Vilket betyder att ripplet kan vara "hur stort som helst"!		Själva ripplet (Ur) försvinner också. Vilket betyder att ripplet kan vara "hur stort som helst"!

	Xc1=Xc2=>		Xc1=Xc2=>

Rogerk8: /* Phase-Splitter */

2013-07-22T22:45:35Z

Phase-Splitter

← Äldre version		Versionen från 22 juli 2013 kl. 22.45
Rad 162:		Rad 162:
	<math>=>Er1'=\frac{\frac{Xc2Ur}{Ra2Ztot'}(Za'-Zk')}{(Ava+Avk)\frac{Za1}{Ztot1}}==\frac{Xc1}{Ra1}Ur</math>		<math>=>Er1'=\frac{\frac{Xc2Ur}{Ra2Ztot'}(Za'-Zk')}{(Ava+Avk)\frac{Za1}{Ztot1}}==\frac{Xc1}{Ra1}Ur</math>

	Om nu Xc1=Xc2 och kondensatorerna är hyfsat stora så spelar det ingen roll hur stora ~~det~~ är. De försvinner från ekvationerna!		Om nu Xc1=Xc2 och kondensatorerna är hyfsat stora så spelar det ingen roll hur stora de är. De försvinner från ekvationerna!

	Själva ripplet (Ur) försvinner också! Vilket betyder att ripplet kan vara "hur stort som helst"!		Själva ripplet (Ur) försvinner också! Vilket betyder att ripplet kan vara "hur stort som helst"!

Rogerk8: /* Push-Pull */

2013-07-22T22:42:32Z

Push-Pull

← Äldre version		Versionen från 22 juli 2013 kl. 22.42
Rad 132:		Rad 132:

	Lösningen på ovanstående ineffektivitet kan vara så kallad Push-Pull koppling. Med hjälp av denna lösning kan man nämligen dubbla uteffekten med väldigt få extra komponenter förutom att man då naturligtvis behöver ett rör till. Vinsten stannar dock inte där utan kraven på både transformatorn och regleringen av spänningen blir mycket mindre. Spänningen kan teoretiskt vara väldigt oreglererad då Push-Pull bara förstärker skillnadssignaler. Transformatorn behöver i ovanstående fall kunna hantera en hel del DC då arbetspunkten kräver det. I praktiken innebär det att transformatorn måste innehålla ett så kallat luftgap. Men i fallet Push-Pull behöver den inte det eftersom rörens motriktade DC förhindrar magnetisering av transformatorn. Den behöver bara ha två primära lindningar splittade på mitten. Och kunna hantera spänningen vid vald frekvens.		Lösningen på ovanstående ineffektivitet kan vara så kallad Push-Pull koppling. Med hjälp av denna lösning kan man nämligen dubbla uteffekten med väldigt få extra komponenter förutom att man då naturligtvis behöver ett rör till. Vinsten stannar dock inte där utan kraven på både transformatorn och regleringen av spänningen blir mycket mindre. Spänningen kan teoretiskt vara väldigt oreglererad då Push-Pull bara förstärker skillnadssignaler. Transformatorn behöver i ovanstående fall kunna hantera en hel del DC då arbetspunkten kräver det. I praktiken innebär det att transformatorn måste innehålla ett så kallat luftgap. Men i fallet Push-Pull behöver den inte det eftersom rörens motriktade DC förhindrar magnetisering av transformatorn. Den behöver bara ha två primära lindningar splittade på mitten. Och kunna hantera spänningen vid vald frekvens.

			{{clear}}

			===Phase-Splitter===
			[[Image:tube_phase_splitter.PNG\|thumb\|En phase-splitter är en anordning för att driva PP-slutsteg]]

			Bilden till höger visar en välkänd phase-splitter. Den fungerar på så sätt att signalen som kommer in på andra rörets galler förstärks lika mycket positivt som negativt. Och det till katoden respektive anoden. Skillnaden mellan dessa förstärkningar är i Williamson-fallet mindre än 5 procent. Men det viktiga är att förstärkningarna är lika stora och fullständigt ur fas. I praktiken är den differentiella förstärkningen från galler till anod och katod väldigt nära två.

			En solid PP-design som Williamson-förstärkaren har många fördelar. Och när det kommer till brum så kan en välbalanserad (Klass A) PP-design göras väldigt oberoende av matningsrippel. Detta beror på att bara skillnadsspänningar förstärks från phase-splitter'n. Så bara om brummet är större hos typ anoden än det är vid katoden så kommer det höras i högtalarna. Detta förutsätter dock att slutrören är väl dynamiskt matchade.

			Så låt oss titta på möjligheten att kanske cancellera nätbrummet fullständigt!

			Beakta reaktansen Xc hos kondensatorerna (C) och att de är mycket mindre än Ra1 eller Ra2 (väldigt sant i praktiken). Notera t.ex att 33uF@100Hz innebär 50 Ohm.

			Då har vi:

			<math>Er1'=\frac{Xc1}{Ra1}*Ur </math>

			<math>Er2'=\frac{Xc2}{Ra2}*Ur </math>

			<math>Er1=\frac{Za1}{Ztot1}*Er1'</math>

			<math>Er2(a)=\frac{Za'}{Ztot'}Er2'-AvaEr1=\frac{Za'}{Ztot'}Er2'-Ava\frac{Za1}{Ztot1}Er1'=\frac{Za'}{Ztot'}\frac{Xc2}{Ra2}Ur-Ava\frac{Za1}{Ztot1}Er1'</math>

			<math>Er2(k)=\frac{Zk'}{Ztot'}Er2'+AvkEr1=\frac{Zk'}{Ztot'}\frac{Xc2}{Ra2}Ur+Avk\frac{Za1}{Ztot1}Er1'</math>

			<math>Er2(a)-Er2(k)=\frac{Xc2Ur}{Ztot'Ra2}(Za'-Zk')-(Ava+Avk)*\frac{Za1}{Ztot1}Er1'==0</math>

			<math>=>Er1'=\frac{\frac{Xc2Ur}{Ra2Ztot'}(Za'-Zk')}{(Ava+Avk)\frac{Za1}{Ztot1}}==\frac{Xc1}{Ra1}Ur</math>

			Om nu Xc1=Xc2 och kondensatorerna är hyfsat stora så spelar det ingen roll hur stora det är. De försvinner från ekvationerna!

			Själva ripplet (Ur) försvinner också! Vilket betyder att ripplet kan vara "hur stort som helst"!

			Xc1=Xc2=>

			<math>Ra1=Ra2*\frac{(Ava+Avk)\frac{Za1}{Ztot1}}{\frac{(Za'-Zk')}{Ztot'}}</math>

			Och pga Zk'<< Za'=>

			<math>Ra1=Ra2(Ava+Avk)\frac{Ztot'}{Za'}\frac{Za1}{Ztot1}</math>

			Och pga Ava och Avk är väldigt nära ett =>

			<math>Ra1=Ra2*2\frac{Ztot'}{Za'}\frac{Za1}{Ztot1}</math>

			Och pga att Za' för denna typ av phase-splitter är väldigt nära Ztot' =>

			<math>Ra1=2\frac{Za1}{Ztot1}*Ra2</math>

			Slutligen, låt oss kalkylera Ra1 för Williamson-förstärkaren's phase-splitter:

			Ra2=22k

			Za1=rp+(u+1)Rk=7k+21*470=17k

			Ztot1=Za1+Ra=17k+47k=64k

			Insättning i ovanstående ekvation ger:

			Ra1=11,7k=12k (notera att originalvärdet är 33k).

			Så om man använder detta värde kommer man alltså reducera brummet till att endast härröra från eventuell AC-uppvärmning av rören (50Hz)!

	{{clear}}		{{clear}}

Rogerk8: /* Push-Pull */

2013-07-22T21:54:20Z

Push-Pull

← Äldre version		Versionen från 22 juli 2013 kl. 21.54
Rad 131:		Rad 131:
	[[Image:tube_PP_power.PNG\|thumb\|Push-Pull Tube Power Stage]]		[[Image:tube_PP_power.PNG\|thumb\|Push-Pull Tube Power Stage]]

	Lösningen på ovanstående ineffektivitet kan vara så kallad Push-Pull koppling. Med hjälp av denna lösning kan man nämligen dubbla uteffekten med väldigt få extra komponenter förutom att man då naturligtvis behöver ett rör till. Vinsten stannar dock inte där utan kraven på både transformatorn och regleringen av spänningen blir mycket mindre. Spänningen kan teoretiskt vara väldigt oreglererad då Push-Pull bara förstärker skillnadssignaler. Transformatorn behöver i ovanstående fall kunna hantera en hel del DC då arbetspunkten kräver det. Men i fallet Push-Pull behöver den inte det eftersom rörens motriktade DC förhindrar magnetisering av transformatorn. Den behöver bara ha två primära lindningar splittade på mitten. Och kunna hantera spänningen vid vald frekvens.		Lösningen på ovanstående ineffektivitet kan vara så kallad Push-Pull koppling. Med hjälp av denna lösning kan man nämligen dubbla uteffekten med väldigt få extra komponenter förutom att man då naturligtvis behöver ett rör till. Vinsten stannar dock inte där utan kraven på både transformatorn och regleringen av spänningen blir mycket mindre. Spänningen kan teoretiskt vara väldigt oreglererad då Push-Pull bara förstärker skillnadssignaler. Transformatorn behöver i ovanstående fall kunna hantera en hel del DC då arbetspunkten kräver det. I praktiken innebär det att transformatorn måste innehålla ett så kallat luftgap. Men i fallet Push-Pull behöver den inte det eftersom rörens motriktade DC förhindrar magnetisering av transformatorn. Den behöver bara ha två primära lindningar splittade på mitten. Och kunna hantera spänningen vid vald frekvens.

	{{clear}}		{{clear}}

Rogerk8: /* Externa länkar */

2013-05-13T22:36:39Z

Externa länkar

← Äldre version		Versionen från 13 maj 2013 kl. 22.36
Rad 163:		Rad 163:
	== Externa länkar ==		== Externa länkar ==
	*[http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?f=14&t=63380 EF: Rörbyggarskola]		*[http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?f=14&t=63380 EF: Rörbyggarskola]
			*[http://sv.wikibooks.org/wiki/Elektronikens_grunder Wikibooks: Elektronikens grunder]

Rogerk8: /* Slutstegsanalys */

2013-05-08T15:23:43Z

Slutstegsanalys

← Äldre version		Versionen från 8 maj 2013 kl. 15.23
Rad 155:		Rad 155:
	Men om man bortser från det så kan man beräkna uteffekten hos ett Klass A rörslutsteg enligt följande:		Men om man bortser från det så kan man beräkna uteffekten hos ett Klass A rörslutsteg enligt följande:

	Put = (Uq-Umin) * (Imax-Iq)/2 (Watt, Sinus)		<math>Put = (Uq-Umin) * (Imax-Iq)/2 \cdot [Watt, Sinus]</math>

	Dvs arean av triangeln.		Dvs arean av triangeln.

Rogerk8: /* Rör i praktiken */

2013-05-08T15:18:43Z

Rör i praktiken

← Äldre version		Versionen från 8 maj 2013 kl. 15.18
Rad 99:		Rad 99:
	<math>Za'=rp+(\mu +1)Rk \ </math>		<math>Za'=rp+(\mu +1)Rk \ </math>

	Där Rk normalt, men inte alltid, avkopplas och därmed kan sättas till noll (för relevanta frekvenser). Impedansen blir dock ändå stor.		Där Rk normalt, men inte alltid, avkopplas och därmed kan sättas till noll (för relevanta frekvenser). Impedansen blir dock ändå stor (rp).

	Impedansen Zk' är på samma sätt och före parallellandet av Rk:		Impedansen Zk' är på samma sätt och före parallellandet av Rk:

Rogerk8: /* Bygge med rör */

2013-05-08T15:14:52Z

Bygge med rör

← Äldre version		Versionen från 8 maj 2013 kl. 15.14
Rad 20:		Rad 20:

	== Bygge med rör ==		== Bygge med rör ==
	Oftast när man bygger rörförstärkare bygger man med avseende på så kallad ~~genensam~~ katod-steg (CK). Dvs man vill förstärka spänning så mycket det går.		Oftast när man bygger rörförstärkare bygger man med avseende på så kallad gemensam katod-steg (CK). Dvs man vill förstärka spänning så mycket det går.

	Det allmänna uttrycket för spänningsförstärkning hos ett CK-steg är		Det allmänna uttrycket för spänningsförstärkning hos ett CK-steg är

Rogerk8: /* Bygge med rör */

2013-05-08T15:12:20Z

Bygge med rör

← Äldre version		Versionen från 8 maj 2013 kl. 15.12
Rad 24:		Rad 24:
	Det allmänna uttrycket för spänningsförstärkning hos ett CK-steg är		Det allmänna uttrycket för spänningsförstärkning hos ett CK-steg är

	<math>Av=Uout/Uin=\frac{-\mu Ra}{Ra+rp+(\mu +1)}</math>		<math>Av=Uout/Uin=\frac{-\mu Ra}{Ra+rp+(\mu +1)Rk}</math>

	Detta visas mer än tydligt i länken ovan.		Detta visas mer än tydligt i länken ovan.