ElektronikWikin - Användarbidrag [sv]

Ytmonterade

2018-04-09T07:25:06Z

Peterh:

Trots att man kan tro att detta är nytt togs det fram under 60'talet, men det tog tills 80'talet innan det blev allmännt använt. Vi kan tacka IBM för mycket av det grundläggande arbetet.

Fördelarna är främst bättre egenskaper i termineringarna (benen) genom lägre induktans. Dessutom kan man montera komponenter på båda sidor på kortet, vilket drastiskt ökar den aktiva ytan. Det är också enklare att automatmontera komponenter.

En bra hjälp är "The SMD Code Book" av R P Blackwell, där du enkelt kan söka efter dom koder som ytmonterade komponeter är märka med. Du hittar den på adressen http://www.marsport.org.uk/smd/mainframe.htm.

Det finns också en annan referens med samma namn "THE SMD CODEBOOK" (ingen hänvisning till den som gjort den?) som innehåller bra beskrivningar och kapslingsexempel, du hittar den på adresen http://www.ft.unicamp.br/telecom/wp-content/uploads/2010/08/SMD-Codebook.pdf Här finns ytterligare en sida där man kan söka information om koder för ytmonterade komponenter: http://clivetec.0catch.com/SMD_CodesA.htm

'''Nytt!''' Det har kommit ett nytt märksystem för ytmonterade motstånd (EIA-96) som bygger på att man skriver en kod istället för värdet direkt, läs mer här:[https://www.hobby-hour.com/electronics/smdcalc.php#smd_resistor_code]

== Passiva ==

Passiva komponenter finns i alla möjliga storlekar. Vanligaste för hobby är nog 0805 (imperial) eller 0603 (imperial). Nummrena kommer från att den typiskt är 0.08" x 0.05" eller 0.06" x 0.03". Märk att jag skrev ut (imperial) för det finns naturligtvis en liknande för komponenter där man anger måtten i mm (metric). En 0402 (imperial) 0.04" x 0.02" är exempelvis en 1005 (metric) som då är 1.0mm x 0.5mm.

Den minsta just nu är 01005 (imperial) eller då 0402 (metric). Den är 0.4mm x 0.2mm och säkert ett helsike att löda för hand. Nedan en bild på en sådan komponent liggandes på min klocka.

[[Bild:01005.jpg]]

== Dioder ==
"Fyrkantiga"
* SOD 106A - 2,5x5,5 mm kapsel, tämligen vanlig i små switchomvandlare.
* SOD 110 - 2,1x1,4 mm kapsel.
* SMB - 3,6x4,4 mm. En äldre, men tämligen vanlig kapsel.
* SMA - 2,7x5 mm.
* SMC - 5,9x7,8 mm.
"Runda"
* SOD 80 - 1,6x3,6. Äldre - troligen utgående kapsel.
* SOD 87 - 2,1x3,6. Äldre - troligen utgående kapsel.
* MELF - 2,7x5,2.
"SOT lookalike"
* SOT 23 - 2,8x2,5 mm. 3-bens kapsel - observera att dessa finns med olika pionout!!!
* SOT 143 - 3.0x2,5 mm 4-bens kapsel - vanlig för dubbeldioder och liknande.
"Större kapslar"
* D-Pak - 6,5-7,0x6.0 mm - Finns lite olika varianter av dessa - läs databladet innan konstruktion!!

== Transistorer ==

'''SOT''' - Small Outline Transistor;
SOT23
SOT143

Nedan en bild på en SOT23 (3 ben) och en SOT143 (4 ben). Nedanför en SOT89.

[[Bild:SOT23_SOT143.jpg]]

[[Bild:SOT89.jpg]]

== Dual in-line ==

'''SO(IC)''' - Small Outline (Integrated Circuit); 1.27mm pitch.

[[Bild:SOIC16_28.JPG]]

'''SSOP''' - Shrink Small Outline Package; 0.8 eller 0.635mm pitch.

[[Bild:SSOP20.JPG]]

'''QSOP''' - Quarter-size Small Outline Package; 0.635mm pitch mellan benen.

'''VSOP''' - Very Small Outline Package; Typiskt 0.4mm elller 0.5mm pitch.

== Quad in-line ==

'''PLCC''' - Platic Leaded Chip Carrier

[[Bild:PLCC44.jpg]]

'''QFP''' - Quad Flat Pack

[[Bild:QFP44_68.jpg]]

'''QFN''' - Quad Flat pack No-leads

[[Bild:QFN36.jpg]]

== Grid arrays ==

'''BGA''' - Ball Grid Array

'''CSP''' - Chip Scale Package; Brukar man kalla BGAer som är väldigt små.

'''LGA''' - Land Grid Array

Ytmonterade

2014-02-17T16:29:49Z

Peterh:

Trots att man kan tro att detta är nytt togs det fram under 60'talet, men det tog tills 80'talet innan det blev allmännt använt. Vi kan tacka IBM för mycket av det grundläggande arbetet.

Fördelarna är främst bättre egenskaper i termineringarna (benen) genom lägre induktans. Dessutom kan man montera komponenter på båda sidor på kortet, vilket drastiskt ökar den aktiva ytan. Det är också enklare att automatmontera komponenter.

En bra hjälp är "The SMD Code Book" av R P Blackwell, där du enkelt kan söka efter dom koder som ytmonterade komponeter är märka med. Du hittar den på adressen http://www.marsport.org.uk/smd/mainframe.htm.

Det finns också en annan referens med samma namn "THE SMD CODEBOOK" (ingen hänvisning till den som gjort den?) som innehåller bra beskrivningar och kapslingsexempel, du hittar den på adresen http://www.ft.unicamp.br/telecom/wp-content/uploads/2010/08/SMD-Codebook.pdf Här finns ytterligare en sida där man kan söka information om koder för ytmonterade komponenter: http://clivetec.0catch.com/SMD_CodesA.htm

== Passiva ==

Passiva komponenter finns i alla möjliga storlekar. Vanligaste för hobby är nog 0805 (imperial) eller 0603 (imperial). Nummrena kommer från att den typiskt är 0.08" x 0.05" eller 0.06" x 0.03". Märk att jag skrev ut (imperial) för det finns naturligtvis en liknande för komponenter där man anger måtten i mm (metric). En 0402 (imperial) 0.04" x 0.02" är exempelvis en 1005 (metric) som då är 1.0mm x 0.5mm.

Den minsta just nu är 01005 (imperial) eller då 0402 (metric). Den är 0.4mm x 0.2mm och säkert ett helsike att löda för hand. Nedan en bild på en sådan komponent liggandes på min klocka.

[[Bild:01005.jpg]]

== Dioder ==
"Fyrkantiga"
* SOD 106A - 2,5x5,5 mm kapsel, tämligen vanlig i små switchomvandlare.
* SOD 110 - 2,1x1,4 mm kapsel.
* SMB - 3,6x4,4 mm. En äldre, men tämligen vanlig kapsel.
* SMA - 2,7x5 mm.
* SMC - 5,9x7,8 mm.
"Runda"
* SOD 80 - 1,6x3,6. Äldre - troligen utgående kapsel.
* SOD 87 - 2,1x3,6. Äldre - troligen utgående kapsel.
* MELF - 2,7x5,2.
"SOT lookalike"
* SOT 23 - 2,8x2,5 mm. 3-bens kapsel - observera att dessa finns med olika pionout!!!
* SOT 143 - 3.0x2,5 mm 4-bens kapsel - vanlig för dubbeldioder och liknande.
"Större kapslar"
* D-Pak - 6,5-7,0x6.0 mm - Finns lite olika varianter av dessa - läs databladet innan konstruktion!!

== Transistorer ==

'''SOT''' - Small Outline Transistor;
SOT23
SOT143

Nedan en bild på en SOT23 (3 ben) och en SOT143 (4 ben). Nedanför en SOT89.

[[Bild:SOT23_SOT143.jpg]]

[[Bild:SOT89.jpg]]

== Dual in-line ==

'''SO(IC)''' - Small Outline (Integrated Circuit); 1.27mm pitch.

[[Bild:SOIC16_28.JPG]]

'''SSOP''' - Shrink Small Outline Package; 0.8 eller 0.635mm pitch.

[[Bild:SSOP20.JPG]]

'''QSOP''' - Quarter-size Small Outline Package; 0.635mm pitch mellan benen.

'''VSOP''' - Very Small Outline Package; Typiskt 0.4mm elller 0.5mm pitch.

== Quad in-line ==

'''PLCC''' - Platic Leaded Chip Carrier

[[Bild:PLCC44.jpg]]

'''QFP''' - Quad Flat Pack

[[Bild:QFP44_68.jpg]]

'''QFN''' - Quad Flat pack No-leads

[[Bild:QFN36.jpg]]

== Grid arrays ==

'''BGA''' - Ball Grid Array

'''CSP''' - Chip Scale Package; Brukar man kalla BGAer som är väldigt små.

'''LGA''' - Land Grid Array

Ytmonterade

2012-10-24T08:49:08Z

Peterh:

Trots att man kan tro att detta är nytt togs det fram under 60'talet, men det tog tills 80'talet innan det blev allmännt använt. Vi kan tacka IBM för mycket av det grundläggande arbetet.

Fördelarna är främst bättre egenskaper i termineringarna (benen) genom lägre induktans. Dessutom kan man montera komponenter på båda sidor på kortet, vilket drastiskt ökar den aktiva ytan. Det är också enklare att automatmontera komponenter.

En bra hjälp är "The SMD Code Book" av R P Blackwell, där du enkelt kan söka efter dom koder som ytmonterade komponeter är märka med. Du hittar den på adressen http://www.marsport.org.uk/smd/mainframe.htm.

Det finns också en annan referens med samma namn "THE SMD CODEBOOK" (ingen hänvisning till den som gjort den?) som innehåller bra beskrivningar och kapslingsexempel, du hittar den på adresen http://www.ft.unicamp.br/telecom/wp-content/uploads/2010/08/SMD-Codebook.pdf

== Passiva ==

Passiva komponenter finns i alla möjliga storlekar. Vanligaste för hobby är nog 0805 (imperial) eller 0603 (imperial). Nummrena kommer från att den typiskt är 0.08" x 0.05" eller 0.06" x 0.03". Märk att jag skrev ut (imperial) för det finns naturligtvis en liknande för komponenter där man anger måtten i mm (metric). En 0402 (imperial) 0.04" x 0.02" är exempelvis en 1005 (metric) som då är 1.0mm x 0.5mm.

Den minsta just nu är 01005 (imperial) eller då 0402 (metric). Den är 0.4mm x 0.2mm och säkert ett helsike att löda för hand. Nedan en bild på en sådan komponent liggandes på min klocka.

[[Bild:01005.jpg]]

== Dioder ==
"Fyrkantiga"
* SOD 106A - 2,5x5,5 mm kapsel, tämligen vanlig i små switchomvandlare.
* SOD 110 - 2,1x1,4 mm kapsel.
* SMB - 3,6x4,4 mm. En äldre, men tämligen vanlig kapsel.
* SMA - 2,7x5 mm.
* SMC - 5,9x7,8 mm.
"Runda"
* SOD 80 - 1,6x3,6. Äldre - troligen utgående kapsel.
* SOD 87 - 2,1x3,6. Äldre - troligen utgående kapsel.
* MELF - 2,7x5,2.
"SOT lookalike"
* SOT 23 - 2,8x2,5 mm. 3-bens kapsel - observera att dessa finns med olika pionout!!!
* SOT 143 - 3.0x2,5 mm 4-bens kapsel - vanlig för dubbeldioder och liknande.
"Större kapslar"
* D-Pak - 6,5-7,0x6.0 mm - Finns lite olika varianter av dessa - läs databladet innan konstruktion!!

== Transistorer ==

'''SOT''' - Small Outline Transistor;
SOT23
SOT143

Nedan en bild på en SOT23 (3 ben) och en SOT143 (4 ben). Nedanför en SOT89.

[[Bild:SOT23_SOT143.jpg]]

[[Bild:SOT89.jpg]]

== Dual in-line ==

'''SO(IC)''' - Small Outline (Integrated Circuit); 1.27mm pitch.

[[Bild:SOIC16_28.JPG]]

'''SSOP''' - Shrink Small Outline Package; 0.8 eller 0.635mm pitch.

[[Bild:SSOP20.JPG]]

'''QSOP''' - Quarter-size Small Outline Package; 0.635mm pitch mellan benen.

'''VSOP''' - Very Small Outline Package; Typiskt 0.4mm elller 0.5mm pitch.

== Quad in-line ==

'''PLCC''' - Platic Leaded Chip Carrier

[[Bild:PLCC44.jpg]]

'''QFP''' - Quad Flat Pack

[[Bild:QFP44_68.jpg]]

'''QFN''' - Quad Flat pack No-leads

[[Bild:QFN36.jpg]]

== Grid arrays ==

'''BGA''' - Ball Grid Array

'''CSP''' - Chip Scale Package; Brukar man kalla BGAer som är väldigt små.

'''LGA''' - Land Grid Array

Ytmonterade

2012-10-24T08:48:24Z

Peterh:

Trots att man kan tro att detta är nytt togs det fram under 60'talet, men det tog tills 80'talet innan det blev allmännt använt. Vi kan tacka IBM för mycket av det grundläggande arbetet.

Fördelarna är främst bättre egenskaper i termineringarna (benen) genom lägre induktans. Dessutom kan man montera komponenter på båda sidor på kortet, vilket drastiskt ökar den aktiva ytan. Det är också enklare att automatmontera komponenter.

En bra hjälp är "The SMD Code Book" av R P Blackwell, där du enkelt kan söka efter dom koder som ytmonterade komponeter är märka med. Du hittar den på adressen http://www.marsport.org.uk/smd/mainframe.htm.

Det finns också en annan referens med samma namn "THE SMD CODEBOOK" (ingen hänvisning till den som gkort den?) som innehåller bra beskrivningar och kapslingsexempel, du hittar den på adresen http://www.ft.unicamp.br/telecom/wp-content/uploads/2010/08/SMD-Codebook.pdf

== Passiva ==

Passiva komponenter finns i alla möjliga storlekar. Vanligaste för hobby är nog 0805 (imperial) eller 0603 (imperial). Nummrena kommer från att den typiskt är 0.08" x 0.05" eller 0.06" x 0.03". Märk att jag skrev ut (imperial) för det finns naturligtvis en liknande för komponenter där man anger måtten i mm (metric). En 0402 (imperial) 0.04" x 0.02" är exempelvis en 1005 (metric) som då är 1.0mm x 0.5mm.

Den minsta just nu är 01005 (imperial) eller då 0402 (metric). Den är 0.4mm x 0.2mm och säkert ett helsike att löda för hand. Nedan en bild på en sådan komponent liggandes på min klocka.

[[Bild:01005.jpg]]

== Dioder ==
"Fyrkantiga"
* SOD 106A - 2,5x5,5 mm kapsel, tämligen vanlig i små switchomvandlare.
* SOD 110 - 2,1x1,4 mm kapsel.
* SMB - 3,6x4,4 mm. En äldre, men tämligen vanlig kapsel.
* SMA - 2,7x5 mm.
* SMC - 5,9x7,8 mm.
"Runda"
* SOD 80 - 1,6x3,6. Äldre - troligen utgående kapsel.
* SOD 87 - 2,1x3,6. Äldre - troligen utgående kapsel.
* MELF - 2,7x5,2.
"SOT lookalike"
* SOT 23 - 2,8x2,5 mm. 3-bens kapsel - observera att dessa finns med olika pionout!!!
* SOT 143 - 3.0x2,5 mm 4-bens kapsel - vanlig för dubbeldioder och liknande.
"Större kapslar"
* D-Pak - 6,5-7,0x6.0 mm - Finns lite olika varianter av dessa - läs databladet innan konstruktion!!

== Transistorer ==

'''SOT''' - Small Outline Transistor;
SOT23
SOT143

Nedan en bild på en SOT23 (3 ben) och en SOT143 (4 ben). Nedanför en SOT89.

[[Bild:SOT23_SOT143.jpg]]

[[Bild:SOT89.jpg]]

== Dual in-line ==

'''SO(IC)''' - Small Outline (Integrated Circuit); 1.27mm pitch.

[[Bild:SOIC16_28.JPG]]

'''SSOP''' - Shrink Small Outline Package; 0.8 eller 0.635mm pitch.

[[Bild:SSOP20.JPG]]

'''QSOP''' - Quarter-size Small Outline Package; 0.635mm pitch mellan benen.

'''VSOP''' - Very Small Outline Package; Typiskt 0.4mm elller 0.5mm pitch.

== Quad in-line ==

'''PLCC''' - Platic Leaded Chip Carrier

[[Bild:PLCC44.jpg]]

'''QFP''' - Quad Flat Pack

[[Bild:QFP44_68.jpg]]

'''QFN''' - Quad Flat pack No-leads

[[Bild:QFN36.jpg]]

== Grid arrays ==

'''BGA''' - Ball Grid Array

'''CSP''' - Chip Scale Package; Brukar man kalla BGAer som är väldigt små.

'''LGA''' - Land Grid Array

Ytmonterade

2012-10-07T20:13:52Z

Peterh:

Trots att man kan tro att detta är nytt togs det fram under 60'talet, men det tog tills 80'talet innan det blev allmännt använt. Vi kan tacka IBM för mycket av det grundläggande arbetet.

Fördelarna är främst bättre egenskaper i termineringarna (benen) genom lägre induktans. Dessutom kan man montera komponenter på båda sidor på kortet, vilket drastiskt ökar den aktiva ytan. Det är också enklare att automatmontera komponenter.

En bra hjälp är "The SMD Code Book" där du enkelt kan söka efter dom koder som ytmonterade komponeter är märka med. Du hittar den på adressen http://www.marsport.org.uk/smd/mainframe.htm

== Passiva ==

Passiva komponenter finns i alla möjliga storlekar. Vanligaste för hobby är nog 0805 (imperial) eller 0603 (imperial). Nummrena kommer från att den typiskt är 0.08" x 0.05" eller 0.06" x 0.03". Märk att jag skrev ut (imperial) för det finns naturligtvis en liknande för komponenter där man anger måtten i mm (metric). En 0402 (imperial) 0.04" x 0.02" är exempelvis en 1005 (metric) som då är 1.0mm x 0.5mm.

Den minsta just nu är 01005 (imperial) eller då 0402 (metric). Den är 0.4mm x 0.2mm och säkert ett helsike att löda för hand. Nedan en bild på en sådan komponent liggandes på min klocka.

[[Bild:01005.jpg]]

== Dioder ==
"Fyrkantiga"
* SOD 106A - 2,5x5,5 mm kapsel, tämligen vanlig i små switchomvandlare.
* SOD 110 - 2,1x1,4 mm kapsel.
* SMB - 3,6x4,4 mm. En äldre, men tämligen vanlig kapsel.
* SMA - 2,7x5 mm.
* SMC - 5,9x7,8 mm.
"Runda"
* SOD 80 - 1,6x3,6. Äldre - troligen utgående kapsel.
* SOD 87 - 2,1x3,6. Äldre - troligen utgående kapsel.
* MELF - 2,7x5,2.
"SOT lookalike"
* SOT 23 - 2,8x2,5 mm. 3-bens kapsel - observera att dessa finns med olika pionout!!!
* SOT 143 - 3.0x2,5 mm 4-bens kapsel - vanlig för dubbeldioder och liknande.
"Större kapslar"
* D-Pak - 6,5-7,0x6.0 mm - Finns lite olika varianter av dessa - läs databladet innan konstruktion!!

== Transistorer ==

'''SOT''' - Small Outline Transistor;
SOT23
SOT143

Nedan en bild på en SOT23 (3 ben) och en SOT143 (4 ben). Nedanför en SOT89.

[[Bild:SOT23_SOT143.jpg]]

[[Bild:SOT89.jpg]]

== Dual in-line ==

'''SO(IC)''' - Small Outline (Integrated Circuit); 1.27mm pitch.

[[Bild:SOIC16_28.JPG]]

'''SSOP''' - Shrink Small Outline Package; 0.8 eller 0.635mm pitch.

[[Bild:SSOP20.JPG]]

'''QSOP''' - Quarter-size Small Outline Package; 0.635mm pitch mellan benen.

'''VSOP''' - Very Small Outline Package; Typiskt 0.4mm elller 0.5mm pitch.

== Quad in-line ==

'''PLCC''' - Platic Leaded Chip Carrier

[[Bild:PLCC44.jpg]]

'''QFP''' - Quad Flat Pack

[[Bild:QFP44_68.jpg]]

'''QFN''' - Quad Flat pack No-leads

[[Bild:QFN36.jpg]]

== Grid arrays ==

'''BGA''' - Ball Grid Array

'''CSP''' - Chip Scale Package; Brukar man kalla BGAer som är väldigt små.

'''LGA''' - Land Grid Array

Materialinköpsställen

2011-03-04T12:01:14Z

Peterh:

Material som har förekommit på forumet.
Det är natuligtvis okej att även lägga till företag/ställen som inte
varit uppe i forumet, bara de säljer material som passar till våra
projekt.
----
http://svetsmastaren.se/ 
http://svetsmastaren.se/katalog/63.htm 
 
'''Genomplättering''' 
http://www.electricstuff.co.uk/pcbs.html 
http://www.megauk.com/through_hole_rivets.php 
http://www.solectro.se 
 
'''Svarvämnen''' 
http://www.ironbill.se 
http://www.staldepan.se 
http://www.maskindelen.se

Frästips

2011-02-18T08:34:58Z

Peterh: Skapade sidan med '==Frästips== Här kommer du att hitta tips för hur du fräser på lämpligast sätt. Det kan gälla allt från hur du spänner fast materialet som skall bearbetas, vilken ordn…'

==Frästips==

Här kommer du att hitta tips för hur du fräser på lämpligast sätt. Det kan gälla allt från hur du spänner fast materialet som skall bearbetas, vilken ordning du bör fräsa eller hur du väljer material och frässtål.

Svarvtips

2011-02-18T08:32:33Z

Peterh: Skapade sidan med '==Svarvtips== På denna sida kommer du kunna hitta olika tips som hjälper dig att svarva metall. Det kan vara tips om hur du ställer in din svarv, hur du spänner upp material…'

==Svarvtips==

På denna sida kommer du kunna hitta olika tips som hjälper dig att svarva metall. Det kan vara tips om hur du ställer in din svarv, hur du spänner upp materialet som skall bearbetas, hur du gör för att svarva gängor eller hur du gör för att få till slutfinish på din pryl. Här kan du också hitta tips på hur du väljer material eller skär till dina svarvstål.

Innehållsförteckning

2011-02-18T08:29:12Z

Peterh: /* Mekatronik */

== Diverse ==
* [[Aff%C3%A4rspartners]] - Kommentarer över affärspartners på forumet. Ris och ros.
* [[IP leverantörer]] - Tips på internetleverantörer.
* [[Materialinköpsställen]] - Tips om affärer som säljer material till privatpersoner, samt om de är bra/dåliga.
* [[Mönsterkortstillverkare]] - Företag som gör mönsterkort på beställning.
* [[ESD-skydd]] - Hur man undviker att fritera komponenter med statisk elektricitet.
* [[Översättningslista för facknamn]] på Svenska <-> Engelska.

* Temp - [[Felmeddelanden]] vid försök att besöka forumet
* [[Att fråga|Tips på hur du ställer en fråga i forumet]]

* [[Bläckpatron styrning]] - Direkt styrning av bläckpatron.
* [[RF Produkter - Brandvarnare Proove]]
* [[RF Protokoll - Nexa/Proove (äldre, ej självlärande)]]
* [[RF Protokoll - Nexa självlärande]]
* [[RF Protokoll - JULA-Anslut]]
* [[Parkeringssensor ombyggd till ultraljudsdetektor (Biltema 43-142)]]
* [[Litteratur]] - Böcker som är intressanta för forumets medlemmar.
* [[Open Course Ware]] - Kursmaterial som är intressanta för forumets medlemmar.
* [[Skyddskapsling]] för marin miljö.
* [[Elektronikrengöring|Rengöring av elektronik]]
* [[Åskdetektering]]
* [[Projektsidor]]
* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?f=4&t=24962 Beräkning av tryckfall i rör]

== FAQ ==
* [[Samlade projekt]] - En lista över många av de projekt som publicerats på Forumet.
* [[Önskemål]] - En lista över önskemål på artiklar som vi vill se i Wikin.
* [[Arkivering av forumets PM]] - En liten förklarning hur man kan arkivera sina PM.
* [[Tips och trix]]

== Grundläggande Ellära ==
* [[Beteckningar]]
* [[Ohms lag]]
* [[Strömspikar]]
* [[LC-krets]]
* [[PWM]]
* [[Operationsförstärkare, grundkopplingar]]
* [[Distanskurs i Elektronik]]
* [[Superpositionsprincipen]]
* [[Linjärisering]]
* [[Småsignalscheman]]
* [[Spänningsdelare]]

== Komponenter ==
* [[Kondensator]]
* [[Diod]]
* [[IGBT]]
* [[Tyristor]]
* [[Thyratronen]]
* [[Lysdiod]]
* [[Optokopplare]]
* [[Resistor]]
* [[Induktans]]
* [[LCD Displayer]]
* [[LCD Skärmar]]
* [[Magnetron]]
* [[Kontakter]]
* [[Kapslingar]]
** [[Hålmonterade]]
** [[Ytmonterade]]
* [[Batterier]]
* [[Thyratron]]

== Ljud ==
* [[Audio]], samlingssida.
* [[SID]]
* [[Tonkontroller, gitarrförstärkare]]
* [[Tonkontroller, Elbasar]]
* [[BTc Sound Encoder, uCPU]]
* [[Distorsion]]
* [[Effekter]]
* [[Frekvenssvar]]
* [[Decibel]]
* [[Dynamik]]
* [[Hörrum]]
* [[Ihopkoppling av audioutrustning]]

== Ljus ==
* [[PowerLeds]]
* [[Strömbegränsning för lysdioder]]

== Mekatronik ==
* [[CNC-länkar]]
* [[CNC med Linux]]
* [[AC-motor|AC-motorer]]
* [[DC-motor|DC-motorer]]
* [[Stegmotor|Stegmotorer]]
* [[Motorstyrning]]
* [[Servo]]
* [[Lillasyster]]
* [[Svarvtips]]
* [[Frästips]]
* [[Material för bearbetning]]

== Mikrodatorteknik ==
* [[Mikrokontroller|Allmänt om mikrokontrollers]]

* Typer:
** [[AVR]]
** [[PIC]]
** [[ARM arkitektur]]
** [[AVR32]]
** [[Propeller]]

* [[Mikrokontroller perferienheter]]

== Mjukvara ==
* [[Unix mjukvara]] - Mjukvara för unix plattformar (FreeBSD, Linux, Solaris etc..)
* [[Praktiska MS-Windows tips]]
* [[Drivrutiner]]

== Mätinstrument ==
* [[Oscilloskop]]
* [[Multimeter]]

== Nätaggregat ==
* [[LW PS-305D]] Variabelt laborationsaggregat 0-30V 0-5A
* [[Skyddad 5V matning]] Skyddad elförsörjning för 5V från instabilt 12V system (bil, båt etc..).
* [http://www.hammondmfg.com/pdf/5c007.pdf Plansch om grundläggande likriktare (.pdf)]

== Mönsterkortstillverkning och lödning ==
* [[Hur man tillverkar kretskort]] - Så gör du dina egna kretskort. Från början till slut.
* [[Hur man får andra att tillverka kretskort]] - Beställa kretskort från legotillverkare.
* [[Tips vid etsning]]
* [[Etstank]]
* [[Rita kretskort]]
* [[Tips vid lödning]]
* [[Simulera]]
* [[Kretskortslayout, PCB Designers SI Guide]]
* [[Hjälp med PCB tillverkning]]
* [[Rewflow ugn]]

== Samköp ==
* [[Kress-offert-cncplus]]
* [[MPG-Samk]]

== Utveckling av forumet ==
Det finns ett mål att utöka Svenska elektronikforumet till att bli mer än bara ett forum (denna Wiki är ett exempel på detta). De olika projekt som strävar till att förbättra forumet listas här. Varje projekt har (ska ha) en ansvarig, kontakta denne om du vill hjälpa till med en uppgift.
* [[Exempel på forumutvecklingssida]], ett förslag hur sidorna kan se ut.
* [[Artikelsystemet]]
* [[Köp och Sälj]]
* [[Bildarkivet]]
* [[Projektgalleriet]]
* [[Säkerhetskopierar forumets PM]]

== Övrigt ==
Det som inte passar in på annat ställe...
* [[TipsForNyaAnvandare]]
* [[Test]]
* [[Huvudsida]] / [[Main Page]]
* [[Regler]]
* [[Antivirus för Microsoft OS]]
* [[Elektroniska slanguttryck]]
* [[Kriterier för val av TV]]
* [[Intressanta projekt]]

Material för bearbetning

2011-02-18T08:27:16Z

Peterh: /* Externa Länkar */

På denna sida hittar du olika materials egenskaper. Du kan hitta information om lämpligt materialval till dina projekt. Längst ner hittar du extrena länkar till leverantörer av mekaniskt material (ej elektriska komponenter).

===Aluminium===
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Aluminium Aluminium] är ett relativt lättbearbetat material med mycket goda mekaniska egenskaper. Dess mångsidighet har gjort aluminium mycket populärt bland mekanister som ofta använder materialet till olika delar. Aluminium är förhållandevis lätt och vissa legeringar lämpar sig väl för eloxering/färgning vilket ytterligare ökar finishen.
Leder värme bra. Rostar ej.


'''Legering''' (Användarområden)

'''1050A''' (Den vanligaste legeringen för aluminiumplåt. God korrosionsbeständighet, formbarhet och svetsbarhet. Har mycket stort användningsområde inom industrin.)

'''2007''' (Likvärdig med EN 2011. Ger något längre spån men har 20% högre brottgräns vilket är en fördel vid krav av starkare gängor. Är en mycket vanlig legering i övriga Europa och används oftast till hydraulik och pneumatik komponenter.)

'''2011''' (Den bästa legeringen för skärande bearbetning och som har goda hållfasthetsvärden. Mycket korta spån. Korrosionsbeständigheten är mindre god och svetsning kan inte rekommenderas. För dekorativ anodisering är denna legering inte lämplig, men anodisering kan ändå vara lämpligt för att öka livslängden på slitageytor samt förbättra korrosionsbeständigheten.)

'''2014''' (Lämplig legering för skärande bearbetning och med höga hållfasthetsvärden. En vanlig legering inom försvars- och flygindustrin. Korrosionsbeständigheten är mindre god och svetsning kan inte rekommenderas.)

'''2024''' (Denna legering används främst inom flyg- och försvarsindustrin.)

'''5005''' (Legering för dekorativ anodisering av plåt. Har ungefär samma egenskaper som EN 1050A, men med något högre hållfasthet. Används till fasadklädnader, skyltar, paneler och apparatdelar som kräver hög finish.)

'''5083''' (Mycket god korrosionsbeständighet i marin miljö samt god hållfasthet. Något bättre spånbrytning än legering EN 5754. Ett material med minimala spänningar och mycket god svetsbarhet. Används bl.a. till båtar, maskindetaljer, fixturer och verktyg. Finns i plåttjocklek upp till 500 mm.)

'''5754''' (Legering med hög korrosionsbeständighet och svetsbarhet, relativt god formbarhet, skärbarhet och hållfasthet. Lämplig för marin miljö. Vanlig legering i tjockare plåt för maskindetaljer och i tunnare plåt där högre hållfasthet erfordras.)

'''6005''' (Likvärdig legering som EN 6063 men med något högre hållfasthet, bättre skärbarhet och med bibehållen ytfinish efter anodisering.)

'''6012'''

'''6262''' (Genom tillsats av bly har dessa båda kortspåniga legeringar utmärkta egenskaper för skärande bearbetning. Korrosionsbeständigheten är god och båda legeringarna är lämpliga för dekorativ anodisering.)

'''6063''' (Den vanligaste legeringen för strängpressade profiler. Används till konstruktioner som fordrar god hållfasthet och ytfinish. Lämplig för profiler till fönster, dörrar, inredningsdetaljer och elektronikchassi.)

'''6082''' (En bra legering där högre krav ställs på hållfasthet och skärbarhet. Förekommer i både plåt, stång och profiler. Används i bärande konstruktioner och till maskinbearbetade detaljer med krav på god ytfinish och anodisering. Inbyggda spänningar kan förekomma i valsade produkter.)

'''7020''' (Lämplig legering för svetsförband där krav hög hållfasthet erfordras. Svetsade konstruktioner för korrosionsskyddas. Legeringen har även goda egenskaper vid skärande bearbetning.)

'''7022''' (Legering med mycket goda hållfasthetsegenskaper, hög brottgräns och bra skärbarhet.)

'''7075''' (En av de hårdaste och starkaste aluminiumlegeringar. Används oftast som ersättning av stål inom flygindustrin och vid tillverkning av verktyg. Mycket hög hållfasthet, låg vikt och goda spånbrytande egenskaper vid skärande bearbetning. Legeringen har god formstabilitet och kan hårdanodiseras.)

===Stål===

===Mässing===
Rost ytterst lite.

===Koppar===
Leder värme extremt bra. Mjukt.

===Externa Länkar===
Här placeras bra och användbara länkar gällande Mekatronik, exempelvis bra inköpsställen för material (stål, aluminium, mässing, plaster med mera).

'''Inköpsställen'''
* [http://ironbill.se IronBill] (säljer massor av olika material till bra priser)

'''Övriga Länkar'''
* [http://www.alutrade.se/alutrade/sv/legeringsoeversaettning/legeringsoeversaettning.php alutrade.se - Legeringsöversättning] (översättning mellan EN AW - SS - AA och DIN)

Material för bearbetning

2011-02-18T08:23:45Z

Peterh: /* Externa Länkar */

På denna sida hittar du olika materials egenskaper. Du kan hitta information om lämpligt materialval till dina projekt. Längst ner hittar du extrena länkar till leverantörer av mekaniskt material (ej elektriska komponenter).

===Aluminium===
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Aluminium Aluminium] är ett relativt lättbearbetat material med mycket goda mekaniska egenskaper. Dess mångsidighet har gjort aluminium mycket populärt bland mekanister som ofta använder materialet till olika delar. Aluminium är förhållandevis lätt och vissa legeringar lämpar sig väl för eloxering/färgning vilket ytterligare ökar finishen.
Leder värme bra. Rostar ej.


'''Legering''' (Användarområden)

'''1050A''' (Den vanligaste legeringen för aluminiumplåt. God korrosionsbeständighet, formbarhet och svetsbarhet. Har mycket stort användningsområde inom industrin.)

'''2007''' (Likvärdig med EN 2011. Ger något längre spån men har 20% högre brottgräns vilket är en fördel vid krav av starkare gängor. Är en mycket vanlig legering i övriga Europa och används oftast till hydraulik och pneumatik komponenter.)

'''2011''' (Den bästa legeringen för skärande bearbetning och som har goda hållfasthetsvärden. Mycket korta spån. Korrosionsbeständigheten är mindre god och svetsning kan inte rekommenderas. För dekorativ anodisering är denna legering inte lämplig, men anodisering kan ändå vara lämpligt för att öka livslängden på slitageytor samt förbättra korrosionsbeständigheten.)

'''2014''' (Lämplig legering för skärande bearbetning och med höga hållfasthetsvärden. En vanlig legering inom försvars- och flygindustrin. Korrosionsbeständigheten är mindre god och svetsning kan inte rekommenderas.)

'''2024''' (Denna legering används främst inom flyg- och försvarsindustrin.)

'''5005''' (Legering för dekorativ anodisering av plåt. Har ungefär samma egenskaper som EN 1050A, men med något högre hållfasthet. Används till fasadklädnader, skyltar, paneler och apparatdelar som kräver hög finish.)

'''5083''' (Mycket god korrosionsbeständighet i marin miljö samt god hållfasthet. Något bättre spånbrytning än legering EN 5754. Ett material med minimala spänningar och mycket god svetsbarhet. Används bl.a. till båtar, maskindetaljer, fixturer och verktyg. Finns i plåttjocklek upp till 500 mm.)

'''5754''' (Legering med hög korrosionsbeständighet och svetsbarhet, relativt god formbarhet, skärbarhet och hållfasthet. Lämplig för marin miljö. Vanlig legering i tjockare plåt för maskindetaljer och i tunnare plåt där högre hållfasthet erfordras.)

'''6005''' (Likvärdig legering som EN 6063 men med något högre hållfasthet, bättre skärbarhet och med bibehållen ytfinish efter anodisering.)

'''6012'''

'''6262''' (Genom tillsats av bly har dessa båda kortspåniga legeringar utmärkta egenskaper för skärande bearbetning. Korrosionsbeständigheten är god och båda legeringarna är lämpliga för dekorativ anodisering.)

'''6063''' (Den vanligaste legeringen för strängpressade profiler. Används till konstruktioner som fordrar god hållfasthet och ytfinish. Lämplig för profiler till fönster, dörrar, inredningsdetaljer och elektronikchassi.)

'''6082''' (En bra legering där högre krav ställs på hållfasthet och skärbarhet. Förekommer i både plåt, stång och profiler. Används i bärande konstruktioner och till maskinbearbetade detaljer med krav på god ytfinish och anodisering. Inbyggda spänningar kan förekomma i valsade produkter.)

'''7020''' (Lämplig legering för svetsförband där krav hög hållfasthet erfordras. Svetsade konstruktioner för korrosionsskyddas. Legeringen har även goda egenskaper vid skärande bearbetning.)

'''7022''' (Legering med mycket goda hållfasthetsegenskaper, hög brottgräns och bra skärbarhet.)

'''7075''' (En av de hårdaste och starkaste aluminiumlegeringar. Används oftast som ersättning av stål inom flygindustrin och vid tillverkning av verktyg. Mycket hög hållfasthet, låg vikt och goda spånbrytande egenskaper vid skärande bearbetning. Legeringen har god formstabilitet och kan hårdanodiseras.)

===Stål===

===Mässing===
Rost ytterst lite.

===Koppar===
Leder värme extremt bra. Mjukt.

===Externa Länkar===
Här placeras bra och användbara länkar gällande Mekatronik, exempelvis bra inköpsställen för material (stål, aluminium, mässing, plaster med mera).

'''Inköpsställen'''
[http://ironbill.se IronBill] (säljer massor av olika material till bra priser)

'''Övriga Länkar'''
* [http://www.alutrade.se/alutrade/sv/legeringsoeversaettning/legeringsoeversaettning.php alutrade.se - Legeringsöversättning] (översättning mellan EN AW - SS - AA och DIN)

Material för bearbetning

2011-02-18T08:23:29Z

Peterh: /* Externa Länkar */

På denna sida hittar du olika materials egenskaper. Du kan hitta information om lämpligt materialval till dina projekt. Längst ner hittar du extrena länkar till leverantörer av mekaniskt material (ej elektriska komponenter).

===Aluminium===
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Aluminium Aluminium] är ett relativt lättbearbetat material med mycket goda mekaniska egenskaper. Dess mångsidighet har gjort aluminium mycket populärt bland mekanister som ofta använder materialet till olika delar. Aluminium är förhållandevis lätt och vissa legeringar lämpar sig väl för eloxering/färgning vilket ytterligare ökar finishen.
Leder värme bra. Rostar ej.


'''Legering''' (Användarområden)

'''1050A''' (Den vanligaste legeringen för aluminiumplåt. God korrosionsbeständighet, formbarhet och svetsbarhet. Har mycket stort användningsområde inom industrin.)

'''2007''' (Likvärdig med EN 2011. Ger något längre spån men har 20% högre brottgräns vilket är en fördel vid krav av starkare gängor. Är en mycket vanlig legering i övriga Europa och används oftast till hydraulik och pneumatik komponenter.)

'''2011''' (Den bästa legeringen för skärande bearbetning och som har goda hållfasthetsvärden. Mycket korta spån. Korrosionsbeständigheten är mindre god och svetsning kan inte rekommenderas. För dekorativ anodisering är denna legering inte lämplig, men anodisering kan ändå vara lämpligt för att öka livslängden på slitageytor samt förbättra korrosionsbeständigheten.)

'''2014''' (Lämplig legering för skärande bearbetning och med höga hållfasthetsvärden. En vanlig legering inom försvars- och flygindustrin. Korrosionsbeständigheten är mindre god och svetsning kan inte rekommenderas.)

'''2024''' (Denna legering används främst inom flyg- och försvarsindustrin.)

'''5005''' (Legering för dekorativ anodisering av plåt. Har ungefär samma egenskaper som EN 1050A, men med något högre hållfasthet. Används till fasadklädnader, skyltar, paneler och apparatdelar som kräver hög finish.)

'''5083''' (Mycket god korrosionsbeständighet i marin miljö samt god hållfasthet. Något bättre spånbrytning än legering EN 5754. Ett material med minimala spänningar och mycket god svetsbarhet. Används bl.a. till båtar, maskindetaljer, fixturer och verktyg. Finns i plåttjocklek upp till 500 mm.)

'''5754''' (Legering med hög korrosionsbeständighet och svetsbarhet, relativt god formbarhet, skärbarhet och hållfasthet. Lämplig för marin miljö. Vanlig legering i tjockare plåt för maskindetaljer och i tunnare plåt där högre hållfasthet erfordras.)

'''6005''' (Likvärdig legering som EN 6063 men med något högre hållfasthet, bättre skärbarhet och med bibehållen ytfinish efter anodisering.)

'''6012'''

'''6262''' (Genom tillsats av bly har dessa båda kortspåniga legeringar utmärkta egenskaper för skärande bearbetning. Korrosionsbeständigheten är god och båda legeringarna är lämpliga för dekorativ anodisering.)

'''6063''' (Den vanligaste legeringen för strängpressade profiler. Används till konstruktioner som fordrar god hållfasthet och ytfinish. Lämplig för profiler till fönster, dörrar, inredningsdetaljer och elektronikchassi.)

'''6082''' (En bra legering där högre krav ställs på hållfasthet och skärbarhet. Förekommer i både plåt, stång och profiler. Används i bärande konstruktioner och till maskinbearbetade detaljer med krav på god ytfinish och anodisering. Inbyggda spänningar kan förekomma i valsade produkter.)

'''7020''' (Lämplig legering för svetsförband där krav hög hållfasthet erfordras. Svetsade konstruktioner för korrosionsskyddas. Legeringen har även goda egenskaper vid skärande bearbetning.)

'''7022''' (Legering med mycket goda hållfasthetsegenskaper, hög brottgräns och bra skärbarhet.)

'''7075''' (En av de hårdaste och starkaste aluminiumlegeringar. Används oftast som ersättning av stål inom flygindustrin och vid tillverkning av verktyg. Mycket hög hållfasthet, låg vikt och goda spånbrytande egenskaper vid skärande bearbetning. Legeringen har god formstabilitet och kan hårdanodiseras.)

===Stål===

===Mässing===
Rost ytterst lite.

===Koppar===
Leder värme extremt bra. Mjukt.

===Externa Länkar===
Här placeras bra och användbara länkar gällande Mekatronik, exempelvis bra inköpsställen för material (stål, aluminium, mässing, plaster med mera).

'''Inköpsställen'''
[http://ironbill.se IronBill] (säljer massor av olika material till bra priser)

'''Övriga Länkar'''
* [http://www.alutrade.se/alutrade/sv/legeringsoeversaettning/legeringsoeversaettning.php alutrade.se - Legeringsöversättning] (översättning mellan EN AW - SS - AA och DIN)

LW PS-305D

2011-02-08T13:58:58Z

Peterh:

Laborations aggregat DC 0..30V 0..5A. LW LWDQGS DC Power supply '''PS-305D'''

Här hittar du en [http://www.dyds.se/pics/manual_PS-305D.pdf svensk manual] till det samköpta spänningsaggregatet. Med reservation för eventuella felaktigheter, om du hittar några felaktigheter i manualen får du gärna kontakta '''PeterH''' via PM eller mejl.

'''Notera!''' manualen är gjort för dubbelsidig utskrift och ser därför konstig ut när du öppnar den som pdf-fil. Sidorna är numrerade i den ordning dom skall läsas. För att enklare kunna använda manualen rekommenderas du skriva ut den på en dubbelsidig utskrift.

[[Image:LW_PS305D_4180_small.jpg]]
[[Image:LW_PS305D_4181_small.jpg]]
[[Image:LW_PS305D_4182_small.jpg]]
[[Image:LW_PS305D_4183_small.jpg]]
[[Image:LW_PS305D_4186_small.jpg]]
[[Image:LW_PS305D_4190_small.jpg]]

[[LW_PS305D_4190.jpg|(Större bild av frontpanelen finns bakom denna länk)]]

Bilden visar den inställbara max spänningen på 31.6V

[[Lysdiod|7-segment]] siffrorna '''Current''' och '''Voltage''' visar ström med 0.03A felmarginal respektive spänning med 0.3V felmarginal.

Strömbegränsning ställs in under '''Current''' Fine/Coarse till vänster.

'''C.C.''' som lyser rött betyder att strömbegränsning har aktiverats.

'''Amps''' Hi/Lo. Hi = ger ut 0-5A. Lo = ger ut 0-2,5A.

Spänningsbegränsning ställs in med '''Voltage''' Fine/Coarse till höger.

'''C.V.''' som lyser grönt betyder att spänningsbegränsning har aktiverats (spänningsreglering).

'''Power''' slår av och på hela enheten.

Svart '''(-)''' är matningsjord.

Grön '''(GND)''' är skyddsjord.

Röd '''(+)''' är matningsspänning.

Dippar inte spänning när man drar på belastning m.h.a. vred på en effektresistor.

Borde klara att driva en laptop iaf (19V 2-3A).

Internt relä som kopplar om vid 8, 15, 23V.

Matningsjord och skyddsjord ihopkopplad med metallbricka från fabriken.

Jordad apparatsladd medföljer.

Instruktionsbladet är på kinesiska, men engelsk text på frontpanelen.

Inbyggd fläkt.

Reglage känns bra och går att ställa in vettigt med.

Apparaten känns gedigen och stadig.

Växlar mellan konstantspänning (CV) och konstantström (CC) beroende på vilken som begränsar först enligt dina inställningar på frontpanelen.

Kolla att 110/220V inställningen på enhetens baksida står på 220V!

Det går inte att ta ut dubbel spänning, bara att avskilja från aggregatets skyddsjord. Hur mycket diffspänning det tål eller om det finns Y-kondingar någonstans vet jag inte.

[[Image:LW_PS305D_4431_small.jpg]]

Medföljande kablage med 2x bananpropp och 2x krokodilklämma. [[LW_PS305D_4431.jpg|(större bild här)]]

[[Image:LW_PS305D_4193_small.jpg]] [[Image:LW_PS305D_4194_small.jpg]]

CV mode 30.0V uppmätt till 29.523V med en Fluke 8088A 5-1/2 Digit multimeter.

[[Image:LW_PS305D_4195_small.jpg]] [[Image:LW_PS305D_4196_small.jpg]]

CV mode 0.45A 2.0V uppmätt till 1.92560V

4.4 ohm resistor, 0.90W

[[Image:LW_PS305D_4197_small.jpg]] [[Image:LW_PS305D_4198_small.jpg]]

CC mode 2.50A 10.9V uppmätt till 10.8152V

4.4 ohm resistor, 27W

[[Image:LW_PS305D_4199_small.jpg]]

CV mode 0A 0V, uppmätt till 7.403 mV DC

[[Image:LW_PS305D_4200_small.jpg]] [[Image:LW_PS305D_4201_small.jpg]]

CV mode 0.35A 30.0V uppmätt till 29.670V

84 ohm resistor, 11W

[[Image:LW_PS305D_4203_small.jpg]] [[Image:LW_PS305D_4204_small.jpg]] [[Image:LW_PS305D_4202_small.jpg]]

CV mode 2.59A 32.3V uppmätt till 31.957V

12 ohm resistor, 84W

[[Image:LW_PS305D_4207_small.jpg]] [[Image:LW_PS305D_4206_small.jpg]] [[Image:LW_PS305D_4208c_small.jpg]] [[Image:LW_PS305D_4205_small.jpg]]

CV mode 3.20A 29.0V uppmätt till 3.17A, 28.777V

0.11 resistor, 93W

[[Image:LW_PS305D_4211_small.jpg]] [[Image:LW_PS305D_4212_small.jpg]] [[Image:LW_PS305D_4213_small.jpg]]

Relä kopplar om vid 8.0V, 15.0V, 23.0V

==Transient vid avstängning==

Går från 0 V till 32,4 V (max) på 68 ms. 

[[Image:LW_PS305D_ps_rise.jpg|200px]]

Vid avslag avger nätaggregatet en spik på 15 V utöver den valda spänningen vilket vid maximal inställning kan ge upp till '''47,6 V!''' 

[[Image:LW_PS305D_ps_on3.jpg|200px]]
[[Image:LW_PS305D_ps_on2.jpg|200px]]

Vid avstängning varar spikens maxspänning i ca 36 ms innan spänningen börjar dala. 

[[Image:LW_PS305D_ps_on_spike.jpg|200px]]

Den uppmätta spänningen ligger nära den som nätaggregatet visar. 

[[Image:LW_PS305D_ps_on1.jpg|200px]]
[[Image:LW_PS305D_ps.jpg|200px]]

2,5 sekunder för att gå ner helt till 0 V vid avstängning. 

[[Image:LW_PS305D_ps_off.jpg|200px]]

==Övrigt==
Utspänningen har knappt ca 10 mV skräp. Nätbrum i form av en negativ puls samt brus. Bara provat med tomgång och låg last i brist på lämplig belastning.

Kylflänsen är borrad för TO-3 kapslar. Där sitter det D1047 i TO-3P plastkapsel på 12A 160V 100W.

* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=25786 EF, Intressekoll, specifikationsfrågor]
* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=26764 EF, Samköp]
* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=28202 EF, Labbagg recension efter inköp]

==Liknande nätaggregat==
* [http://www.kjell.com/content/templates/shop_main_details.aspx?item=44421&path=304000000,347500000,352500000 Kjell & Co, Liknande labbaggregat] 0..30V, 0..3A, 90W, där det står max 8 timmar vid full last i [http://www.kjell.com/filarkiv/SUPPORTPDF/41-50/44/44421/manual.pdf Manualen].

* [https://www.elfa.se/elfa3~se_sv/elfa/init.do?item=69-847-43&toc=0 ELFA, Mycket likt aggregat PS3005L]
:Utspänning: 0..30 V=
:Utström: 0..5 A
:Rippel: ≤1 mVrms vid konstant spänning
:Lastreglering: ≤0,01 % +2 mV vid konstant spänning
:Linjereglering: ≤0,01 % +0,5 mV vid konstant spänning

Oscilloskop

2010-09-23T17:37:48Z

Peterh:

=Oscilloskop=
Ett analogt standardoscilloskop brukar vara på 20 MHz och ha två kanaler.
En av anledningarna till att 20 MHz är standard är för att man ska kunna mäta på en 10,7 MHz mellanfrekvens på en radiomottagare.

och om man kollar på olika delar av ett skop så,
baserat på ett beg hyggligt standardskop,

==Skärm==
förr så var skärmen rund, numera fyrkantig, standard är en skärm som
har en mätdel på 10*8 centimeter med ett rutmönster, vilket benäms för div=1cm=1ruta
röret i skärmen kan ha olika egenskaper
det som brukar stå i databladet är accelerationspänning i Kv
högre spänning ger möjlighet till att visa högre frekvens och skarpare bild
sedan så finns det en hel del gamla rör som hadde olika egenskaper
det ända som som jag själv annvänt har varit analoga minnesoskilloskop
den har egenskapen att en linje som ritats stannar kvar på skärmen
(extra floodelekronkanoner, och bilden är ofta halvtaskig och tonar ut efter några minuter)
fördelen är att det var lättare att se långsamma förlopp, har ersattas av digitala skop sedan slutet av sjuttiotalet, skärmen hadde också lång efterlysningstid

vred som hör till skärmen,
luminans, hur ljus man vill ha strålen
focus, ställa in skärpan
astigmatism, ställa in så elektronstrålen är rund
ibland finns det en skalbelysning som gör att rutmönstret lyses upp

==Kanaler==
1,2, eller fler
gamla eller billiga skop har ibland bara en kanal in, normala två , en del med tre eller fyra mera finns men det är ganska ovanligt
enkelt uttryckt hur många linjer man visar på skärmen samtidigt
det finns flera olika sätt att visa varje kanal på
det vanligaste är att visa varannan gång, först kanal 1, sedan kanal två och så vidare
nackdelen är om hastigheten är låg så visas dom inte samtidigt vilket gör att man har svårt
att jämföra signaler, och om man letar störningar så visas varje kanal mindre än 50% av tiden(trigg tar lite tid)
alternativet är chopping, man växlar mellan kanalerna i relativt hög frekvens(några hundra Khz)
funkar bra vid låga frekvenser, men självklart så ser del lustigt ut när man börjar se choppingen
det finns även dubbelstrålsrör med två elekronkanoner, om jag inte tar fel så kan man beskriva dom som två vanliga skoprör som delar fronten, vilket gör att man kan ha olika sveptider på dom olika kanalerna, dyra var dom när dom var i ropet i vilket fall som helst

===Vertikalförstärkare===
varje kanal har en vertikalförstärkardel
här är en skopens viktigare bitar, normalt sett så börjas det med in ingångsväljare med tre lägen
dc,ac,jord, läget ac kopplas en kondesator in på ingången, för att kunna mäta växelspänning
överlagrad på likspänningen, och jord för att nolla ingången så man kan ställa 0nivån på lämplig höjd på skärmen

sen finns vanligvis dessa inställningar på varje kanal, V/div,variabel förstärkning och pos
pos är bara en pot där man ställer in var på skärmen man har 0nivån
V/div är ett vred som man ställer in förstärkningen på vertikalled
oftast från 10mV till 20v volt per ruta på skärmen,oftast i steg om 10,5,2,1 o,s,v,
bra skop kan ha värden från 1mV/div till 50v/div
om man kollar på skärmen och ser att en fyrkantsvåg hoppar mellan 2.5 rutor i höjdled och V/div är inställd på 2V/div så är signalen 2.5*2V från topp till botten= 5V
den variabla förstärkningen gör att man kan finjustera förstärkningen mellan två lägen på V/div vredet
glöm inte att ställa den i läge cal när man mäter, annars vet man inte hur många V/div det är

kan finnas en inv funktion på en kanal, man inverterar signalen, användbart om man har nästan samma signal på kanal 1 och 2, inverterar kanal 2 och kopplar in sum läget, då ser man så gott som enbart skillnaden mellan signalerna på skärmen
på ett flerkanligt skop brukar man kunna stänga av/på varje kanal för sig

stigtid, på vertikaldelen anges stigtid, hur lång tid det tar för skopet att ändra visningen från 10 till 90 % av sitt värde,

bandbredd, hur snabb förstärkaren är, ex 20 Mhz, en sinussignal har sjunkt med -3db på skärmen
vid den frekvensen, snabbare är bättre
tänk på att om man ska se störningar, fyrkantsvågor eller allt annat än sinusvågor så måste man ha en bra mycket snabbare skop än vad signalen är på ett skop på 20Mhz och en 20Mhz fyrkantsvåg visar som någons slags triangelvåg
på ett ungefär så behöver man 10 gånger högre bandbredd än den signal man ska kolla på om man ska se något annat än signalen i sig

standard är ingångsmotstånd på 1 Mohm och några pf(5>50) kapacitans parallelt med det
andra värden kan vara 10Mohm eller 50ohm, båda är ovanliga

en varning, billiga skop har oftas få lägen i V/div, ibland stegat 100,10,1
så för att mäta höga spänningar krävs 10x prober

==triggdel==
där man ställer in när svepet ska börja
ganska viktig del på ett skop om man ska kolla på något specifikt på en signal

har börjar man med att välja på vad man ska trigga på
kanal 1,2,main eller externt, main är växelspänningen skopet drivs på
sedan väljer man hur den ska kopplas, dc eller ac , hf eller lf
kan finnas filter som gör att den enbart triggar på en videosignal, tv horisontal eller tv vertikal
sen kan man ofta välja mellan trigga på positiv eller negativ flank
och en level-vred för att ställa in på vilken nivå man ska trigga på

dyrare skop kan ha mycket annvändbara trigfunktioner
trigger hold of, fördröjning på signalen så man kan se strax innan trigningen,olika triggvilkor för kanalerna

och till sist finns oftast en autoknapp med, som gör livet enklare vid en normal signal

==svepdel==
när triggvilkoret uppfylls så startar svepet
som ritar kanalerna i horisontalled,
där har man ett vred märkt S/div, vilket är huvudinställningen för svephastigheten, även den i steg om 10,5,2,1 ekunder/millisekunder/mikrosekunder/nanosekunder per div o,s,v
om man kollar på en fyrkantsvåg som tar 4 rutor för en upp ner och vredet är inställt på 50 mikrosekunder så tar den 4*0.00005 sekunder på sig = 0.0002 S eller 1/0.0002S= 5000hz
brukar finnas ett variabel vred där med, även den ska stå i cal när man mäter tid
brukar även finnas en *5 eller *10 knapp, då ökar man bara förstärkningen på horisontal delen och man drar ut horisontal delen 5 eller 10 gånger, lättare att se en viss del av signalen, men man ser inte hela samtidigt, utan får panorera med Ypos vredet
Ypos är så man normalt ställer in att man får hela signal på skärmen i sidled

varning, billig skop har oftast få lägen i S/div lägen , ibland i steg om 100,10,1
då har man svårt att svepa tillräcklig långsamt för att se lågfrekventa signaler

==X-Y==
kopplar om så man kan får kanal 2 på horisontaldelen
annvändbar vid många slags mätningar
fasförskjutningar, frekvens jämförande, störningar(ser signalen hela tiden, i vanligt läge försvinner
en del för att vänta på trigg)
kolla även vilken maxfrekvensen på horisontalförstärkaren har,
många gånger är den lägre än vertikalförstärkaren

==Zmod==
en ingång för att utifrån modifiera ljuset på strålen.
Z anvvänds ofta när man jobbar med radaranläggningar då man kan låta Oscilloskopet bli ett PPI om man koppar Sin till X Cos till Y och videot till Z.
brukar sitta på baksidan
och där hittar man ofta trace align, ställer så att strålen normalt ligger i våg med skärmen/rutmönstret

==probkalibrering==
en utgång för att ställa in kompenseringen på 10x prober
vanligtvis 1Khz fyrkantvåg 500mv topp till topp

==nätdel==
inte så mycket att (j)orda om
220v är standard, inte 230v, dom äldre skopen med transformator har många gånger en spänningsväljare med små steg, ofta 10v åt gången
så kolla och ställ om om det behövs
en del skop har möjlighet till batteridrift, vilket kan vara en stor
fördel om man inte har 230 i närheten eller om man vill hålla skopets potential helt separerad från nätet
vilket leder till jordfrågan, många skop är metallchassit jordat via nätkablen
vilket gör gör att nollan på bnc-kontaktern på framsidan är jord i elutaget
kan ge mycket störda signaler om man inte tänker sig för, och för den delen, trasig elektronik eller så kallade ljusbågar Wink, på många skop så har någon antingen moddat 230kablen eller öppnat skopet och tagit loss jorden ur inkommande kabel/kontakt, bör kollas vilket man har om man köper ett beg skop
vad som är rätt eller fel där överlåter jag till var och en att välja, har själv
gjort båda sakerna, eller rättare sagt, haft en 230kabel utan ansluten jord som var nödvändigt(egenteligen inte, men då behöver man en speciell prob, kommer till det senare)

==Mätprobar==
mätprobar 10x har kan ha två fördelar
man kan mäta på 10 gånger högre spänning, och man höjer ingångs inpendansen till
10Mohm och 5>20 pf, tänk på att 10x prober har en trimkonding som ska ställas in
för varje enskillt skop den ansluts på
prober har en sigtid som aderas till skopets stigtid
så om man vill ha bra högfrekvensegenskaper så annvänd prober som
har högre bandbredd än skopets

prober som går att ställa om mellan 10x/1x har oftast lägre bandbredd i 1x läget

andra bra probar är

diffprobar, om man vill mäta en signal som inte har den ena mätpunkten jordad så
finns diffprobar, så man kan mäta en signal oberoende i förhållande till jord

strömtänger, att koppla in för att se vågformen på ström utan att koppla in ett shuntmotstånd, inte så ofta man behöver ha det, men mycket smidigt om man ska mäta ström på ställen där man har svårt för att bryta strömen

mycket fattas eller är dåligt beskrivet,kompletera mycket gärna

=Gammal förklaring=
Oscilloskopet är ett mätinstrument som används för att synliggöra elekriska signaler med avseende på tid och spänning.

Grunden till oscilloskopet är att det innehåller en voltmeter och en tidsbas. Den uppmätta signalen presenteras på en fyrkantig skärm, från vänster till höger beskrivs tiden och nerifrån och upp beskrivs den uppmätta spänningen.

En likspänning på t.ex. 5 volt kommer att se ut som ett rakt streck från vänster till höger eftersom inte en likspänning förändras med tiden. En signal från en kristalloscillator från en mikrodator kommer att se ut som en sinuskurva på oscilloskopet eftersom dess spänning varierar i jämn takt med tiden.

Oscilloskopet är därför ett fantastiskt bra redskap när man arbetar med ljud, radio, mikrodatorer, pulsbreddsmodulering, spänningsaggregat och annan elektronik där man vill veta hur signalerna ser ut.

Ett vanligt oscilloskop har oftast två ingångar. Detta kan jämföras med att man har en multimeter som kan mäta två saker samtidigt. Man klarar sig med en kanal (som det kallas) med två är att föredra, om man tex vill jämföra en signal med en annan.

Till en kanal ansluts en så kallad prob, detta är den del av oscilloskopet man mäter med. Denna har en jord- och en signalingång. Jorden kopplas lämpligtvis till 0V och sen mäter man med spetsen på proben, oscilloskopet kommer sedan att visa skillnaden mellan jord- och signalingången på skärmen.

Man bör komma ihåg att ett oscilloskop mäter toppvärdet på växelspänning (peak). Skulle man därför mäta på vägguttaget (detta skall man absolut inte göra om man inte har speciell högspänningsprob) skulle oscilloskopet visa 325V (1.41*230)

När man anslutit proben till tex en sinusvågsgenerator finns det i huvudsak två inställningar man vill kunna justera. Det är skalområde för spänning och för frekvens. På bildrutan finns det ett utsatt rutnät. Varje ruta kallas en division. På spänningsratten står det V/div. Det betyder att står den på tex 20mV/div betyder det att varje lodrät ruta (division) motsvarar 20mV

Den andra ratten kommer jag itne ihåg vad det står på [känn dig fri att fylla i].men den är oftast den största ratten. Det är kan man säga hur fort oscilloskopet sveper frekvensen, typ hur fort den uppdaterar. Har man en väligt hög frekvens måste man uppdatera väldigt ofta för att man skall kunna se frekvensen.

Samma princip gäller här. Varje division motsvarar vad du ställt in den på. Tex 20mS/div. Vill man därför beräkna en viss frekvens man mäter använder man formeln: F=1/t (Frekvensen=1/tidskonstanten).

Tidskonstanten får man fram genom att multiplicera antalet divisioner perioden tar med vad ratten är inställd på. Tex 6*0.001 (6 perioder * 1mS)

(En period är en "frekvenskurva" dvs därifrån kurvan börjar tills den kommer tillbaks till samma läga igen. Så lång är en period)

Vad bör man tänka på när man står inför ett inköp av ett Oscilloskop?

Vilka prober är bästa valet för mig?

=Externa Länkar=

Här hittar du externa länkar till bra sidor om oscilloscope.

[http://www.picotech.com/applications/oscilloscope_tutorial_swedish.html Att tänka på vid köp av Oscilloscope (Picotech.com)]

[http://www.elektroniktidningen.se/index.php?option=com_content&task=view&id=20278&Itemid=66 Applikationen bestämmer bandbredden (Elektronik Tidningen)]

Oscilloskop

2010-09-23T17:35:45Z

Peterh:

=Oscilloskop=
Ett analogt standardoscilloskop brukar vara på 20 MHz och ha två kanaler.
En av anledningarna till att 20 MHz är standard är för att man ska kunna mäta på en 10,7 MHz mellanfrekvens på en radiomottagare.

och om man kollar på olika delar av ett skop så,
baserat på ett beg hyggligt standardskop,

==Skärm==
förr så var skärmen rund, numera fyrkantig, standard är en skärm som
har en mätdel på 10*8 centimeter med ett rutmönster, vilket benäms för div=1cm=1ruta
röret i skärmen kan ha olika egenskaper
det som brukar stå i databladet är accelerationspänning i Kv
högre spänning ger möjlighet till att visa högre frekvens och skarpare bild
sedan så finns det en hel del gamla rör som hadde olika egenskaper
det ända som som jag själv annvänt har varit analoga minnesoskilloskop
den har egenskapen att en linje som ritats stannar kvar på skärmen
(extra floodelekronkanoner, och bilden är ofta halvtaskig och tonar ut efter några minuter)
fördelen är att det var lättare att se långsamma förlopp, har ersattas av digitala skop sedan slutet av sjuttiotalet, skärmen hadde också lång efterlysningstid

vred som hör till skärmen,
luminans, hur ljus man vill ha strålen
focus, ställa in skärpan
astigmatism, ställa in så elektronstrålen är rund
ibland finns det en skalbelysning som gör att rutmönstret lyses upp

==Kanaler==
1,2, eller fler
gamla eller billiga skop har ibland bara en kanal in, normala två , en del med tre eller fyra mera finns men det är ganska ovanligt
enkelt uttryckt hur många linjer man visar på skärmen samtidigt
det finns flera olika sätt att visa varje kanal på
det vanligaste är att visa varannan gång, först kanal 1, sedan kanal två och så vidare
nackdelen är om hastigheten är låg så visas dom inte samtidigt vilket gör att man har svårt
att jämföra signaler, och om man letar störningar så visas varje kanal mindre än 50% av tiden(trigg tar lite tid)
alternativet är chopping, man växlar mellan kanalerna i relativt hög frekvens(några hundra Khz)
funkar bra vid låga frekvenser, men självklart så ser del lustigt ut när man börjar se choppingen
det finns även dubbelstrålsrör med två elekronkanoner, om jag inte tar fel så kan man beskriva dom som två vanliga skoprör som delar fronten, vilket gör att man kan ha olika sveptider på dom olika kanalerna, dyra var dom när dom var i ropet i vilket fall som helst

===Vertikalförstärkare===
varje kanal har en vertikalförstärkardel
här är en skopens viktigare bitar, normalt sett så börjas det med in ingångsväljare med tre lägen
dc,ac,jord, läget ac kopplas en kondesator in på ingången, för att kunna mäta växelspänning
överlagrad på likspänningen, och jord för att nolla ingången så man kan ställa 0nivån på lämplig höjd på skärmen

sen finns vanligvis dessa inställningar på varje kanal, V/div,variabel förstärkning och pos
pos är bara en pot där man ställer in var på skärmen man har 0nivån
V/div är ett vred som man ställer in förstärkningen på vertikalled
oftast från 10mV till 20v volt per ruta på skärmen,oftast i steg om 10,5,2,1 o,s,v,
bra skop kan ha värden från 1mV/div till 50v/div
om man kollar på skärmen och ser att en fyrkantsvåg hoppar mellan 2.5 rutor i höjdled och V/div är inställd på 2V/div så är signalen 2.5*2V från topp till botten= 5V
den variabla förstärkningen gör att man kan finjustera förstärkningen mellan två lägen på V/div vredet
glöm inte att ställa den i läge cal när man mäter, annars vet man inte hur många V/div det är

kan finnas en inv funktion på en kanal, man inverterar signalen, användbart om man har nästan samma signal på kanal 1 och 2, inverterar kanal 2 och kopplar in sum läget, då ser man så gott som enbart skillnaden mellan signalerna på skärmen
på ett flerkanligt skop brukar man kunna stänga av/på varje kanal för sig

stigtid, på vertikaldelen anges stigtid, hur lång tid det tar för skopet att ändra visningen från 10 till 90 % av sitt värde,

bandbredd, hur snabb förstärkaren är, ex 20 Mhz, en sinussignal har sjunkt med -3db på skärmen
vid den frekvensen, snabbare är bättre
tänk på att om man ska se störningar, fyrkantsvågor eller allt annat än sinusvågor så måste man ha en bra mycket snabbare skop än vad signalen är på ett skop på 20Mhz och en 20Mhz fyrkantsvåg visar som någons slags triangelvåg
på ett ungefär så behöver man 10 gånger högre bandbredd än den signal man ska kolla på om man ska se något annat än signalen i sig

standard är ingångsmotstånd på 1 Mohm och några pf(5>50) kapacitans parallelt med det
andra värden kan vara 10Mohm eller 50ohm, båda är ovanliga

en varning, billiga skop har oftas få lägen i V/div, ibland stegat 100,10,1
så för att mäta höga spänningar krävs 10x prober

==triggdel==
där man ställer in när svepet ska börja
ganska viktig del på ett skop om man ska kolla på något specifikt på en signal

har börjar man med att välja på vad man ska trigga på
kanal 1,2,main eller externt, main är växelspänningen skopet drivs på
sedan väljer man hur den ska kopplas, dc eller ac , hf eller lf
kan finnas filter som gör att den enbart triggar på en videosignal, tv horisontal eller tv vertikal
sen kan man ofta välja mellan trigga på positiv eller negativ flank
och en level-vred för att ställa in på vilken nivå man ska trigga på

dyrare skop kan ha mycket annvändbara trigfunktioner
trigger hold of, fördröjning på signalen så man kan se strax innan trigningen,olika triggvilkor för kanalerna

och till sist finns oftast en autoknapp med, som gör livet enklare vid en normal signal

==svepdel==
när triggvilkoret uppfylls så startar svepet
som ritar kanalerna i horisontalled,
där har man ett vred märkt S/div, vilket är huvudinställningen för svephastigheten, även den i steg om 10,5,2,1 ekunder/millisekunder/mikrosekunder/nanosekunder per div o,s,v
om man kollar på en fyrkantsvåg som tar 4 rutor för en upp ner och vredet är inställt på 50 mikrosekunder så tar den 4*0.00005 sekunder på sig = 0.0002 S eller 1/0.0002S= 5000hz
brukar finnas ett variabel vred där med, även den ska stå i cal när man mäter tid
brukar även finnas en *5 eller *10 knapp, då ökar man bara förstärkningen på horisontal delen och man drar ut horisontal delen 5 eller 10 gånger, lättare att se en viss del av signalen, men man ser inte hela samtidigt, utan får panorera med Ypos vredet
Ypos är så man normalt ställer in att man får hela signal på skärmen i sidled

varning, billig skop har oftast få lägen i S/div lägen , ibland i steg om 100,10,1
då har man svårt att svepa tillräcklig långsamt för att se lågfrekventa signaler

==X-Y==
kopplar om så man kan får kanal 2 på horisontaldelen
annvändbar vid många slags mätningar
fasförskjutningar, frekvens jämförande, störningar(ser signalen hela tiden, i vanligt läge försvinner
en del för att vänta på trigg)
kolla även vilken maxfrekvensen på horisontalförstärkaren har,
många gånger är den lägre än vertikalförstärkaren

==Zmod==
en ingång för att utifrån modifiera ljuset på strålen.
Z anvvänds ofta när man jobbar med radaranläggningar då man kan låta Oscilloskopet bli ett PPI om man koppar Sin till X Cos till Y och videot till Z.
brukar sitta på baksidan
och där hittar man ofta trace align, ställer så att strålen normalt ligger i våg med skärmen/rutmönstret

==probkalibrering==
en utgång för att ställa in kompenseringen på 10x prober
vanligtvis 1Khz fyrkantvåg 500mv topp till topp

==nätdel==
inte så mycket att (j)orda om
220v är standard, inte 230v, dom äldre skopen med transformator har många gånger en spänningsväljare med små steg, ofta 10v åt gången
så kolla och ställ om om det behövs
en del skop har möjlighet till batteridrift, vilket kan vara en stor
fördel om man inte har 230 i närheten eller om man vill hålla skopets potential helt separerad från nätet
vilket leder till jordfrågan, många skop är metallchassit jordat via nätkablen
vilket gör gör att nollan på bnc-kontaktern på framsidan är jord i elutaget
kan ge mycket störda signaler om man inte tänker sig för, och för den delen, trasig elektronik eller så kallade ljusbågar Wink, på många skop så har någon antingen moddat 230kablen eller öppnat skopet och tagit loss jorden ur inkommande kabel/kontakt, bör kollas vilket man har om man köper ett beg skop
vad som är rätt eller fel där överlåter jag till var och en att välja, har själv
gjort båda sakerna, eller rättare sagt, haft en 230kabel utan ansluten jord som var nödvändigt(egenteligen inte, men då behöver man en speciell prob, kommer till det senare)

==Mätprobar==
mätprobar 10x har kan ha två fördelar
man kan mäta på 10 gånger högre spänning, och man höjer ingångs inpendansen till
10Mohm och 5>20 pf, tänk på att 10x prober har en trimkonding som ska ställas in
för varje enskillt skop den ansluts på
prober har en sigtid som aderas till skopets stigtid
så om man vill ha bra högfrekvensegenskaper så annvänd prober som
har högre bandbredd än skopets

prober som går att ställa om mellan 10x/1x har oftast lägre bandbredd i 1x läget

andra bra probar är

diffprobar, om man vill mäta en signal som inte har den ena mätpunkten jordad så
finns diffprobar, så man kan mäta en signal oberoende i förhållande till jord

strömtänger, att koppla in för att se vågformen på ström utan att koppla in ett shuntmotstånd, inte så ofta man behöver ha det, men mycket smidigt om man ska mäta ström på ställen där man har svårt för att bryta strömen

mycket fattas eller är dåligt beskrivet,kompletera mycket gärna

=Gammal förklaring=
Oscilloskopet är ett mätinstrument som används för att synliggöra elekriska signaler med avseende på tid och spänning.

Grunden till oscilloskopet är att det innehåller en voltmeter och en tidsbas. Den uppmätta signalen presenteras på en fyrkantig skärm, från vänster till höger beskrivs tiden och nerifrån och upp beskrivs den uppmätta spänningen.

En likspänning på t.ex. 5 volt kommer att se ut som ett rakt streck från vänster till höger eftersom inte en likspänning förändras med tiden. En signal från en kristalloscillator från en mikrodator kommer att se ut som en sinuskurva på oscilloskopet eftersom dess spänning varierar i jämn takt med tiden.

Oscilloskopet är därför ett fantastiskt bra redskap när man arbetar med ljud, radio, mikrodatorer, pulsbreddsmodulering, spänningsaggregat och annan elektronik där man vill veta hur signalerna ser ut.

Ett vanligt oscilloskop har oftast två ingångar. Detta kan jämföras med att man har en multimeter som kan mäta två saker samtidigt. Man klarar sig med en kanal (som det kallas) med två är att föredra, om man tex vill jämföra en signal med en annan.

Till en kanal ansluts en så kallad prob, detta är den del av oscilloskopet man mäter med. Denna har en jord- och en signalingång. Jorden kopplas lämpligtvis till 0V och sen mäter man med spetsen på proben, oscilloskopet kommer sedan att visa skillnaden mellan jord- och signalingången på skärmen.

Man bör komma ihåg att ett oscilloskop mäter toppvärdet på växelspänning (peak). Skulle man därför mäta på vägguttaget (detta skall man absolut inte göra om man inte har speciell högspänningsprob) skulle oscilloskopet visa 325V (1.41*230)

När man anslutit proben till tex en sinusvågsgenerator finns det i huvudsak två inställningar man vill kunna justera. Det är skalområde för spänning och för frekvens. På bildrutan finns det ett utsatt rutnät. Varje ruta kallas en division. På spänningsratten står det V/div. Det betyder att står den på tex 20mV/div betyder det att varje lodrät ruta (division) motsvarar 20mV

Den andra ratten kommer jag itne ihåg vad det står på [känn dig fri att fylla i].men den är oftast den största ratten. Det är kan man säga hur fort oscilloskopet sveper frekvensen, typ hur fort den uppdaterar. Har man en väligt hög frekvens måste man uppdatera väldigt ofta för att man skall kunna se frekvensen.

Samma princip gäller här. Varje division motsvarar vad du ställt in den på. Tex 20mS/div. Vill man därför beräkna en viss frekvens man mäter använder man formeln: F=1/t (Frekvensen=1/tidskonstanten).

Tidskonstanten får man fram genom att multiplicera antalet divisioner perioden tar med vad ratten är inställd på. Tex 6*0.001 (6 perioder * 1mS)

(En period är en "frekvenskurva" dvs därifrån kurvan börjar tills den kommer tillbaks till samma läga igen. Så lång är en period)

Vad bör man tänka på när man står inför ett inköp av ett Oscilloskop?

Vilka prober är bästa valet för mig?

=Externa Länkar=

Här hittar du externa länkar till bra sidor om oscilloscope.

[http://www.picotech.com/applications/oscilloscope_tutorial_swedish.html Att tänka på vid köp av Oscilloscope (Picotech.com)]
[http://www.elektroniktidningen.se/index.php?option=com_content&task=view&id=20278&Itemid=66 Applikationen bestämmer bandbredden (Elektronik Tidningen)]

Oscilloskop

2010-09-23T17:33:58Z

Peterh:

=Oscilloskop=
Ett analogt standardoscilloskop brukar vara på 20 MHz och ha två kanaler.
En av anledningarna till att 20 MHz är standard är för att man ska kunna mäta på en 10,7 MHz mellanfrekvens på en radiomottagare.

och om man kollar på olika delar av ett skop så,
baserat på ett beg hyggligt standardskop,

==Skärm==
förr så var skärmen rund, numera fyrkantig, standard är en skärm som
har en mätdel på 10*8 centimeter med ett rutmönster, vilket benäms för div=1cm=1ruta
röret i skärmen kan ha olika egenskaper
det som brukar stå i databladet är accelerationspänning i Kv
högre spänning ger möjlighet till att visa högre frekvens och skarpare bild
sedan så finns det en hel del gamla rör som hadde olika egenskaper
det ända som som jag själv annvänt har varit analoga minnesoskilloskop
den har egenskapen att en linje som ritats stannar kvar på skärmen
(extra floodelekronkanoner, och bilden är ofta halvtaskig och tonar ut efter några minuter)
fördelen är att det var lättare att se långsamma förlopp, har ersattas av digitala skop sedan slutet av sjuttiotalet, skärmen hadde också lång efterlysningstid

vred som hör till skärmen,
luminans, hur ljus man vill ha strålen
focus, ställa in skärpan
astigmatism, ställa in så elektronstrålen är rund
ibland finns det en skalbelysning som gör att rutmönstret lyses upp

==Kanaler==
1,2, eller fler
gamla eller billiga skop har ibland bara en kanal in, normala två , en del med tre eller fyra mera finns men det är ganska ovanligt
enkelt uttryckt hur många linjer man visar på skärmen samtidigt
det finns flera olika sätt att visa varje kanal på
det vanligaste är att visa varannan gång, först kanal 1, sedan kanal två och så vidare
nackdelen är om hastigheten är låg så visas dom inte samtidigt vilket gör att man har svårt
att jämföra signaler, och om man letar störningar så visas varje kanal mindre än 50% av tiden(trigg tar lite tid)
alternativet är chopping, man växlar mellan kanalerna i relativt hög frekvens(några hundra Khz)
funkar bra vid låga frekvenser, men självklart så ser del lustigt ut när man börjar se choppingen
det finns även dubbelstrålsrör med två elekronkanoner, om jag inte tar fel så kan man beskriva dom som två vanliga skoprör som delar fronten, vilket gör att man kan ha olika sveptider på dom olika kanalerna, dyra var dom när dom var i ropet i vilket fall som helst

===Vertikalförstärkare===
varje kanal har en vertikalförstärkardel
här är en skopens viktigare bitar, normalt sett så börjas det med in ingångsväljare med tre lägen
dc,ac,jord, läget ac kopplas en kondesator in på ingången, för att kunna mäta växelspänning
överlagrad på likspänningen, och jord för att nolla ingången så man kan ställa 0nivån på lämplig höjd på skärmen

sen finns vanligvis dessa inställningar på varje kanal, V/div,variabel förstärkning och pos
pos är bara en pot där man ställer in var på skärmen man har 0nivån
V/div är ett vred som man ställer in förstärkningen på vertikalled
oftast från 10mV till 20v volt per ruta på skärmen,oftast i steg om 10,5,2,1 o,s,v,
bra skop kan ha värden från 1mV/div till 50v/div
om man kollar på skärmen och ser att en fyrkantsvåg hoppar mellan 2.5 rutor i höjdled och V/div är inställd på 2V/div så är signalen 2.5*2V från topp till botten= 5V
den variabla förstärkningen gör att man kan finjustera förstärkningen mellan två lägen på V/div vredet
glöm inte att ställa den i läge cal när man mäter, annars vet man inte hur många V/div det är

kan finnas en inv funktion på en kanal, man inverterar signalen, användbart om man har nästan samma signal på kanal 1 och 2, inverterar kanal 2 och kopplar in sum läget, då ser man så gott som enbart skillnaden mellan signalerna på skärmen
på ett flerkanligt skop brukar man kunna stänga av/på varje kanal för sig

stigtid, på vertikaldelen anges stigtid, hur lång tid det tar för skopet att ändra visningen från 10 till 90 % av sitt värde,

bandbredd, hur snabb förstärkaren är, ex 20 Mhz, en sinussignal har sjunkt med -3db på skärmen
vid den frekvensen, snabbare är bättre
tänk på att om man ska se störningar, fyrkantsvågor eller allt annat än sinusvågor så måste man ha en bra mycket snabbare skop än vad signalen är på ett skop på 20Mhz och en 20Mhz fyrkantsvåg visar som någons slags triangelvåg
på ett ungefär så behöver man 10 gånger högre bandbredd än den signal man ska kolla på om man ska se något annat än signalen i sig

standard är ingångsmotstånd på 1 Mohm och några pf(5>50) kapacitans parallelt med det
andra värden kan vara 10Mohm eller 50ohm, båda är ovanliga

en varning, billiga skop har oftas få lägen i V/div, ibland stegat 100,10,1
så för att mäta höga spänningar krävs 10x prober

==triggdel==
där man ställer in när svepet ska börja
ganska viktig del på ett skop om man ska kolla på något specifikt på en signal

har börjar man med att välja på vad man ska trigga på
kanal 1,2,main eller externt, main är växelspänningen skopet drivs på
sedan väljer man hur den ska kopplas, dc eller ac , hf eller lf
kan finnas filter som gör att den enbart triggar på en videosignal, tv horisontal eller tv vertikal
sen kan man ofta välja mellan trigga på positiv eller negativ flank
och en level-vred för att ställa in på vilken nivå man ska trigga på

dyrare skop kan ha mycket annvändbara trigfunktioner
trigger hold of, fördröjning på signalen så man kan se strax innan trigningen,olika triggvilkor för kanalerna

och till sist finns oftast en autoknapp med, som gör livet enklare vid en normal signal

==svepdel==
när triggvilkoret uppfylls så startar svepet
som ritar kanalerna i horisontalled,
där har man ett vred märkt S/div, vilket är huvudinställningen för svephastigheten, även den i steg om 10,5,2,1 ekunder/millisekunder/mikrosekunder/nanosekunder per div o,s,v
om man kollar på en fyrkantsvåg som tar 4 rutor för en upp ner och vredet är inställt på 50 mikrosekunder så tar den 4*0.00005 sekunder på sig = 0.0002 S eller 1/0.0002S= 5000hz
brukar finnas ett variabel vred där med, även den ska stå i cal när man mäter tid
brukar även finnas en *5 eller *10 knapp, då ökar man bara förstärkningen på horisontal delen och man drar ut horisontal delen 5 eller 10 gånger, lättare att se en viss del av signalen, men man ser inte hela samtidigt, utan får panorera med Ypos vredet
Ypos är så man normalt ställer in att man får hela signal på skärmen i sidled

varning, billig skop har oftast få lägen i S/div lägen , ibland i steg om 100,10,1
då har man svårt att svepa tillräcklig långsamt för att se lågfrekventa signaler

==X-Y==
kopplar om så man kan får kanal 2 på horisontaldelen
annvändbar vid många slags mätningar
fasförskjutningar, frekvens jämförande, störningar(ser signalen hela tiden, i vanligt läge försvinner
en del för att vänta på trigg)
kolla även vilken maxfrekvensen på horisontalförstärkaren har,
många gånger är den lägre än vertikalförstärkaren

==Zmod==
en ingång för att utifrån modifiera ljuset på strålen.
Z anvvänds ofta när man jobbar med radaranläggningar då man kan låta Oscilloskopet bli ett PPI om man koppar Sin till X Cos till Y och videot till Z.
brukar sitta på baksidan
och där hittar man ofta trace align, ställer så att strålen normalt ligger i våg med skärmen/rutmönstret

==probkalibrering==
en utgång för att ställa in kompenseringen på 10x prober
vanligtvis 1Khz fyrkantvåg 500mv topp till topp

==nätdel==
inte så mycket att (j)orda om
220v är standard, inte 230v, dom äldre skopen med transformator har många gånger en spänningsväljare med små steg, ofta 10v åt gången
så kolla och ställ om om det behövs
en del skop har möjlighet till batteridrift, vilket kan vara en stor
fördel om man inte har 230 i närheten eller om man vill hålla skopets potential helt separerad från nätet
vilket leder till jordfrågan, många skop är metallchassit jordat via nätkablen
vilket gör gör att nollan på bnc-kontaktern på framsidan är jord i elutaget
kan ge mycket störda signaler om man inte tänker sig för, och för den delen, trasig elektronik eller så kallade ljusbågar Wink, på många skop så har någon antingen moddat 230kablen eller öppnat skopet och tagit loss jorden ur inkommande kabel/kontakt, bör kollas vilket man har om man köper ett beg skop
vad som är rätt eller fel där överlåter jag till var och en att välja, har själv
gjort båda sakerna, eller rättare sagt, haft en 230kabel utan ansluten jord som var nödvändigt(egenteligen inte, men då behöver man en speciell prob, kommer till det senare)

==Mätprobar==
mätprobar 10x har kan ha två fördelar
man kan mäta på 10 gånger högre spänning, och man höjer ingångs inpendansen till
10Mohm och 5>20 pf, tänk på att 10x prober har en trimkonding som ska ställas in
för varje enskillt skop den ansluts på
prober har en sigtid som aderas till skopets stigtid
så om man vill ha bra högfrekvensegenskaper så annvänd prober som
har högre bandbredd än skopets

prober som går att ställa om mellan 10x/1x har oftast lägre bandbredd i 1x läget

andra bra probar är

diffprobar, om man vill mäta en signal som inte har den ena mätpunkten jordad så
finns diffprobar, så man kan mäta en signal oberoende i förhållande till jord

strömtänger, att koppla in för att se vågformen på ström utan att koppla in ett shuntmotstånd, inte så ofta man behöver ha det, men mycket smidigt om man ska mäta ström på ställen där man har svårt för att bryta strömen

mycket fattas eller är dåligt beskrivet,kompletera mycket gärna

=Gammal förklaring=
Oscilloskopet är ett mätinstrument som används för att synliggöra elekriska signaler med avseende på tid och spänning.

Grunden till oscilloskopet är att det innehåller en voltmeter och en tidsbas. Den uppmätta signalen presenteras på en fyrkantig skärm, från vänster till höger beskrivs tiden och nerifrån och upp beskrivs den uppmätta spänningen.

En likspänning på t.ex. 5 volt kommer att se ut som ett rakt streck från vänster till höger eftersom inte en likspänning förändras med tiden. En signal från en kristalloscillator från en mikrodator kommer att se ut som en sinuskurva på oscilloskopet eftersom dess spänning varierar i jämn takt med tiden.

Oscilloskopet är därför ett fantastiskt bra redskap när man arbetar med ljud, radio, mikrodatorer, pulsbreddsmodulering, spänningsaggregat och annan elektronik där man vill veta hur signalerna ser ut.

Ett vanligt oscilloskop har oftast två ingångar. Detta kan jämföras med att man har en multimeter som kan mäta två saker samtidigt. Man klarar sig med en kanal (som det kallas) med två är att föredra, om man tex vill jämföra en signal med en annan.

Till en kanal ansluts en så kallad prob, detta är den del av oscilloskopet man mäter med. Denna har en jord- och en signalingång. Jorden kopplas lämpligtvis till 0V och sen mäter man med spetsen på proben, oscilloskopet kommer sedan att visa skillnaden mellan jord- och signalingången på skärmen.

Man bör komma ihåg att ett oscilloskop mäter toppvärdet på växelspänning (peak). Skulle man därför mäta på vägguttaget (detta skall man absolut inte göra om man inte har speciell högspänningsprob) skulle oscilloskopet visa 325V (1.41*230)

När man anslutit proben till tex en sinusvågsgenerator finns det i huvudsak två inställningar man vill kunna justera. Det är skalområde för spänning och för frekvens. På bildrutan finns det ett utsatt rutnät. Varje ruta kallas en division. På spänningsratten står det V/div. Det betyder att står den på tex 20mV/div betyder det att varje lodrät ruta (division) motsvarar 20mV

Den andra ratten kommer jag itne ihåg vad det står på [känn dig fri att fylla i].men den är oftast den största ratten. Det är kan man säga hur fort oscilloskopet sveper frekvensen, typ hur fort den uppdaterar. Har man en väligt hög frekvens måste man uppdatera väldigt ofta för att man skall kunna se frekvensen.

Samma princip gäller här. Varje division motsvarar vad du ställt in den på. Tex 20mS/div. Vill man därför beräkna en viss frekvens man mäter använder man formeln: F=1/t (Frekvensen=1/tidskonstanten).

Tidskonstanten får man fram genom att multiplicera antalet divisioner perioden tar med vad ratten är inställd på. Tex 6*0.001 (6 perioder * 1mS)

(En period är en "frekvenskurva" dvs därifrån kurvan börjar tills den kommer tillbaks till samma läga igen. Så lång är en period)

Vad bör man tänka på när man står inför ett inköp av ett Oscilloskop?

Vilka prober är bästa valet för mig?

=Externa Länkar=

Här hittar du externa länkar till bra sidor om oscilloscope.

[http://www.picotech.com/applications/oscilloscope_tutorial_swedish.html Att tänka på vid köp av Oscilloscope (Picotech.com]

[http://www.elektroniktidningen.se/index.php?option=com_content&task=view&id=20278&Itemid=66 Elektroniktidningen, Applikationen bestämmer bandbredden]

Oscilloskop

2010-09-23T17:31:04Z

Peterh:

=Oscilloskop=
Ett analogt standardoscilloskop brukar vara på 20 MHz och ha två kanaler.
En av anledningarna till att 20 MHz är standard är för att man ska kunna mäta på en 10,7 MHz mellanfrekvens på en radiomottagare.

och om man kollar på olika delar av ett skop så,
baserat på ett beg hyggligt standardskop,

==Skärm==
förr så var skärmen rund, numera fyrkantig, standard är en skärm som
har en mätdel på 10*8 centimeter med ett rutmönster, vilket benäms för div=1cm=1ruta
röret i skärmen kan ha olika egenskaper
det som brukar stå i databladet är accelerationspänning i Kv
högre spänning ger möjlighet till att visa högre frekvens och skarpare bild
sedan så finns det en hel del gamla rör som hadde olika egenskaper
det ända som som jag själv annvänt har varit analoga minnesoskilloskop
den har egenskapen att en linje som ritats stannar kvar på skärmen
(extra floodelekronkanoner, och bilden är ofta halvtaskig och tonar ut efter några minuter)
fördelen är att det var lättare att se långsamma förlopp, har ersattas av digitala skop sedan slutet av sjuttiotalet, skärmen hadde också lång efterlysningstid

vred som hör till skärmen,
luminans, hur ljus man vill ha strålen
focus, ställa in skärpan
astigmatism, ställa in så elektronstrålen är rund
ibland finns det en skalbelysning som gör att rutmönstret lyses upp

==Kanaler==
1,2, eller fler
gamla eller billiga skop har ibland bara en kanal in, normala två , en del med tre eller fyra mera finns men det är ganska ovanligt
enkelt uttryckt hur många linjer man visar på skärmen samtidigt
det finns flera olika sätt att visa varje kanal på
det vanligaste är att visa varannan gång, först kanal 1, sedan kanal två och så vidare
nackdelen är om hastigheten är låg så visas dom inte samtidigt vilket gör att man har svårt
att jämföra signaler, och om man letar störningar så visas varje kanal mindre än 50% av tiden(trigg tar lite tid)
alternativet är chopping, man växlar mellan kanalerna i relativt hög frekvens(några hundra Khz)
funkar bra vid låga frekvenser, men självklart så ser del lustigt ut när man börjar se choppingen
det finns även dubbelstrålsrör med två elekronkanoner, om jag inte tar fel så kan man beskriva dom som två vanliga skoprör som delar fronten, vilket gör att man kan ha olika sveptider på dom olika kanalerna, dyra var dom när dom var i ropet i vilket fall som helst

===Vertikalförstärkare===
varje kanal har en vertikalförstärkardel
här är en skopens viktigare bitar, normalt sett så börjas det med in ingångsväljare med tre lägen
dc,ac,jord, läget ac kopplas en kondesator in på ingången, för att kunna mäta växelspänning
överlagrad på likspänningen, och jord för att nolla ingången så man kan ställa 0nivån på lämplig höjd på skärmen

sen finns vanligvis dessa inställningar på varje kanal, V/div,variabel förstärkning och pos
pos är bara en pot där man ställer in var på skärmen man har 0nivån
V/div är ett vred som man ställer in förstärkningen på vertikalled
oftast från 10mV till 20v volt per ruta på skärmen,oftast i steg om 10,5,2,1 o,s,v,
bra skop kan ha värden från 1mV/div till 50v/div
om man kollar på skärmen och ser att en fyrkantsvåg hoppar mellan 2.5 rutor i höjdled och V/div är inställd på 2V/div så är signalen 2.5*2V från topp till botten= 5V
den variabla förstärkningen gör att man kan finjustera förstärkningen mellan två lägen på V/div vredet
glöm inte att ställa den i läge cal när man mäter, annars vet man inte hur många V/div det är

kan finnas en inv funktion på en kanal, man inverterar signalen, användbart om man har nästan samma signal på kanal 1 och 2, inverterar kanal 2 och kopplar in sum läget, då ser man så gott som enbart skillnaden mellan signalerna på skärmen
på ett flerkanligt skop brukar man kunna stänga av/på varje kanal för sig

stigtid, på vertikaldelen anges stigtid, hur lång tid det tar för skopet att ändra visningen från 10 till 90 % av sitt värde,

bandbredd, hur snabb förstärkaren är, ex 20 Mhz, en sinussignal har sjunkt med -3db på skärmen
vid den frekvensen, snabbare är bättre
tänk på att om man ska se störningar, fyrkantsvågor eller allt annat än sinusvågor så måste man ha en bra mycket snabbare skop än vad signalen är på ett skop på 20Mhz och en 20Mhz fyrkantsvåg visar som någons slags triangelvåg
på ett ungefär så behöver man 10 gånger högre bandbredd än den signal man ska kolla på om man ska se något annat än signalen i sig

standard är ingångsmotstånd på 1 Mohm och några pf(5>50) kapacitans parallelt med det
andra värden kan vara 10Mohm eller 50ohm, båda är ovanliga

en varning, billiga skop har oftas få lägen i V/div, ibland stegat 100,10,1
så för att mäta höga spänningar krävs 10x prober

==triggdel==
där man ställer in när svepet ska börja
ganska viktig del på ett skop om man ska kolla på något specifikt på en signal

har börjar man med att välja på vad man ska trigga på
kanal 1,2,main eller externt, main är växelspänningen skopet drivs på
sedan väljer man hur den ska kopplas, dc eller ac , hf eller lf
kan finnas filter som gör att den enbart triggar på en videosignal, tv horisontal eller tv vertikal
sen kan man ofta välja mellan trigga på positiv eller negativ flank
och en level-vred för att ställa in på vilken nivå man ska trigga på

dyrare skop kan ha mycket annvändbara trigfunktioner
trigger hold of, fördröjning på signalen så man kan se strax innan trigningen,olika triggvilkor för kanalerna

och till sist finns oftast en autoknapp med, som gör livet enklare vid en normal signal

==svepdel==
när triggvilkoret uppfylls så startar svepet
som ritar kanalerna i horisontalled,
där har man ett vred märkt S/div, vilket är huvudinställningen för svephastigheten, även den i steg om 10,5,2,1 ekunder/millisekunder/mikrosekunder/nanosekunder per div o,s,v
om man kollar på en fyrkantsvåg som tar 4 rutor för en upp ner och vredet är inställt på 50 mikrosekunder så tar den 4*0.00005 sekunder på sig = 0.0002 S eller 1/0.0002S= 5000hz
brukar finnas ett variabel vred där med, även den ska stå i cal när man mäter tid
brukar även finnas en *5 eller *10 knapp, då ökar man bara förstärkningen på horisontal delen och man drar ut horisontal delen 5 eller 10 gånger, lättare att se en viss del av signalen, men man ser inte hela samtidigt, utan får panorera med Ypos vredet
Ypos är så man normalt ställer in att man får hela signal på skärmen i sidled

varning, billig skop har oftast få lägen i S/div lägen , ibland i steg om 100,10,1
då har man svårt att svepa tillräcklig långsamt för att se lågfrekventa signaler

==X-Y==
kopplar om så man kan får kanal 2 på horisontaldelen
annvändbar vid många slags mätningar
fasförskjutningar, frekvens jämförande, störningar(ser signalen hela tiden, i vanligt läge försvinner
en del för att vänta på trigg)
kolla även vilken maxfrekvensen på horisontalförstärkaren har,
många gånger är den lägre än vertikalförstärkaren

==Zmod==
en ingång för att utifrån modifiera ljuset på strålen.
Z anvvänds ofta när man jobbar med radaranläggningar då man kan låta Oscilloskopet bli ett PPI om man koppar Sin till X Cos till Y och videot till Z.
brukar sitta på baksidan
och där hittar man ofta trace align, ställer så att strålen normalt ligger i våg med skärmen/rutmönstret

==probkalibrering==
en utgång för att ställa in kompenseringen på 10x prober
vanligtvis 1Khz fyrkantvåg 500mv topp till topp

==nätdel==
inte så mycket att (j)orda om
220v är standard, inte 230v, dom äldre skopen med transformator har många gånger en spänningsväljare med små steg, ofta 10v åt gången
så kolla och ställ om om det behövs
en del skop har möjlighet till batteridrift, vilket kan vara en stor
fördel om man inte har 230 i närheten eller om man vill hålla skopets potential helt separerad från nätet
vilket leder till jordfrågan, många skop är metallchassit jordat via nätkablen
vilket gör gör att nollan på bnc-kontaktern på framsidan är jord i elutaget
kan ge mycket störda signaler om man inte tänker sig för, och för den delen, trasig elektronik eller så kallade ljusbågar Wink, på många skop så har någon antingen moddat 230kablen eller öppnat skopet och tagit loss jorden ur inkommande kabel/kontakt, bör kollas vilket man har om man köper ett beg skop
vad som är rätt eller fel där överlåter jag till var och en att välja, har själv
gjort båda sakerna, eller rättare sagt, haft en 230kabel utan ansluten jord som var nödvändigt(egenteligen inte, men då behöver man en speciell prob, kommer till det senare)

==Mätprobar==
mätprobar 10x har kan ha två fördelar
man kan mäta på 10 gånger högre spänning, och man höjer ingångs inpendansen till
10Mohm och 5>20 pf, tänk på att 10x prober har en trimkonding som ska ställas in
för varje enskillt skop den ansluts på
prober har en sigtid som aderas till skopets stigtid
så om man vill ha bra högfrekvensegenskaper så annvänd prober som
har högre bandbredd än skopets

prober som går att ställa om mellan 10x/1x har oftast lägre bandbredd i 1x läget

andra bra probar är

diffprobar, om man vill mäta en signal som inte har den ena mätpunkten jordad så
finns diffprobar, så man kan mäta en signal oberoende i förhållande till jord

strömtänger, att koppla in för att se vågformen på ström utan att koppla in ett shuntmotstånd, inte så ofta man behöver ha det, men mycket smidigt om man ska mäta ström på ställen där man har svårt för att bryta strömen

mycket fattas eller är dåligt beskrivet,kompletera mycket gärna

=Gammal förklaring=
Oscilloskopet är ett mätinstrument som används för att synliggöra elekriska signaler med avseende på tid och spänning.

Grunden till oscilloskopet är att det innehåller en voltmeter och en tidsbas. Den uppmätta signalen presenteras på en fyrkantig skärm, från vänster till höger beskrivs tiden och nerifrån och upp beskrivs den uppmätta spänningen.

En likspänning på t.ex. 5 volt kommer att se ut som ett rakt streck från vänster till höger eftersom inte en likspänning förändras med tiden. En signal från en kristalloscillator från en mikrodator kommer att se ut som en sinuskurva på oscilloskopet eftersom dess spänning varierar i jämn takt med tiden.

Oscilloskopet är därför ett fantastiskt bra redskap när man arbetar med ljud, radio, mikrodatorer, pulsbreddsmodulering, spänningsaggregat och annan elektronik där man vill veta hur signalerna ser ut.

Ett vanligt oscilloskop har oftast två ingångar. Detta kan jämföras med att man har en multimeter som kan mäta två saker samtidigt. Man klarar sig med en kanal (som det kallas) med två är att föredra, om man tex vill jämföra en signal med en annan.

Till en kanal ansluts en så kallad prob, detta är den del av oscilloskopet man mäter med. Denna har en jord- och en signalingång. Jorden kopplas lämpligtvis till 0V och sen mäter man med spetsen på proben, oscilloskopet kommer sedan att visa skillnaden mellan jord- och signalingången på skärmen.

Man bör komma ihåg att ett oscilloskop mäter toppvärdet på växelspänning (peak). Skulle man därför mäta på vägguttaget (detta skall man absolut inte göra om man inte har speciell högspänningsprob) skulle oscilloskopet visa 325V (1.41*230)

När man anslutit proben till tex en sinusvågsgenerator finns det i huvudsak två inställningar man vill kunna justera. Det är skalområde för spänning och för frekvens. På bildrutan finns det ett utsatt rutnät. Varje ruta kallas en division. På spänningsratten står det V/div. Det betyder att står den på tex 20mV/div betyder det att varje lodrät ruta (division) motsvarar 20mV

Den andra ratten kommer jag itne ihåg vad det står på [känn dig fri att fylla i].men den är oftast den största ratten. Det är kan man säga hur fort oscilloskopet sveper frekvensen, typ hur fort den uppdaterar. Har man en väligt hög frekvens måste man uppdatera väldigt ofta för att man skall kunna se frekvensen.

Samma princip gäller här. Varje division motsvarar vad du ställt in den på. Tex 20mS/div. Vill man därför beräkna en viss frekvens man mäter använder man formeln: F=1/t (Frekvensen=1/tidskonstanten).

Tidskonstanten får man fram genom att multiplicera antalet divisioner perioden tar med vad ratten är inställd på. Tex 6*0.001 (6 perioder * 1mS)

(En period är en "frekvenskurva" dvs därifrån kurvan börjar tills den kommer tillbaks till samma läga igen. Så lång är en period)

Vad bör man tänka på när man står inför ett inköp av ett Oscilloskop?

Vilka prober är bästa valet för mig?

=Externa Länkar=

Här hittar du externa länkar till bra sidor om oscilloscope.
[http://http://www.picotech.com/applications/oscilloscope_tutorial_swedish.html Att tänka på vid köp av Oscilloscope (Picotech.com]

Material för bearbetning

2010-06-15T16:02:31Z

Peterh:

På denna sida hittar du olika materials egenskaper. Du kan hitta information om lämpligt materialval till dina projekt. Längst ner hittar du extrena länkar till leverantörer av mekaniskt material (ej elektriska komponenter).

===Aluminium===
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Aluminium Aluminium] är ett relativt lättbearbetat material med mycket goda mekaniska egenskaper. Dess mångsidighet har gjort aluminium mycket populärt bland mekanister som ofta använder materialet till olika delar. Aluminium är förhållandevis lätt och vissa legeringar lämpar sig väl för eloxering/färgning vilket ytterligare ökar finishen.
[exempelbild på anodiserad aluminium]

'''Legering''' (Användarområden)

'''1050A''' (Den vanligaste legeringen för aluminiumplåt. God korrosionsbeständighet, formbarhet och svetsbarhet. Har mycket stort användningsområde inom industrin.)

'''2007''' (Likvärdig med EN 2011. Ger något längre spån men har 20% högre brottgräns vilket är en fördel vid krav av starkare gängor. Är en mycket vanlig legering i övriga Europa och används oftast till hydraulik och pneumatik komponenter.)

'''2011''' (Den bästa legeringen för skärande bearbetning och som har goda hållfasthetsvärden. Mycket korta spån. Korrosionsbeständigheten är mindre god och svetsning kan inte rekommenderas. För dekorativ anodisering är denna legering inte lämplig, men anodisering kan ändå vara lämpligt för att öka livslängden på slitageytor samt förbättra korrosionsbeständigheten.)

'''2014''' (Lämplig legering för skärande bearbetning och med höga hållfasthetsvärden. En vanlig legering inom försvars- och flygindustrin. Korrosionsbeständigheten är mindre god och svetsning kan inte rekommenderas.)

'''2024''' (Denna legering används främst inom flyg- och försvarsindustrin.)

'''5005''' (Legering för dekorativ anodisering av plåt. Har ungefär samma egenskaper som EN 1050A, men med något högre hållfasthet. Används till fasadklädnader, skyltar, paneler och apparatdelar som kräver hög finish.)

'''5083''' (Mycket god korrosionsbeständighet i marin miljö samt god hållfasthet. Något bättre spånbrytning än legering EN 5754. Ett material med minimala spänningar och mycket god svetsbarhet. Används bl.a. till båtar, maskindetaljer, fixturer och verktyg. Finns i plåttjocklek upp till 500 mm.)

'''5754''' (Legering med hög korrosionsbeständighet och svetsbarhet, relativt god formbarhet, skärbarhet och hållfasthet. Lämplig för marin miljö. Vanlig legering i tjockare plåt för maskindetaljer och i tunnare plåt där högre hållfasthet erfordras.)

'''6005''' (Likvärdig legering som EN 6063 men med något högre hållfasthet, bättre skärbarhet och med bibehållen ytfinish efter anodisering.)

'''6012'''

'''6262''' (Genom tillsats av bly har dessa båda kortspåniga legeringar utmärkta egenskaper för skärande bearbetning. Korrosionsbeständigheten är god och båda legeringarna är lämpliga för dekorativ anodisering.)

'''6063''' (Den vanligaste legeringen för strängpressade profiler. Används till konstruktioner som fordrar god hållfasthet och ytfinish. Lämplig för profiler till fönster, dörrar, inredningsdetaljer och elektronikchassi.)

'''6082''' (En bra legering där högre krav ställs på hållfasthet och skärbarhet. Förekommer i både plåt, stång och profiler. Används i bärande konstruktioner och till maskinbearbetade detaljer med krav på god ytfinish och anodisering. Inbyggda spänningar kan förekomma i valsade produkter.)

'''7020''' (Lämplig legering för svetsförband där krav hög hållfasthet erfordras. Svetsade konstruktioner för korrosionsskyddas. Legeringen har även goda egenskaper vid skärande bearbetning.)

'''7022''' (Legering med mycket goda hållfasthetsegenskaper, hög brottgräns och bra skärbarhet.)

'''7075''' (En av de hårdaste och starkaste aluminiumlegeringar. Används oftast som ersättning av stål inom flygindustrin och vid tillverkning av verktyg. Mycket hög hållfasthet, låg vikt och goda spånbrytande egenskaper vid skärande bearbetning. Legeringen har god formstabilitet och kan hårdanodiseras.)

===Stål===
[fyll på med info]

===Mässing===
[fyll på med info]

===Koppar===
[fyll på med info]]

===Externa Länkar===
[http://www.alutrade.se/alutrade/sv/legeringsoeversaettning/legeringsoeversaettning.php Legeringsöversättning] (översättning mellan EN AW - SS - AA och DIN)

Material för bearbetning

2010-06-15T15:57:35Z

Peterh: Skapade sidan med 'På denna sida hittar du olika materials egenskaper. Du kan hitta information om lämpligt materialval till dina projekt. Längst ner hittar du extrena länkar till leverantörer…'

På denna sida hittar du olika materials egenskaper. Du kan hitta information om lämpligt materialval till dina projekt. Längst ner hittar du extrena länkar till leverantörer av mekaniskt material (ej elektriska komponenter).

===Aluminium===
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Aluminium Aluminium] är ett relativt lättbearbetat material med mycket goda mekaniska egenskaper. Dess mångsidighet har gjort aluminium mycket populärt bland mekanister som ofta använder materialet till olika delar. Aluminium är förhållandevis lätt och vissa legeringar lämpar sig väl för eloxering/färgning vilket ytterligare ökar finishen.

[exempelbild på anodiserad aluminium]

'''Legering''' (Användarområden)

'''1050A''' (Den vanligaste legeringen för aluminiumplåt. God korrosionsbeständighet, formbarhet och svetsbarhet. Har mycket stort användningsområde inom industrin.)

'''2007''' (Likvärdig med EN 2011. Ger något längre spån men har 20% högre brottgräns vilket är en fördel vid krav av starkare gängor. Är en mycket vanlig legering i övriga Europa och används oftast till hydraulik och pneumatik komponenter.)

'''2011''' (Den bästa legeringen för skärande bearbetning och som har goda hållfasthetsvärden. Mycket korta spån. Korrosionsbeständigheten är mindre god och svetsning kan inte rekommenderas. För dekorativ anodisering är denna legering inte lämplig, men anodisering kan ändå vara lämpligt för att öka livslängden på slitageytor samt förbättra korrosionsbeständigheten.)

'''2014''' (Lämplig legering för skärande bearbetning och med höga hållfasthetsvärden. En vanlig legering inom försvars- och flygindustrin. Korrosionsbeständigheten är mindre god och svetsning kan inte rekommenderas.)

'''2024''' (Denna legering används främst inom flyg- och försvarsindustrin.)

'''5005''' (Legering för dekorativ anodisering av plåt. Har ungefär samma egenskaper som EN 1050A, men med något högre hållfasthet. Används till fasadklädnader, skyltar, paneler och apparatdelar som kräver hög finish.)

'''5083''' (Mycket god korrosionsbeständighet i marin miljö samt god hållfasthet. Något bättre spånbrytning än legering EN 5754. Ett material med minimala spänningar och mycket god svetsbarhet. Används bl.a. till båtar, maskindetaljer, fixturer och verktyg. Finns i plåttjocklek upp till 500 mm.)

'''5754''' (Legering med hög korrosionsbeständighet och svetsbarhet, relativt god formbarhet, skärbarhet och hållfasthet. Lämplig för marin miljö. Vanlig legering i tjockare plåt för maskindetaljer och i tunnare plåt där högre hållfasthet erfordras.)

'''6005''' (Likvärdig legering som EN 6063 men med något högre hållfasthet, bättre skärbarhet och med bibehållen ytfinish efter anodisering.)

'''6012'''

'''6262''' (Genom tillsats av bly har dessa båda kortspåniga legeringar utmärkta egenskaper för skärande bearbetning. Korrosionsbeständigheten är god och båda legeringarna är lämpliga för dekorativ anodisering.)

'''6063''' (Den vanligaste legeringen för strängpressade profiler. Används till konstruktioner som fordrar god hållfasthet och ytfinish. Lämplig för profiler till fönster, dörrar, inredningsdetaljer och elektronikchassi.)

'''6082''' (En bra legering där högre krav ställs på hållfasthet och skärbarhet. Förekommer i både plåt, stång och profiler. Används i bärande konstruktioner och till maskinbearbetade detaljer med krav på god ytfinish och anodisering. Inbyggda spänningar kan förekomma i valsade produkter.)

'''7020''' (Lämplig legering för svetsförband där krav hög hållfasthet erfordras. Svetsade konstruktioner för korrosionsskyddas. Legeringen har även goda egenskaper vid skärande bearbetning.)

'''7022''' (Legering med mycket goda hållfasthetsegenskaper, hög brottgräns och bra skärbarhet.)

'''7075''' (En av de hårdaste och starkaste aluminiumlegeringar. Används oftast som ersättning av stål inom flygindustrin och vid tillverkning av verktyg. Mycket hög hållfasthet, låg vikt och goda spånbrytande egenskaper vid skärande bearbetning. Legeringen har god formstabilitet och kan hårdanodiseras.)

===Stål===
[fyll på med info]

===Mässing===
[fyll på med info]

===Koppar===
[fyll på med info]]

Innehållsförteckning

2010-06-15T15:29:40Z

Peterh: /* Mekatronik */

== Diverse ==
* [[Aff%C3%A4rspartners]] - Kommentarer över affärspartners på forumet. Ris och ros.
* [[IP leverantörer]] - Tips på internetleverantörer.
* [[Materialinköpsställen]] - Tips om affärer som säljer material till privatpersoner, samt om de är bra/dåliga.
* [[ESD-skydd]] - Hur man undviker att fritera komponenter med statisk elektricitet.
* [[Översättningslista för facknamn]] på Svenska <-> Engelska.

* Temp - [[Felmeddelanden]] vid försök att besöka forumet
* [[Att fråga|Tips på hur du ställer en fråga i forumet]]

* [[Bläckpatron styrning]] - Direkt styrning av bläckpatron.
* [[RF Produkter - Brandvarnare Proove]]
* [[RF Protokoll - Nexa/Proove (äldre, ej självlärande)]]
* [[RF Protokoll - Nexa självlärande]]
* [[Parkeringssensor ombyggd till ultraljudsdetektor (Biltema 43-142)]]
* [[Litteratur]] - Böcker som är intressanta för forumets medlemmar.
* [[Open Course Ware]] - Kursmaterial som är intressanta för forumets medlemmar.
* [[Skyddskapsling]] för marin miljö.
* [[Elektronikrengöring|Rengöring av elektronik]]
* [[Åskdetektering]]
* [[Projektsidor]]

== FAQ ==
* [[Samlade projekt]] - En lista över många av de projekt som publicerats på Forumet.
* [[Önskemål]] - En lista över önskemål på artiklar som vi vill se i Wikin.
* [[Arkivering av forumets PM]] - En liten förklarning hur man kan arkivera sina PM.
* [[Tips och trix]]

== Grundläggande Ellära ==
* [[Beteckningar]]
* [[Ohms lag]]
* [[Strömspikar]]
* [[LC-krets]]
* [[PWM]]
* [[Operationsförstärkare, grundkopplingar]]
* [[Distanskurs i Elektronik]]
* [[Superpositionsprincipen]]
* [[Linjärisering]]
* [[Småsignalscheman]]
* [[Spänningsdelare]]

== Komponenter ==
* [[Kondensator]]
* [[Diod]]
* [[IGBT]]
* [[Tyristor]]
* [[Thyratronen]]
* [[Lysdiod]]
* [[Optokopplare]]
* [[Resistor]]
* [[Induktans]]
* [[LCD Displayer]]
* [[LCD Skärmar]]
* [[Magnetron]]
* [[Kontakter]]
* [[Kapslingar]]
** [[Hålmonterade]]
** [[Ytmonterade]]
* [[Batterier]]
* [[Thyratron]]

== Ljud ==
* [[Audio]], samlingssida.
* [[SID]]
* [[Tonkontroller, gitarrförstärkare]]
* [[Tonkontroller, Elbasar]]
* [[BTc Sound Encoder, uCPU]]
* [[Distorsion]]
* [[Effekter]]
* [[Frekvenssvar]]
* [[Decibel]]
* [[Dynamik]]
* [[Hörrum]]
* [[Ihopkoppling av audioutrustning]]

== Ljus ==
* [[PowerLeds]]
* [[Strömbegränsning för lysdioder]]

== Mekatronik ==
* [[CNC-länkar]]
* [[CNC med Linux]]
* [[AC-motor|AC-motorer]]
* [[DC-motor|DC-motorer]]
* [[Stegmotor|Stegmotorer]]
* [[Motorstyrning]]
* [[Servo]]
* [[Lillasyster]]
* [[Material för bearbetning]]

== Mikrodatorteknik ==
* [[Mikrokontroller|Allmänt om mikrokontrollers]]

* Typer:
** [[AVR]]
** [[PIC]]
** [[AVR32]]
** [[Propeller]]

* [[Mikrokontroller perferienheter]]

== Mjukvara ==
* [[Unix mjukvara]] - Mjukvara för unix plattformar (FreeBSD, Linux, Solaris etc..)
* [[Praktiska MS-Windows tips]]

== Mätinstrument ==
* [[Oscilloskop]]
* [[Multimeter]]

== Nätaggregat ==
* [[LW PS-305D]] Variabelt laborationsaggregat 0-30V 0-5A
* [[Skyddad 5V matning]] Skyddad elförsörjning för 5V från instabilt 12V system (bil, båt etc..).

== Mönsterkortstillverkning och lödning ==
* [[Hur man tillverkar kretskort]] - Så gör du dina egna kretskort. Från början till slut.
* [[Hur man får andra att tillverka kretskort]] - Beställa kretskort från legotillverkare.
* [[Tips vid etsning]]
* [[Etstank]]
* [[Rita kretskort]]
* [[Tips vid lödning]]
* [[Simulera]]
* [[Kretskortslayout, PCB Designers SI Guide]]
* [[Hjälp med PCB tillverkning]]

== Samköp ==
* [[Kress-offert-cncplus]]
* [[MPG-Samk]]

== Utveckling av forumet ==
Det finns ett mål att utöka Svenska elektronikforumet till att bli mer än bara ett forum (denna Wiki är ett exempel på detta). De olika projekt som strävar till att förbättra forumet listas här. Varje projekt har (ska ha) en ansvarig, kontakta denne om du vill hjälpa till med en uppgift.
* [[Exempel på forumutvecklingssida]], ett förslag hur sidorna kan se ut.
* [[Artikelsystemet]]
* [[Köp och Sälj]]
* [[Bildarkivet]]
* [[Projektgalleriet]]
* [[Säkerhetskopierar forumets PM]]

== Övrigt ==
Det som inte passar in på annat ställe...
* [[TipsForNyaAnvandare]]
* [[Test]]
* [[Stuggi]]
* [[Huvudsida]] / [[Main Page]]
* [[Regler]]

ESD-skydd

2010-06-15T07:38:38Z

Peterh: /* Extern länk */

=== ESD ===
Electrostatic Discharge, ESD, en elektrostatisk urladdning. En urladdning av statisk elektricitet som kan vara förödande för många komponenter.

== ESD-skyddad konstruktion ==
Att skydda sina konstruktion är nödvändigt i alla konstruktioner som skall tillverkas i mer än hobbyskala. Vilken nivå på skydd som behövs varierar, men en bra regel är att skydda alla externa anslutningar emot överspänningar till en nivå som motsvarar minst den påverkan man riskerar genom beröring av anslutningarna med naken hud UTAN skyddsåtgärderna nedan.

== Komponenter för ESD-skydd av konstruktioner ==
Kondensatorer, motstånd, [[transientskyddsdioder]], [[diod]], [[zenerdiod]], comgap och liknande. Vad man skall välja, när och hur är en konstform, men ett bra tips är att läsa appnotes och lära sig ifrån andra konstruktioner.

== ESD-skyddad arbetsplats ==
För att skydda mot detta fenomen ser man till att spänningspotentialen mellan arbetsytor är nära eller lika med noll. Dom flesta halvledarkomponenter har inbyggt skydd för max 2kV på ingångarna.

Skyddet uppnås genom ytorna förbinds med ett motstånd på 1MΩ - 1GΩ som långsamt utjämnar eventuell potential skillnad.

De föremål som bör säkras mot statisk uppladning är:
* Arbetsyta
* Lödkolv
* Stol

Bra metoder att skydda sina komponenter:
* Halvledande och antistatiska skor är fördelaktigt.
* Luftfuktare. Dock tillkommer underhåll med att avkalka.
* Spraya golv och stolsitsar med antistatsköljmedel. Enkelt och billigt.
* Använda anstastatmattor och ESD-armband.

[http://www.biltema.se/ Biltema] säljer antistatmatta för 129kr 

== Extern länk ==
[http://en.wikipedia.org/wiki/Electrostatic_sensitive_device Wikipedia: ESD]

[http://www.esda.org/esd_fundamentals.html ESDA Hemsida] (engelska)

ESD-skydd

2010-06-15T07:30:56Z

Peterh: /* Extern länk */

ESD-skydd

2010-06-15T07:29:58Z

Peterh: /* Extern länk */