Optokopplare - Versionshistorik

Blueint: Kategori:Komponent ; länktext

2013-03-16T21:46:03Z

← Äldre version		Versionen från 16 mars 2013 kl. 21.46
Rad 14:		Rad 14:
	Val av motstånd är det som är svårast när man använder optokopplare, speciellt vid höga frekvenser. Läsning av datablad och Spice-simulering är en god väg att gå.		Val av motstånd är det som är svårast när man använder optokopplare, speciellt vid höga frekvenser. Läsning av datablad och Spice-simulering är en god väg att gå.

	Ett tips är att kolla in .pdf-filen som jesse har postat i den här tråden: http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=34414~~&start=0~~		Ett tips är att kolla in .pdf-filen som jesse har postat i den här tråden: [http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=34414 EF: Hur 4N35 optokopplare fungerar...]

			[[Kategori:Komponent]]

Blueint: puts

2011-02-21T14:22:33Z

puts

← Äldre version		Versionen från 21 februari 2011 kl. 14.22
Rad 6:		Rad 6:
	== Att koppla in optokopplare: ==		== Att koppla in optokopplare: ==
	I databladen för optokopplaren kan man hitta optokopplarens CTR (Current Transfer Ratio) vilket är strömmen genom lysdioden / strömmen genom transistorn. Högre CTR är bättre då man kan driva lysdioden med lägre ström.		I databladen för optokopplaren kan man hitta optokopplarens CTR (Current Transfer Ratio) vilket är strömmen genom lysdioden / strömmen genom transistorn. Högre CTR är bättre då man kan driva lysdioden med lägre ström.
	Strömmen genom dioden bör dimensioneras så att man kan dra den ström man behöver genom transistorn. Har man t.ex en CTR på 50% betyder det att 5mA genom dioden ger att transistorn kan leda 2.~~5mA~~. Lysdioden är oftast en IR diod som har framspänningsfall på ca 1~~.2V~~.		Strömmen genom dioden bör dimensioneras så att man kan dra den ström man behöver genom transistorn. Har man t.ex en CTR på 50% betyder det att 5mA genom dioden ger att transistorn kan leda 2.5 mA. Lysdioden är oftast en IR diod som har framspänningsfall på ca 1,2 V.
	Viktigt att försäkra sig om att kretsen som ska driva optokopplaren klarar att sänka, eller ge den ström som går genom lysdioden, speciellt med äldre IC-kretsar. Med PIC är det inga problem eftersom utgångarna kan sänka och ge ~~25mA~~.		Viktigt att försäkra sig om att kretsen som ska driva optokopplaren klarar att sänka, eller ge den ström som går genom lysdioden, speciellt med äldre IC-kretsar. Med PIC är det inga problem eftersom utgångarna kan sänka och ge 25 mA.

	På transistorsidan kopplas kollektorn till matningspänning genom ett motstånd (pull-up). Signalen ut tas mellan motstånd och transistor.		På transistorsidan kopplas kollektorn till matningspänning genom ett motstånd (pull-up). Signalen ut tas mellan motstånd och transistor.
Rad 13:		Rad 13:
	Motståndet dimensioneras så att kretsen som tar emot signalen får tillräckligt med ström, samtidigt bör man inte ha för högt motstånd för att inte få långsamma uppåtflanker när lysdioden släcks. Om mer ström krävs så kan man koppla en transistor efter optokopplarens transistor.		Motståndet dimensioneras så att kretsen som tar emot signalen får tillräckligt med ström, samtidigt bör man inte ha för högt motstånd för att inte få långsamma uppåtflanker när lysdioden släcks. Om mer ström krävs så kan man koppla en transistor efter optokopplarens transistor.
	Val av motstånd är det som är svårast när man använder optokopplare, speciellt vid höga frekvenser. Läsning av datablad och Spice-simulering är en god väg att gå.		Val av motstånd är det som är svårast när man använder optokopplare, speciellt vid höga frekvenser. Läsning av datablad och Spice-simulering är en god väg att gå.
	~~Tips~~ är att kolla in ~~PDF~~ filen som jesse har postat i den här tråden: http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?~~f=6&~~t=34414&start=0
			Ett tips är att kolla in .pdf-filen som jesse har postat i den här tråden: http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=34414&start=0

Willmans den 14 februari 2011 kl. 13.43

2011-02-14T13:43:04Z

← Äldre version		Versionen från 14 februari 2011 kl. 13.43
Rad 13:		Rad 13:
	Motståndet dimensioneras så att kretsen som tar emot signalen får tillräckligt med ström, samtidigt bör man inte ha för högt motstånd för att inte få långsamma uppåtflanker när lysdioden släcks. Om mer ström krävs så kan man koppla en transistor efter optokopplarens transistor.		Motståndet dimensioneras så att kretsen som tar emot signalen får tillräckligt med ström, samtidigt bör man inte ha för högt motstånd för att inte få långsamma uppåtflanker när lysdioden släcks. Om mer ström krävs så kan man koppla en transistor efter optokopplarens transistor.
	Val av motstånd är det som är svårast när man använder optokopplare, speciellt vid höga frekvenser. Läsning av datablad och Spice-simulering är en god väg att gå.		Val av motstånd är det som är svårast när man använder optokopplare, speciellt vid höga frekvenser. Läsning av datablad och Spice-simulering är en god väg att gå.
			Tips är att kolla in PDF filen som jesse har postat i den här tråden: http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?f=6&t=34414&start=0

Willmans den 18 augusti 2010 kl. 21.34

2010-08-18T21:34:30Z

← Äldre version		Versionen från 18 augusti 2010 kl. 21.34
Rad 5:		Rad 5:

	== Att koppla in optokopplare: ==		== Att koppla in optokopplare: ==
	I databladen för optokopplaren kan man hitta ~~en graf över~~ CTR (Current Transfer Ratio).		I databladen för optokopplaren kan man hitta optokopplarens CTR (Current Transfer Ratio) vilket är strömmen genom lysdioden / strömmen genom transistorn. Högre CTR är bättre då man kan driva lysdioden med lägre ström.
	Strömmen genom dioden bör dimensioneras så att man ~~får 100~~% ~~CTR~~. ~~Med PC817 är~~ 5mA ~~tillräckligt (ca 800-1000 ohm vid 5V)~~. Lysdioden är oftast en IR diod som har framspänningsfall på ca 1.2V.		Strömmen genom dioden bör dimensioneras så att man kan dra den ström man behöver genom transistorn. Har man t.ex en CTR på 50% betyder det att 5mA genom dioden ger att transistorn kan leda 2.5mA. Lysdioden är oftast en IR diod som har framspänningsfall på ca 1.2V.
	Viktigt att försäkra sig om att kretsen som ska driva optokopplaren klarar att sänka, eller ge den ström som går genom lysdioden.		Viktigt att försäkra sig om att kretsen som ska driva optokopplaren klarar att sänka, eller ge den ström som går genom lysdioden, speciellt med äldre IC-kretsar. Med PIC är det inga problem eftersom utgångarna kan sänka och ge 25mA.
	Med PIC är det inga problem eftersom utgångarna kan sänka och ge 25mA.

	På transistorsidan kopplas kollektorn till matningspänning genom ett motstånd. Signalen ut tas mellan motstånd och transistor.		På transistorsidan kopplas kollektorn till matningspänning genom ett motstånd (pull-up). Signalen ut tas mellan motstånd och transistor.
	Emittern kopplas till jord. Man kan även koppla tvärt om för att få sann (icke-inverterad) signal.		Emittern kopplas till jord. Man kan även koppla tvärt om för att få sann (icke-inverterad) signal (pull-down).
	Motståndet dimensioneras så att kretsen som tar emot signalen får tillräckligt med ström, samtidigt bör man ~~hålla sig till ganska låga värden (under 4700 ohm)~~ för att inte få långsamma uppåtflanker när lysdioden släcks. Om mer ström krävs så kan man ~~styra~~ en transistor ~~med optokopplaren~~.		Motståndet dimensioneras så att kretsen som tar emot signalen får tillräckligt med ström, samtidigt bör man inte ha för högt motstånd för att inte få långsamma uppåtflanker när lysdioden släcks. Om mer ström krävs så kan man koppla en transistor efter optokopplarens transistor.
	~~Dimensionering~~ av ~~motstånden~~ är det som är svårast när man använder optokopplare, speciellt vid höga frekvenser. ~~Lusläsning~~ av datablad och Spice-simulering är en god väg att gå.		Val av motstånd är det som är svårast när man använder optokopplare, speciellt vid höga frekvenser. Läsning av datablad och Spice-simulering är en god väg att gå.

Willmans den 20 maj 2010 kl. 10.40

2010-05-20T10:40:34Z

← Äldre version		Versionen från 20 maj 2010 kl. 10.40
Rad 3:		Rad 3:

	Vanliga optokopplare är PC817 och 4N35.		Vanliga optokopplare är PC817 och 4N35.


	== Att koppla in optokopplare: ==		== Att koppla in optokopplare: ==

Willmans: Lade till info om optokopplare, allt material är eget. Någon bör kolla så att allt stämmer och fixa snyggare layout

2010-05-20T10:40:13Z

Lade till info om optokopplare, allt material är eget. Någon bör kolla så att allt stämmer och fixa snyggare layout

Ny sida

En optokopplare består av en lysdiod och en fototransistor i en sluten kapsel. När lysdioden lyser börjar fototransistorn att leda. Genom att inte koppla ihop lysdioden med kretsen som fototransistorn kopplas till får man galvanisk isolering mellan kretsarna.
Tillfällen då man vill ha galvanisk isolation kan vara t. ex. om man kopplar en mikroprocessor till en motorstyrning, som har separat matning, och vill skydda mot strömspikar och störningar från motorn.

Vanliga optokopplare är PC817 och 4N35.

== Att koppla in optokopplare: ==
I databladen för optokopplaren kan man hitta en graf över CTR (Current Transfer Ratio).
Strömmen genom dioden bör dimensioneras så att man får 100% CTR. Med PC817 är 5mA tillräckligt (ca 800-1000 ohm vid 5V). Lysdioden är oftast en IR diod som har framspänningsfall på ca 1.2V.
Viktigt att försäkra sig om att kretsen som ska driva optokopplaren klarar att sänka, eller ge den ström som går genom lysdioden.
Med PIC är det inga problem eftersom utgångarna kan sänka och ge 25mA.

På transistorsidan kopplas kollektorn till matningspänning genom ett motstånd. Signalen ut tas mellan motstånd och transistor.
Emittern kopplas till jord. Man kan även koppla tvärt om för att få sann (icke-inverterad) signal.
Motståndet dimensioneras så att kretsen som tar emot signalen får tillräckligt med ström, samtidigt bör man hålla sig till ganska låga värden (under 4700 ohm) för att inte få långsamma uppåtflanker när lysdioden släcks. Om mer ström krävs så kan man styra en transistor med optokopplaren.
Dimensionering av motstånden är det som är svårast när man använder optokopplare, speciellt vid höga frekvenser. Lusläsning av datablad och Spice-simulering är en god väg att gå.