Kondensator - Versionshistorik

ClaesN: /* Allmänt */

2023-02-17T16:14:45Z

Allmänt

← Äldre version		Versionen från 17 februari 2023 kl. 16.14
Rad 9:		Rad 9:
	Egenskapen hos en kondensator att lagra elektriska laddningar kallas kapacitans. Ju fler laddningar den kan lagra för en viss spänning, desto högre är dess kapacitans.		Egenskapen hos en kondensator att lagra elektriska laddningar kallas kapacitans. Ju fler laddningar den kan lagra för en viss spänning, desto högre är dess kapacitans.

	Enheten för kapacitans är 1 Farad~~, beteckning C~~. ~~En Farad är~~ 1 As/V (Amperesekund per ~~Volt~~).		Enheten för kapacitans är Farad och betecknas F. 1F = 1 C/V (Coulomb per Volt) = 1As/V (Amperesekund per volt). 1F är en stor kapacitans som används för superkondensatorer,
			oftare används pF,nF och µF.

	=== Serie och parallellkopplingar ===		=== Serie och parallellkopplingar ===

Klas-kenny: /* Seriekoppling */

2015-12-10T18:05:36Z

Seriekoppling

← Äldre version		Versionen från 10 december 2015 kl. 18.05
Rad 19:		Rad 19:
	Som ovan nämndes, seriekopplar vi kondensatorer minskar kapacitansen, men spänningståligheten ökar däremot.		Som ovan nämndes, seriekopplar vi kondensatorer minskar kapacitansen, men spänningståligheten ökar däremot.
	Totalkapacitansen kan beräknas med:		Totalkapacitansen kan beräknas med:
	:<code>1/C = 1/(1/C1 + 1/C2 + 1/C3)</code>		:<code>C = 1/(1/C1 + 1/C2 + 1/C3)</code>

	Exempel: Seriekopplar vi en 33µF och en 50µF kondensator får vi:		Exempel: Seriekopplar vi en 33µF och en 50µF kondensator får vi:
	:<code>1/C = 1/(1/33µF + 1/50µF)</code>		:<code>C = 1/(1/33µF + 1/50µF)</code>
	C blir då ca. 20µF.		C blir då ca. 20µF.

Blueint: Kategori:Komponent

2013-03-16T21:42:09Z

Kategori:Komponent

← Äldre version		Versionen från 16 mars 2013 kl. 21.42
Rad 64:		Rad 64:
	==== Länktips ====		==== Länktips ====
	Tutorial med lite hjälp för [http://www.uoguelph.ca/~antoon/gadgets/caps/caps.html identifiering av kondensatorer (engelska)]		Tutorial med lite hjälp för [http://www.uoguelph.ca/~antoon/gadgets/caps/caps.html identifiering av kondensatorer (engelska)]

			[[Kategori:Komponent]]

Demjf den 18 mars 2008 kl. 14.33

2008-03-18T14:33:42Z

← Äldre version		Versionen från 18 mars 2008 kl. 14.33
Rad 4:		Rad 4:
	En kondensator består i princip bara av två metallplattor som är mycket nära varandra. Mellan plattorna finns ett tunt lager av någon isolator.		En kondensator består i princip bara av två metallplattor som är mycket nära varandra. Mellan plattorna finns ett tunt lager av någon isolator.
	Plattorna är inte elektriskt ihopkopplade, så någon ström går ej mellan plattorna.		Plattorna är inte elektriskt ihopkopplade, så någon ström går ej mellan plattorna.
	Isolatorn mellan plattorna kan vara t.ex. oxid, plast eller keramik. Isolatorn kallas dielektrum.		Isolatorn mellan plattorna kan vara t.ex. oxid, plast eller keramik. Isolatorn kallas [[dielektrum]].
	Kapacitansen blir större desto närmare skivorna är varandra och desto större arean på de är. Den beror även på vilken typ av dielektrum man har.		Kapacitansen blir större desto närmare skivorna är varandra och desto större arean på de är. Den beror även på vilken typ av dielektrum man har.

Rad 12:		Rad 12:

	=== Serie och parallellkopplingar ===		=== Serie och parallellkopplingar ===
	Hittar man inte en kondensator med rätt kapacitans eller spänningstålighet på en kondensator kan man koppla flera parallellt eller i serie.		Hittar man inte en kondensator med rätt kapacitans eller [[spänningstålighet]] på en kondensator kan man koppla flera parallellt eller i serie.
	Hur kapacitansen ändras är tvärtom mot motstånd, seriekopplar man motstånd ökar resistansen, parallellkopplar man motstånd minskar resistansen.		Hur kapacitansen ändras är tvärtom mot motstånd, seriekopplar man motstånd ökar resistansen, parallellkopplar man motstånd minskar resistansen.
	Seriekopplar man kondensatorer minskar kapacitansen (man kan tänka sig att avståndet mellan skivorna blir större) och parallellkopplar man kondensatorer ökar kapacitansen (man kan tänka sig att arean på plattorna ökas).		Seriekopplar man kondensatorer minskar kapacitansen (man kan tänka sig att avståndet mellan skivorna blir större) och parallellkopplar man kondensatorer ökar kapacitansen (man kan tänka sig att arean på plattorna ökas).
Rad 19:		Rad 19:
	Som ovan nämndes, seriekopplar vi kondensatorer minskar kapacitansen, men spänningståligheten ökar däremot.		Som ovan nämndes, seriekopplar vi kondensatorer minskar kapacitansen, men spänningståligheten ökar däremot.
	Totalkapacitansen kan beräknas med:		Totalkapacitansen kan beräknas med:
	1/C = 1/(1/C1 + 1/C2 + 1/C3)		:<code>1/C = 1/(1/C1 + 1/C2 + 1/C3)</code>

	Exempel: Seriekopplar vi en 33µF och en 50µF kondensator får vi:		Exempel: Seriekopplar vi en 33µF och en 50µF kondensator får vi:
	1/C = 1/(1/33µF) + 1/50µF)		:<code>1/C = 1/(1/33µF + 1/50µF)</code>
	C blir då ca. 20µF.		C blir då ca. 20µF.

Rad 35:		Rad 35:
	Totala kapacitansen för parallellkoppling är något lättare än för seriekoppling, det är bara att addera delkapacitanserna.		Totala kapacitansen för parallellkoppling är något lättare än för seriekoppling, det är bara att addera delkapacitanserna.

	C = C1 + C2 + C3 osv.		:<code>C = C1 + C2 + C3 osv.</code>

	Exempel: Parallellkopplar vi en 33µF kondensator med en 50µF får vi:		Exempel: Parallellkopplar vi en 33µF kondensator med en 50µF får vi:
	C = 33µF + 50µF = 83µF
			:<code>C = 33µF + 50µF = 83µF</code>

	==== Kombinerade kretsar ====		==== Kombinerade kretsar ====
Rad 47:		Rad 48:

	Vi börjar med att räkna ut parallellkopplingen C2-C3. Som vi lärde oss tidigare, är totalkapacitansen summan av delkapacitanserna.		Vi börjar med att räkna ut parallellkopplingen C2-C3. Som vi lärde oss tidigare, är totalkapacitansen summan av delkapacitanserna.
	~~Alltså~~ C2-3 = C2 + C3 = 5µF + 8µF = 13µF.		:<code>C2-C3 = C2 + C3 = 5µF + 8µF = 13µF</code>.

	Sedan tar vi C5 och C7 som är kopplade i serie. Räknar vi ut kapacitansen för dessa, kan vi räkna ut kapacitansen för parallellkopplingen C4-C5-C6.		Sedan tar vi C5 och C7 som är kopplade i serie. Räknar vi ut kapacitansen för dessa, kan vi räkna ut kapacitansen för parallellkopplingen C4-C5-C6.
	C5-C7 = 1/(1/C5 + 1/C7) = 1/(1/10µF + 1/2µF) = 1,7µF.		:<code>C5-C7 = 1/(1/C5 + 1/C7) = 1/(1/10µF + 1/2µF) = 1,7µF</code>.

	Nu kan vi ta itu med parallellkopplingen C4 - C5-7 - C6:		Nu kan vi ta itu med parallellkopplingen C4 - C5-7 - C6:
	C6-C5-C7-C4 = 10µF + 1,7µF + 400nF = 12,1µF.		:<code>C6-C5-C7-C4 = 10µF + 1,7µF + 400nF = 12,1µF</code>.

	Nu är det bara en seriekoppling kvar, den räknar vi lätt ut:		Nu är det bara en seriekoppling kvar, den räknar vi lätt ut:

	Ctot = 1/(1/C1 + 1/C2-3 + 1/C5-C6-C7-C4) = 1/(1/1µF + 1/13µF + 1/12,1µF) = 0,9µF.		:<code>Ctot = 1/(1/C1 + 1/C2-3 + 1/C5-C6-C7-C4) = 1/(1/1µF + 1/13µF + 1/12,1µF) = 0,9µF</code>.

	Totalkapacitansen för kretsen är alltså 0,9µF.		Totalkapacitansen för kretsen är alltså 0,9µF.

	==== Länktips ====		==== Länktips ====
	Tutorial med lite hjälp för ~~identifiering av kondensatorer (engelska).~~		Tutorial med lite hjälp för [http://www.uoguelph.ca/~antoon/gadgets/caps/caps.html identifiering av kondensatorer (engelska)]
	http://www.uoguelph.ca/~antoon/gadgets/caps/caps.html

Greensilver den 8 maj 2006 kl. 15.10

2006-05-08T15:10:13Z

← Äldre version		Versionen från 8 maj 2006 kl. 15.10
Rad 60:		Rad 60:

	Totalkapacitansen för kretsen är alltså 0,9µF.		Totalkapacitansen för kretsen är alltså 0,9µF.

			==== Länktips ====
			Tutorial med lite hjälp för identifiering av kondensatorer (engelska).
			http://www.uoguelph.ca/~antoon/gadgets/caps/caps.html

Danei: /* Seriekoppling */

2006-03-10T07:52:13Z

Seriekoppling

← Äldre version		Versionen från 10 mars 2006 kl. 07.52
Rad 26:		Rad 26:

	En tumregel vid seriekoppling är att C är alltid mindre än den minsta seriekapacitansen.		En tumregel vid seriekoppling är att C är alltid mindre än den minsta seriekapacitansen.

			Vid seriekoppling av kondensatorer som inte tål hela spänningen, behöver man koppla högohmiga motstånd parallellt med kondensatorerna. Annars kan kondensatorernas läckström göra så att en kondensator får för hög spänning över sig.

	==== Parallellkoppling ====		==== Parallellkoppling ====

213.114.165.148: /* Allmänt */

2006-02-20T12:55:28Z

Allmänt

← Äldre version		Versionen från 20 februari 2006 kl. 12.55
Rad 5:		Rad 5:
	Plattorna är inte elektriskt ihopkopplade, så någon ström går ej mellan plattorna.		Plattorna är inte elektriskt ihopkopplade, så någon ström går ej mellan plattorna.
	Isolatorn mellan plattorna kan vara t.ex. oxid, plast eller keramik. Isolatorn kallas dielektrum.		Isolatorn mellan plattorna kan vara t.ex. oxid, plast eller keramik. Isolatorn kallas dielektrum.
	Kapacitansen blir större desto närmare skivorna är varandra och desto större arean på de är.		Kapacitansen blir större desto närmare skivorna är varandra och desto större arean på de är. Den beror även på vilken typ av dielektrum man har.

	Egenskapen hos en kondensator att lagra elektriska laddningar kallas spänning.		Egenskapen hos en kondensator att lagra elektriska laddningar kallas kapacitans. Ju fler laddningar den kan lagra för en viss spänning, desto högre är dess kapacitans.

	Enheten för kapacitans är 1 Farad, beteckning C. En Farad är 1 As/V (Amperesekund per Volt).		Enheten för kapacitans är 1 Farad, beteckning C. En Farad är 1 As/V (Amperesekund per Volt).

Macce: /* Kombinerade kretsar */

2006-02-19T12:11:16Z

Kombinerade kretsar

← Äldre version		Versionen från 19 februari 2006 kl. 12.11
Rad 44:		Rad 44:
	[[Bild:kondex1.png]]		[[Bild:kondex1.png]]

	Vi börjar med att räkna ut ~~parallellkopplingarna~~:		Vi börjar med att räkna ut parallellkopplingen C2-C3. Som vi lärde oss tidigare, är totalkapacitansen summan av delkapacitanserna.
			Alltså C2-3 = C2 + C3 = 5µF + 8µF = 13µF.

			Sedan tar vi C5 och C7 som är kopplade i serie. Räknar vi ut kapacitansen för dessa, kan vi räkna ut kapacitansen för parallellkopplingen C4-C5-C6.
			C5-C7 = 1/(1/C5 + 1/C7) = 1/(1/10µF + 1/2µF) = 1,7µF.

			Nu kan vi ta itu med parallellkopplingen C4 - C5-7 - C6:
			C6-C5-C7-C4 = 10µF + 1,7µF + 400nF = 12,1µF.

			Nu är det bara en seriekoppling kvar, den räknar vi lätt ut:

			Ctot = 1/(1/C1 + 1/C2-3 + 1/C5-C6-C7-C4) = 1/(1/1µF + 1/13µF + 1/12,1µF) = 0,9µF.

			Totalkapacitansen för kretsen är alltså 0,9µF.

Macce: /* Kombinerade kretsar */

2006-02-19T11:44:03Z

Kombinerade kretsar

← Äldre version		Versionen från 19 februari 2006 kl. 11.44
Rad 42:		Rad 42:
	Exempel: Beräkna totalkapacitansen:		Exempel: Beräkna totalkapacitansen:

	[[Bild:~~http://crap.diod.net/sef/wiki/~~kondex1.png]]		[[Bild:kondex1.png]]

	Vi börjar med att räkna ut parallellkopplingarna:		Vi börjar med att räkna ut parallellkopplingarna:

Macce: /* Serie och parallellkopplingar */

2006-02-19T11:41:50Z

Serie och parallellkopplingar

← Äldre version		Versionen från 19 februari 2006 kl. 11.41
Rad 37:		Rad 37:
	Exempel: Parallellkopplar vi en 33µF kondensator med en 50µF får vi:		Exempel: Parallellkopplar vi en 33µF kondensator med en 50µF får vi:
	C = 33µF + 50µF = 83µF		C = 33µF + 50µF = 83µF

			==== Kombinerade kretsar ====
			Man kan kombinera serie- och parallellkopplingar.
			Exempel: Beräkna totalkapacitansen:

			[[Bild:http://crap.diod.net/sef/wiki/kondex1.png]]

			Vi börjar med att räkna ut parallellkopplingarna: