ElektronikWikin - Användarbidrag [sv]

Spole

2007-01-20T10:57:32Z

Pagge:

Se [[Induktans]]

Linjärisering

2007-01-20T10:49:42Z

Pagge:

*Varför linjärisera?
Eftersom olinjära kretsar är besvärliga att räkna på är det ofta praktiskt att göra en linjärisering (linjär approximation). En linjärisering i elkretsteori innebär att man ersätter den olinjära komponenten man inte kan räkna på med en eller flera [[linjära komponenter]] som har liknande egenskaper (liknande spänning/ström-diagram) kring arbetspunkten (den ström/spänning som kretsen i medel har igenom/över sig). Nedan är ett exempel på hur man kan linjärisera en diod.

*Exempel
[[Bild:Linjarisering.jpg]]

I det här exemplet är vi intresserade av hur dioden beter sig när det går ungefär 10mA igenom den (arbetspunkten för dioden är alltså 10mA). Om man plottar diodens spänning (V1) och läser av i översta diagrammet kan man avläsa 723mV vid 10mA. 

En första ansats skulle kunna vara att ersätta dioden med ett enda motstånd (vilket görs i krets 2). Vi vill att motståndet skall ha samma spänning över sig som dioden vid 10mA. Det ger resistansen 723mV/10mA = 72.3Ohm. Motståndets kurva är V2 och plottas även det i översta diagrammet. Precis som vi förväntar oss ger motståndsaproximationen exakt samma värde i arbetspunkten men precisionen avtar snabbt när man rör sig ifrån arbetspunkten. 

En andra (bättre) ansats skulle kunna vara att ersätta dioden med komponenter som har U-I graf som är tangent till diodens U-I graf i arbetspunkten. En sådan koppling är koppling 3 som plottas tillsammans med dioden i nedersta grafen. Som synes stämmer denna approximation bra i ett mycket större område än den första enkla och därför att föredra. 

Hur beräknas då värdet på R1 och V1? Kom ihåg (eller övertyga dig om att) U-I diagrammet för ett motstånd är en rät linje genom origo med lutning R (jfr. U=R*I med räta linjens ekvation Y=KX + m). R1 är alltså lika med derivatan (lutningen) av diodkurvan i arbetspunkten (avläses numeriskt i mittengrafen). Det ger en kurva med rätt lutning, men fel höjd. För att få höjden rätt kan man sätta spänningskällan till vad m skall vara (övertyga dig om detta genom specialfallet I=0) i räta linjens ekvation. Stoppa in de tre kända (Y=0.72V, K=5.7 Ohm och X=10mA) i räta linjens ekvation för att lösa ut m (som då är vad spänningskällan skall vara). 

*Sammanfatning
När man räknar på [[småsignalscheman]] räknar man inte ut DC-källan V1 då den bara ger ett DC-bidrag till signalen och alla DC-bidrag redan finns med i [[arbetspunktsberäkning]]en. Småsignalsresistansen ges av R = Delta U / Delta I och inte R = U/I. Småsignalsresistansen skall läsas "Om jag höjer strömmen en gnutta Delta I så ökar spänningen med en gnutta Delta I * R". I diagrammet syns klart och tydligt varför det ger bättre resultat. Om man inte kan simulera så fås småsignalsresistansen genom att derivera [[diod]]ekvationen.

Linjärisering

2007-01-20T10:49:30Z

Pagge:

*Varför linjärisera?
Eftersom olinjära kretsar är besvärliga att räkna på är det ofta praktiskt att göra en linjärisering (linjär approximation). En linjärisering i elkretsteori innebär att man ersätter den olinjära komponenten man inte kan räkna på med en eller flera [[Linjära komponenter]] som har liknande egenskaper (liknande spänning/ström-diagram) kring arbetspunkten (den ström/spänning som kretsen i medel har igenom/över sig). Nedan är ett exempel på hur man kan linjärisera en diod.

*Exempel
[[Bild:Linjarisering.jpg]]

I det här exemplet är vi intresserade av hur dioden beter sig när det går ungefär 10mA igenom den (arbetspunkten för dioden är alltså 10mA). Om man plottar diodens spänning (V1) och läser av i översta diagrammet kan man avläsa 723mV vid 10mA. 

En första ansats skulle kunna vara att ersätta dioden med ett enda motstånd (vilket görs i krets 2). Vi vill att motståndet skall ha samma spänning över sig som dioden vid 10mA. Det ger resistansen 723mV/10mA = 72.3Ohm. Motståndets kurva är V2 och plottas även det i översta diagrammet. Precis som vi förväntar oss ger motståndsaproximationen exakt samma värde i arbetspunkten men precisionen avtar snabbt när man rör sig ifrån arbetspunkten. 

En andra (bättre) ansats skulle kunna vara att ersätta dioden med komponenter som har U-I graf som är tangent till diodens U-I graf i arbetspunkten. En sådan koppling är koppling 3 som plottas tillsammans med dioden i nedersta grafen. Som synes stämmer denna approximation bra i ett mycket större område än den första enkla och därför att föredra. 

Hur beräknas då värdet på R1 och V1? Kom ihåg (eller övertyga dig om att) U-I diagrammet för ett motstånd är en rät linje genom origo med lutning R (jfr. U=R*I med räta linjens ekvation Y=KX + m). R1 är alltså lika med derivatan (lutningen) av diodkurvan i arbetspunkten (avläses numeriskt i mittengrafen). Det ger en kurva med rätt lutning, men fel höjd. För att få höjden rätt kan man sätta spänningskällan till vad m skall vara (övertyga dig om detta genom specialfallet I=0) i räta linjens ekvation. Stoppa in de tre kända (Y=0.72V, K=5.7 Ohm och X=10mA) i räta linjens ekvation för att lösa ut m (som då är vad spänningskällan skall vara). 

*Sammanfatning
När man räknar på [[småsignalscheman]] räknar man inte ut DC-källan V1 då den bara ger ett DC-bidrag till signalen och alla DC-bidrag redan finns med i [[arbetspunktsberäkning]]en. Småsignalsresistansen ges av R = Delta U / Delta I och inte R = U/I. Småsignalsresistansen skall läsas "Om jag höjer strömmen en gnutta Delta I så ökar spänningen med en gnutta Delta I * R". I diagrammet syns klart och tydligt varför det ger bättre resultat. Om man inte kan simulera så fås småsignalsresistansen genom att derivera [[diod]]ekvationen.

Tonkontroller, gitarrförstärkare

2007-01-20T10:44:25Z

Pagge: Tonkontroller, gitarrfÃ¶rstÃ¤rkare moved to Tonkontroller, gitarrförstärkare

Här tänkte jag lista kända och mindre kända tonkontroller (tonstackar) som används i gitarrförstärkare. Ni får gärna komplettera och fylla på listan.

Fender, passiv kontroll

[[Bild:FenderTone.jpg]]

Marshall, passiv kontroll

[[Bild:Marshall.jpg]]

Tips vid lödning

2007-01-20T10:43:22Z

Pagge: Tips vid lÃ¶dning moved to Tips vid lödning

* Kör du blyhaltigt lödtenn är 280ºC rikligt med värme, blyfritt kan man behöva 300°C. 
* Kolla denna länk för bra tips på hur man löder: http://www.solder.net/technical/tips.asp

CNC-länkar

2007-01-20T10:42:32Z

Pagge: CNC-lÃ¤nkar moved to CNC-länkar

==Styrkort, parallellporten==
* [http://www.geckodrive.com/ Geckodrive]
* [http://www.hobbycnc.com/driverboards/4aupc/4aupc.htm HobbyCNC]
* [http://www.bergan.se/index.html Bergan Data]
* [http://www.kjell.com Kjell & Company]

==Styrkort, självbygge==
* [http://www.kitsrus.com/ Kitsrus]
* [http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=768 $tiff’s H brygga] (Är $tiff färdig med den?)
* [http://www.cs.uiowa.edu/~jones/step/index.html Jones on Stepping Motors]

== Styrkretsar==
* [http://www.allegromicro.com Allegro Micro] (Tex A3977)
* [http://www.ti.com Texas Instruments] (TPIC122B)
* [http://www.st.com STMicroelectronics] (L293 ,L298,L6201 5Amp 48V)

==Stegmotorer==
* [http://www.stegia.se/ Stegia]
* [http://www.solectro.se Solectro]
* [http://www.allmotion.se All motion]
* [http://www.transmotec.com Transmotec]
* [http://catalog.orientalmotor.com/ Orientalmotor]
* [http://www.kjell.com/ Kjell & Company]
* [http://www.bde.se/welcome.htm Belganet Dataelektronik]

==Fräs/Spindel-motorer, dedikerade för CNC==
* [http://www.spintec.se/ Spintec]
* [http://www.solectro.se Solectro]

==Handöverfräsar kinesisk kvalitet, billiga, att modifiera==
* [http://www.jula.se Jula]
* [http://www.biltema.se Biltema] (Väska och 12 fräsar 389kr, art nr:17-086, ev. 17-001)
* [http://www.clasohlson.se/ Clas Ohlson]
* [http://www.overskottsbolaget.se/ ÖverskottsBolaget]

==Dremel, kopior==
* [http://www.rusta.se Rusta]
* [http://www.clasohlson.se Clas Ohlson] (Artnr: 30-8758)
* [http://www.overskottsbolaget.se/ ÖverskottsBolaget]

==Dremel, dyra original==
* [http://www.jula.se Jula]
* [http://www.clasohlson.se Clas Ohlson] (Artnr: 30-9119)

==Kinesiska importerade verkstadsmaskiner==
* [http://www.jula.se Jula]
* [http://www.clasohlson.se/ Clas Ohlson]

==Linjära geidrar, ställdon, kulskruvar, kopplingar m.m.==
* [http://www.igusab.se Igus]
* [http://www.linak.se/ Linak]
* [http://www.aluflex.se/default1.htm AluFlex]
* [http://www.aratron.se Aratron]
* [http://www.mekanex.se Mekanex]
* [http://www.eie.se/ Eie Maskin]

==Kullager, bussningar, lagerbockar==
* [http://www.jula.se Jula]
* [http://www.clasohlson.se/ Clas Ohlson] (Art no:30-8843 (8st 99kr))
* [http://www.rotera.se/index2.htm Rotera Kullager]
* [http://www.cchab.se/ CCH TransTech AB]
* [http://www.psminternational.com P.S.M Fasteners Sweden]

==Standardprodukter==
* [http://www.wiberger.se Eugen Wiberger]

==Profiler aluminium==
* [http://www.tibnor.se Tibnor]
* [http://www.aluflex.se/default1.htm AluFlex]
* [http://www.solectro.se Solectro] (hårresande priser på deras profiler)
* [http://www.sapagroup.com/ SapaGroup] (tillverkare, återförsäljare någon?)
* [http://www.cgt.se/ CGT Metall]
* [http://www.proma-technologie.com/ Proma-Tech.] (solectro är återförsäljare)
* [http://www.profilgruppen.se/ ProfilGruppen] (tillverkare återförsäljare någon?)
* [http://www.danubia.se/ Danubia Metals]

==Metaller, plaster, verktyg m.m.==
* [http://www.ironbill.se/ IronBill]

==CNC mjukvara (Typ: Step and Direction)==
* [http://www.linuxcnc.org LinuxCNC] LinuxCNC EMC2
* [http://www.mecsoft.com/Mec/ MecSoft] (VisualMill 5.0)
* [http://deskam.com/deskncrt.html DesKam]
* [http://www.minitech.com/software/Mach1/mach1_index.htm MiniTech]
* [http://www.kellyware.com/kcam/index.htm KellyWare] (kcam3 är nu shareware)
* [http://www.machsupport.com/ MachSupport] (officiella MACH3 siten)
* [http://www.bobcadcam.com/ BobCAD-CAM]
* [http://www.dakeng.com/turbo.html DAK Engineering]

==CNC mjukvara, för smarta styrkort==
* [http://www.galaad.net/home-eng.html Galaad]

==Ritningar==
* [http://www.kleinbauer.com/ Kleinbauer]

==Stegmotorer teori, applikationer, info==
* [http://www.cs.uiowa.edu/~jones/step/index.html Uiowa]
* [http://www.alu-info.dk/Html/alulib/modul/albook40.htm Alu-Info]
* [http://www.kubal.se/Processen.htm Kubal Metall-Info]
* [http://hem.fyristorg.com/libellus/ CNC-kurs på svenska]
* [http://www.allmotion.se/files/pdf/AMT_stegmotorteknik.pdf StegmotorTeknik.PDF]

==Kulskruv teori + formler==
* [http://www.ostergrens.se/exakt/motips/motset07.asp Östergrens]

==Plaster==

==Övrigt==

==Hembyggen==
*[http://www.adissida.net/nu20/projekt/cnc/ ADiS CNC-Maskin]

----

==Prylköpsrecensioner==

'''Mekanex:'''
Billiga kulskruvar finns på Mekanex. Diametern är 16mm stigningen är 5mm. Muttern kostar 8-900:- och stången 1500:- / 3 meter.
De är visserligen rullade, men funkar helt säkert utmärkt till att fräsa kretskort.
Dom har även skenstyrningar, 300:-/vagn och 350:-/meter skena.
Alla priser är + moms.

Vagn: HGH15CA, Skena: HGR15R, Mutter:DEB1605-R-3EF
(Jojje)

----

'''Rusta:'''
Dremel kopia, fungerar lika bra som originalet, 135kr komplett med borr,
fräs, slipverktyg, stativ med flex-kabel ingår. (funkis)

----

'''Överskottsbolaget:'''
Dremelkopia, fungerar lika bra som originalet. 145kr komplett med
borr, fräs och slipverktyg, inget stativ och ingen flexkabel. (funkis)

----

Samma sak med '''Clas Ohlson'''. Dom har också en Dremmelkopia som fungerar alldeles utmärkt för 249:-.
Multiverktyg CO/TECH med steglös varvtalsreglering 15000-35000 v/min. Motor 230 V/135 W. Spindelspärr för enkelt verktygsbyte. Lämplig för slipning, polering, borrning m.m. Levereras i praktisk förvaringslåda med 40 tillbehör, böjlig axel och maskinstativ. Spännhylsechuck 2,4 och 3,2 mm. (Jojje)

----

Hjälp till med att fyll på med era länkar, försök med att hitta länkar till
leverantörer i europa, skandinavien. Framförallt maila/ring
leverantörerna/tillverkarna fråga om priser och leveranser, mängder etc
och lägg upp detta i denna lista, vi har alla att vinna på det.

Materialinköpsställen

2007-01-20T10:41:04Z

Pagge: MaterialinkÃ¶psstÃ¤llen moved to Materialinköpsställen

Material som har förekommit på forumet.
Det är natuligtvis okej att även lägga till företag/ställen som inte
varit uppe i forumet, bara de säljer material som passar till våra
projekt.
----
http://svetsmastaren.se/ 
http://svetsmastaren.se/katalog/63.htm 
 
'''Genomplättering''' 
http://www.electricstuff.co.uk/pcbs.html 
http://www.megauk.com/through_hole_rivets.php 
http://www.solectro.se

Affärspartners

2007-01-20T10:40:25Z

Pagge: AffÃ¤rspartners moved to Affärspartners

=Affärpartners=
Denna Wikisida startades pga [http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=12062&postdays=0&postorder=asc&start=0 en tråd på forumet].
Alla som har någon objektivt att säga får gärna säga det.
Skriv det i form "Nick: Åsikt".
För att skriva måste man logga in. Det går lätt att titta vem som ändrat vad, så försök att inte skriva era åsikter under andras namn. Det leder inte till något trevligt då det upptäcks.

==Företag==

===Jan-Erik Söderholm Consulting AB===
'''Hemsida''': [http://www.jescab.se/ Jescab.se]

Citizendildo: Har köpt ett antal gånger från honom, alltid fungerat som det ska, utan problem. Mosfetar, etc. Mycket bra! Keep up the good work!

Macce: Allt fungerade smidigt. Rekommenderas verkligen, trevlig person som håller vad han lovar!

13th.Marine: Vid tradden har han hjälpt till ett otal gånger!

J10: Sodjan har jag köpt en massa komponenter av vid olika tillfällen och det är alltid snabb leverans och aldrig några problem.

cybermil: Köpt en Wisp628, snabb leverans.

zus: Handlat ett par gånger, trevlig, snabb leverans och bra produkter.

Zyxel615: Jag har köpt ett par grejer av honom. Allt flöt som det skulle. Tummen upp!

DragonOrb: Har köpt mycket saker av honom, alltid snabb leverans och support. Rekommenderas

===Trimlog===
'''Hemsida''': [http://www.trimlog.se/ Trimlog.se]

Citizendildo: Alltid bra och snabb service. Mycket bra.

zus: Handlat en gång, snabb leverans och bra support.

===Bhiab===
'''Hemsida''': [http://www.bhiab.se/ Bhiab.se]

Citizendildo: Snabb och bra service. Bra.

===Elfa===
'''Hemsida''': [http://www.elfa.se/ Elfa.se]

Citizendildo: Alltid lika pålitligt. Oavsett vad det gäller. Snabbt och bra.

zus: Elfa har alltid fungerat åt mig, aldrig några problem.

xerxes: Dundersnabba med att leverera, aldrig haft problem.

MicaelKarlsson: Har inte märkt av något problem någon gång. Om ordern blivit felaktig har problemen rättats till snabbt och enkelt.

===Miniracingteknik===
'''Hemsida''': [http://www.miniracingteknik.se/ Miniracingteknik.se]

Citizendildo: Otroligt snabb service och leverans. Fick mina prylar dagen efter beställningen snyggt förpackat i paket.

===Upplyst===
'''Hemsida''': [http://www.upplyst.se/ Upplyst.se]

Citizendildo: Snabb och bra service. Uppskattas.

===Molectric===
'''Hemsida''': [http://www.molectric.com Molectric.com]

Citizendildo: Snabb och bra service. Bra priser.

===Futurlec===
'''Hemsida''': [http://www.futurlec.com/ Futurlec.com]

Jack: Mycket billiga grejer som oftast håller tillräcklig kvalite. Mycket lång leveranstid. Några mail brukar påskynda det hela.

cyberemil: Billigt, billig frakt, dock brukar det ta lite tid.

xerxes: Väldigt lång leveranstid. Inga andra problem överhuvudtaget.

===BestHongKong===
'''Hemsida''': [http://www.besthongkong.com/ BestHongKong.com]

cyberemil: Billigt(1000 st röda 3mm lysdioder för 80kr), normal leveranstid.

===SWCAB===
'''Hemsida''': [http://www.swcab.nu/ SoftWare Crew AB]

cyberemil: Mycket trevligt företag, jättetrevlig mailkontakt, bra priser för o vara ett litet företag.

MicaelKarlsson: Handlat ett par gånger och fick snabb leverans, bra saker till bra priser. Ena gången blev det lite felleverans men det ordnade sig utan problem. Rekomenderas varmt!

===Lawicel===
'''Hemsida''': [http://www.lawicel-shop.se/shop/ Lawicel]

PaGGe: Handlat nån gång, inga bekymmer. Sortimentet är lite gott och blandat åt uC hållet. Vettiga priser.

===LSDiodes Optoelectronics===
'''Hemsida''': [http://www.lsdiodes.com/ LSDiodes.com]

Stuggi: Handlat där ett par gånger, mycket bra service, bra webportal, snabb och felfri leverans. Mycket bra för enstaka LED's etc. Låg frakt!

==Privatpersoner (från forumet)==

===Ashsama===

Macce: Rekommenderas, pålitlig och trevlig typ.

J10: Ashsama har jag också köpt en massa komponenter av och det är aldrig några problem, trevlig kille .

strombom: Rekommenderas varmt

Jeppsson: Rekommenderas, bra och trevlig typ.

===grym===

Macce: Rekommenderas. Allt gick smidigt.

===Zeus===

Citizendildo: Köpt bland annat ett peltierelement från honom. Funka kalas.

===Bigstone===

Citizendildo: Sålde min luftpistol till honom i utbyte mot en större mängd komponenter, kylelement osv. Inga problem alls. Mycket trevligt kille!

===Strombom===

Strombom: Jag har hört att strombom är väldigt pålitlig och trevlig att ha att göra med.

J10: Strombom har jag köpt lite komponenter av och även sålt lite till, trevlig och snabb leverans.

===Spazze===

13th.Marine: Sålde ett kretskort med tillhörande effekttrissor, snabbt lätt och trevligt!

cl3mens: Köpte oscilloskop + dator av han, billigt och bra samt trevlig kille.

===Fagge===

Meduza: Köpt CNC-tillverkade detaljer av honom, mycket trevlig och scysst kille.

===Sodjan===

Se Jan-Erik Söderholm Consulting AB

===Adis===

J10: Adis är kungen av lödtenn och jag har handlat vid ett tillfälle, snabb leverans, trevlig kille.

strombom: Rekommenderas varmt

Zyxel615: Köpte en rulle lödtenn och allt gick väldigt smidigt. Rekommenderas!

===JimmyAndersson===

cybermil: Sålde ett SID-chip, snabb betalning.

Jack: Köpte ett antal SID-chip :). Inget strul alls.

Ensten: Sålde en trafo, inga problem. Rekommenderas som köpare.

===Henry===

cybermil: Köpte en fjärrkontrollsmanual, snabb leverans.

strombom: Köpt magneter, lika bra varje gång.

===Erik_L===

strombom: Köpt GSM-modul, rekommenderas varmt.

===tecno===

cl3mens: Köpte lite pc-tillbehör, gick utmärkt.
Macce: Köpte lysdioder, gick utmärkt.

===Meduza===

cl3mens: Köpte programvara, gick mycket bra. Snabb och ärlig.

===cyr===

cyberemil: Samköpte stegmotorer, inga problem alls.

===ensten===

Stuggi: Sålde lite rackskruvar åt honom, snabb betalning, rekommenderas varmt som köpare!

Operationsförstärkare, grundkopplingar

2007-01-20T10:39:12Z

Pagge: OperationsfÃ¶rstÃ¤rkare, grundkopplingar moved to Operationsförstärkare, grundkopplingar

Operationsförstärkare (OP, OP-förstärkare) används ofta när man vill förstärka en signal. Tack vare deras enkelhet sparar man både plats och tid i sina byggen. För att kunna använda operationsförstärkare bör man känna till tre grundkopplingar för dessa eftersom de utgör grunden för alla andra varianter.

[[Bild:Opamp_grundkopplingar.png]]

Inverterande: förstärkning (gain), '''G = -RA/RB'''

Icke-inverterande: '''G = 1 + RA/RB'''

Spänningsföljare: '''G = 1, Uin = Uut'''

Som man ser så kan man inte få en förstärkning lägre än 1 för en icke-inverterande förstärkare. Den inverterande varianten vänder på signalen, men tillåter G < 1. Ingångsimpedansen för den inverterande förstärkaren är lika med ingångsmotståndet, RB. För den icke-inverterande förstärkaren är ingångsimpedansen beroende av ingångens impedans (signalen går direkt in på +).

Till sist har vi spänningsföljaren, som egentligen inte är någon förstärkare. Syftet med denna är att ge en impedansomvandling från mycket hög till låg. På så sätt belastar man inte källan, vilket kan vara önskvärt i många fall. Utgångsimpedansen och drivförmågan beror på vilken OP man väljer.

== Teori ==

Hur analyserar man då en koppling med en operationsförstärkare? För det behöver vi lite teori om hur en operationsförstärkare fungerar.

[[Bild:Opamp.png]]

OP-förstärkaren i bilden ovan har två ingångar märkta + och - samt en utgång. Dessutom har den två anslutningar för matningsspänning, V+ och V-. Normalt ansluter man en positiv spänning till V+ och en lika negativ spänning till V- (t.ex +-12V), men OPn bryr sig inte ett dugg om matningen är symmetrisk eller inte. Man kan lika gärna ansluta 0V och 12V eller -3V och 9V. Så länge V+ är större än V- fungerar den (så länge inte spänningen är så hög att den går sönder).

Så hur väljer man matningsspänning? Ja det beror på vad man skall använda OP-förstärkaren till. Spänningarna på in- och utgångar måste nämligen ligga mellan V+ och V-. Dessutom måste man normalt ha lite marginal till V+ och V-. Hur mycket beror på vilken OP man använder. Vissa är av typen rail-to-rail vilket betyder att den användas ända ut till matningsspänningarna (sånär som på några millivolt).

Nu när vi gått igenom OP-förstärkarens anslutningar är det dags att titta närmare på hur den arbetar. Det enda den gör är att förstärka spänningsskillnaden mellan plusingången och minusingången. Förstärkningen (G) är oftast ett par tusen gånger och uppåt. Så om vi lägger 2V på minusingången och 3.5V på plusingången borde vi med en förstärkning G=100000 få:

Vut=[Vin(+) - Vin(-)]*G = 150kV

Givetvis kan OPn inte lämna 150kV. Det räcker alltså med en väldigt liten spänningsskillnad mellan + och - för att utgången skall "slå i" V+ eller V-. Det krävs en så liten spänningsskillnad att om utspänningen ligger inom sitt tillåtna intervall (linjära område), säger man att Vin(+) = Vin(-). Detta är en av två gyllene regler då man räknar på OP-kopplingar. Den andra regeln är att ingen ström flyter in på plus- eller minusingången.

Alltså, OP-kopplingarnas två gyllene regler:

'''Vin(+)=Vin(-), om utspänningen inom linjära området'''

'''Ingen ström flyter in på OP-förstärkarens ingångar'''

Nu när vi kan de två gyllene reglerna blir det ganska enkelt att analysera de tre grundkopplingarna i början av artikeln. Vi börjar med spänningsföljaren.

== Spänningsföljaren ==

Vi börjar med att konstatera att vi har Vin vid plusingången. Om vi förutsätter att utgången är inom sitt linjära område har vi samma spänning vid minusingången. Eftersom den är ihopkopplad med utgången måste alltså utspänningen vara lika med inspänningen. Stämmer det här alltid? Ja, så länge vårt antagande att utgången är inom sitt linjära område gäller, det vill säga så länge V- < Vin < V+.

== Inverterande förstärkare ==

[[Bild:OP_inv.png]]

Precis som för spänningsföljaren börjar vi med att använda den första regeln. Eftersom plusingången är jordad måste det ligga 0V även på minusingången (virtuell jord). Spänningen över RB är då Vin och strömmen genom RB är I=Vin/RB. Den här strömmen kan inte flyta in på minusingången, på grund av den andra regeln. Därför flyter den genom RA. Därigenom uppstår ett spänningsfall genom RA som är lika med Vf=I*RA. Spänningen har fallit från 0V (spänningen på plusingången) så utspänningen är alltså:

'''Vut =-Vf = -I*RA = -Vin*RA/RB'''

== Icke-inverterande förstärkare ==

[[Bild:OP_noninv.png]]

I den icke-inverterande förstärkaren är utgången kopplad till en spänningsdelare. Den delade spänningen, som ges av Vut*RB/(RA+RB), läggs till minusingången. Av den första regeln måste denna spänningen vara lika med Vin. Om man vänder lite på spänningsdelningsekvationen får man uttrycket för utspänningen.

== Mer att läsa ==

På det här sättet gör man när man räknar på OP-kopplingar. De två gyllene reglerna och vanlig kretsanalys räcker långt. Kom bara ihåg att reglerna gäller under vissa förutsättningar och är i praktiken bara användbara för återkopplade förstärkare som de i den här artikeln. Om OPn används i andra sammanhang (t.ex som komparator) gäller andra beräkningsregler. Slutligen finns det många andra källor som behandlar OP-förstärkare. Nästan alla läroböcker i analogelektronik samt ett flertal sidor på nätet kan ge ytterligare information.

Önskemål

2007-01-20T10:37:41Z

Pagge: Ã–nskemÃ¥l moved to Önskemål

På denna sida tänkte jag att vi kan samla önskemål om artiklar som vi vill se i Wikin.

== Önskemål på artiklar==
Grundläggande komponenter: [[Transistor]] (FET, BJT osv), [[Resistor]], [[Spole]], [[Kondensator]], [[Diod]], [[Lysdiod]], [[Operationsförstäkare]].

Grundläggande [[digitalteknik]], [[ellära]] och halvledarteknik (PN osv).

[[Mikrokontrollers]] ([[PIC]], [[AVR]] med flera)(Vill gärna se mer info om picar...).

Digitala gränssnitt: [[SPI]], [[I2C]], [[1-Wire]].

Lite om [[Motorstyrning]] och [[PWM]].

Displayer: [[LCD]], [[OLED]], [[PLED]], [[VFD]]. Vanliga kontrollers ([[KS0108]], [[HD44780]], [[T6963C]]).

Ljud: [[Förstärkare]], [[Högtalare]], [[MIDI]].

Kontakter ([[DSUB]], [[RJ]] osv).

Inkapslingar ([[DIP]], [[SOIC]] osv).

Mätinstrument: [[Multimeter]], [[Oscilloskop]], [[Funktionsgenerator]], [[Lödstation]], [[LCR-meter]].

Leverantörer: Kategoriserad lista med leverantörer som levererar till privatpersoner i Sverige. (eller kommer detta som en egen del av siten?)

[[Grundläggande guide]] om man hur i eagle skapar egna komponenter. (trådar har funnits om detta)

Linjära komponenter

2007-01-20T10:36:51Z

Pagge: LinjÃ¤ra komponenter moved to Linjära komponenter

*Linjär komponent
En komponent definieras av sambandet mellan strömmen igenom och spänningen över kretsen dvs U = F(I) ( eller I=F(U) ). Ett exempel på samband är ett idealt motstånd som definieras av ekvationen U = F(I) = R*I (enl. [[Ohms-modell]]). Ritar man upp spänning mot ström i ett diagram blir det en rät linje igenom origo, därav namnet linjärt. Matematiskt definieras linjäritet i följande två krav: 
''F(c*X) = c*F(X), c är valfri konstant skalfaktor'' (1) 
''F(X1 + X2) = F(X1) + F(X2)'' (2) 
Det första kravet innebär att en uppskalad insignal endast resulterar i en lika uppskalad utsignal, ingen förändring i utseende av utsingalen. Det andra kravet är att överlagradse insignaler resulterar i överlagrade utsignaler. Ett intressant resultat som kommer sig av definitionen är att om man skickar in en ren sinus i ett linjärt system kommer det alltid ut en ren sinus av samma frekvens ( möjligen fasförskjuten och skalad ). Inga nya frekvenser uppkommer.

*Exempel på linjära komponenter
Utöver ideala resistanser är även ideala [[kondensator]]er och [[induktans]]er linjära. Dessa går inte att rita upp i 2d I-U diagram eftersom de även har ett tidsberoende. För att visa att de verkligen är linjära får man utgå ifrån deras definition ( I=C*V' för en kondensator ). Det är snabbt visat att linjäritetskraven (1) och (2) är uppfyllda för bägge dessa komponenter genom att stoppa in c*V respektive V1+V2 i ekvationen och utnyttja differnetialoperatorns linjära egenskaper.

Linjärisering

2007-01-20T10:36:12Z

Pagge: LinjÃ¤risering moved to Linjärisering

Linjära komponenter

2006-10-13T16:49:40Z

Pagge:

Linjära komponenter

2006-10-13T14:11:43Z

Pagge:

*En komponent definieras av sambandet mellan strömmen igenom och spänningen över kretsen dvs U = F(I) ( eller I=F(U) ). Ett exempel på samband är ett idealt motstånd som definieras av ekvationen U = F(I) = R*I (enl. [[Ohms-modell]]). Ritar man upp spänning mot ström i ett diagram blir det en rät linje igenom origo, därav namnet linjärt. Matematiskt definieras linjäritet i följande två krav: 
F(c*X) = c*F(X), c är valfri konstant skalfaktor 
F(X1 + X2) = F(X1) + F(X2) och 
Det första kravet innebär att en uppskalad insignal endast resulterar i en lika uppskalad utsignal, ingen förändring i utseende av utsingalen. Det andra kravet är att överlagradse insignaler resulterar i överlagrade utsignaler. Ett intressant resultat som kommer sig av definitionen är
"Om man skickar in en ren sinus i ett linjärt system kommer det alltid ut en ren sinus av samma frekvens ( möjligen fasförskjuten och skalad ). Inga nya frekvenser uppkommer."

*Exempel på linjära kretsar utöver ideala resistanser är ideala [[kondensator]]er och [[induktans]]er. Dessa går inte att rita upp i 2d I-U diagram eftersom de även har ett tidsberoende. För att visa att de verkligen är linjära får man utgå ifrån deras definition ( I=C*V' för en kondensator ). Det är snabbt visat att linjäritetskraven är uppfyllda för bägge dessa komponenter genom att stoppa in c*V respektive V1+V2 i ekvationen och utnyttja att diferentialoperatorn är linjär.

Linjära komponenter

2006-10-13T14:10:31Z

Pagge:

*En komponent definieras av sambandet mellan strömmen igenom och spänningen över kretsen dvs U = F(I) ( eller I=F(U) ). Ett exempel på samband är ett idealt motstånd som definieras av ekvationen U = F(I) = R*I (enl. [[Ohms-modell]]). Ritar man upp spänning mot ström i ett diagram blir det en rät linje igenom origo, därav namnet linjärt. Matematiskt definieras linjäritet i följande två krav: 
F(c*X) = c*F(X), c är valfri konstant skalfaktor 
F(X1 + X2) = F(X1) + F(X2) och 
Det första kravet innebär att en uppskalad insignal endast resulterar i en lika uppskalad utsignal, ingen förändring i utseende av utsingalen. Det andra kravet är att överlagradse insignaler resulterar i överlagrade utsignaler. Ett intressant resultat som kommer sig av definitionen är
Om man skickar in en ren sinus i ett linjärt system kommer det alltid ut en ren sinus av samma frekvens ( möjligen fasförskjuten och skalad ). Inga nya frekvenser uppkommer.

*Exempel på linjära kretsar utöver ideala resistanser är ideala [[kondensator]]er och [[induktans]]er. Dessa går inte att rita upp i 2d I-U diagram eftersom de även har ett tidsberoende. För att visa att de verkligen är linjära får man utgå ifrån deras definition ( I=C*V' för en kondensator ). Det är snabbt visat att linjäritetskraven är uppfyllda för bägge dessa komponenter genom att stoppa in c*V respektive V1+V2 i ekvationen och utnyttja att diferentialoperatorn är linjär.

Diod

2006-10-07T20:44:41Z

Pagge:

En diod är en halvledarkomponent som är uppbyggd av en PN-övergång i ett halvledarmaterial, där ena sidan är P-dopad (hål) och andra N-dopad (elektron). Vanliga halvledarmaterial är kisel, gallium-arsenid och germanium. Dioden har två ben: Anod och Katod (eller + och -). Ena sidan av dioden har en ring och det är katoden.

En diods elektriska funktion är att den bara leder ström åt ett håll. Dioder används bla. till att likrikta växelspänning.

http://www.personeel.glr.nl/koster/elektro/diodes.JPG

När dioden leder är spänningen över den ungefär 0.7V. Behöver man ett bättre I-U samband kan man använda formeln 
''I = Is*( e^( Vf/(n*Vt) ) - 1)'' 
Is = Läckströmmen i backrickningen 
n = En konstant mellan 1 och 2 beroende av tillverkning. 
Vt = Termiska spänningen, c:a 25mV vid rumstempratur. 
Då dioden leder i framriktningen ( dvs i de flesta fall av intresse ) kan man försumma termen -1 och istället använda 
''I = Is*( e^( Vf/(n*Vt) ) )''

Linjärisering

2006-10-07T20:27:08Z

Pagge:

*Varför linjärisera?
Eftersom olinjära kretsar är besvärliga att räkna på är det ofta praktiskt att göra en linjärisering (linjär approximation). En linjärisering i elkretsteori fallet innebär att man ersätter den olinjära komponenten man inte kan räkna på med en eller flera [[linjära komponenter]] som har liknande egenskaper (liknande späning-ström diagram) kring arbetspunkten (den ström/spänning som kretsen "oftast" har igenom/över sig). Nedan är ett exempel på hur man kan linjärisera en diod.

*Exempel
[[Bild:Linjarisering.jpg]]

I det här exemplet är vi intresserade av hur dioden beter sig när det går ungefär 10mA igenom den (arbetspunkten för dioden är alltså 10mA). Om man plottar diodens spänning (V1) och läser av i översta diagrammet kan man avläsa 723mV vid 10mA. 

En första ansats skulle kunna vara att ersätta dioden med ett enda motstånd (vilket görs i krets 2). Vi vill att motståndet skall ha samma spänning över sig som dioden vid 10mA det ger resistansen 723mV/10mA = 72.3Ohm. Motståndets kura är V2 och plottas även det i översta diagrammet. Precis som vi förväntar oss ger motståndsaproximationen exakt samma värde i arbetspunkten men precisionen avtar snabbt när man rör sig ifrån arbetspunkten. 

En andra (bättre) ansats skulle kunna vara att ersätta dioden med komponenter som har U-I graf som är tangent till diodens U-I graf i arbetspunkten. En sådan koppling är koppling 3 som plottas tillsammans med dioden i nedersta grafen. Som synes stämmer denna approximation bra i ett mycket större område än den första enkla och därför att föredra. 

Hur beräknas då värdet på R1 och V1? Kom ihåg (eller övertyga dig om att) U-I diagrammet för ett motstånd är en rät linje genom origo med lutning R (jfr. U=R*I med räta linjens ekvation Y=KX + m). R1 är alltså lika med derivatan (lutningen) av diodkurvan i arbetspunkten (avläses numeriskt i mittengrafen). Det ger en kurva med rätt lutning, men fel höjd. För att få höjden rätt kan man sätta spänningskällan till vad m skall vara (övertyga dig om detta genom specialfallet I=0) i räta linjens ekvation. Stoppa in de tre kända (Y=0.72V, K=5.7 Ohm och X=10mA) i räta linjens ekvation för att lösa ut m (som då är vad spänningskällan skall vara). 

*Sammanfatning
När man räknar på [[småsignalscheman]] räknar man inte ut DC källan V1 då den bara ger ett DC bidrag till signalen och alla DC bidrag redan finns med i [[arbetspunktsberäkning]]en. Småsignalsresistansen ges av R = Delta U / Delta I och inte R = U/I. Småsignalsresistansen skall läsas "Om jag höjer strömmen en gnutta Delta I så ökar spänningen med en gnutta Delta I * R". I diagrammet syns klart och tydligt varför det ger bättre resultat. Om man inte kan simulera så fås småsignalsresistansen genom att derivera [[diod]]ekvationen.

Småsignalscheman

2006-10-04T16:23:12Z

Pagge:

Småsignalscheman används för att kunna tillämpa linjär kretsteori på olinjära kretsar (t.ex. alla kretsar innehållandes dioder och transistorer). Småsignalscheman är en kombination av de två relativt enkla principerna [[linjärisering]] och [[superpositionsprincipen]].
...to be continued

Småsignalscheman

2006-10-04T16:21:17Z

Pagge:

Småsignalscheman

2006-10-04T16:14:50Z

Pagge:

Småsignalscheman används för att kunna tillämpa linjär kretsteori på olinjära kretsar (t.ex. alla kretsar innehållandes dioder och transistorer). Småsignalscheman är en kombination av de två relativt enkla principer [[linjärisering]] och [[superpositionsprincipen]].

Linjärisering

2006-10-04T16:13:09Z

Pagge:

Eftersom olinjära kretsar är besvärliga att räkna på är det ofta praktiskt att göra en linjärisering (linjär approximation). En linjärisering i elkretsteori fallet innebär att man ersätter den olinjära komponenten man inte kan räkna på med en eller flera [[linjära komponenter]] som har liknande egenskaper (liknande späning-ström diagram) kring arbetspunkten (den ström/spänning som kretsen "oftast" har igenom/över sig). Nedan är ett exempel på hur man kan linjärisera en diod.

[[Bild:Linjarisering.jpg]]

I det här exemplet är vi intresserade av hur dioden beter sig när det går ungefär 10mA igenom den (arbetspunkten för dioden är alltså 10mA). Om man plottar diodens spänning (V1) och läser av i översta diagrammet kan man avläsa 723mV vid 10mA. 

En första ansats skulle kunna vara att ersätta dioden med ett enda motstånd (vilket görs i krets 2). Vi vill att motståndet skall ha samma spänning över sig som dioden vid 10mA det ger resistansen 723mV/10mA = 72.3Ohm. Motståndets kura är V2 och plottas även det i översta diagrammet. Precis som vi förväntar oss ger motståndsaproximationen exakt samma värde i arbetspunkten men precisionen avtar snabbt när man rör sig ifrån arbetspunkten. 

En andra (bättre) ansats skulle kunna vara att ersätta dioden med komponenter som har U-I graf som är tangent till diodens U-I graf i arbetspunkten. En sådan koppling är koppling 3 som plottas tillsammans med dioden i nedersta grafen. Som synes stämmer denna approximation bra i ett mycket större område än den första enkla och därför att föredra. 

Hur beräknas då värdet på R1 och V1? Kom ihåg (eller övertyga dig om att) U-I diagrammet för ett motstånd är en rät linje genom origo med lutning R (jfr. U=R*I med räta linjens ekvation Y=KX + m). R1 är alltså lika med derivatan (lutningen) av diodkurvan i arbetspunkten (avläses numeriskt i mittengrafen). Det ger en kurva med rätt lutning, men fel höjd. För att få höjden rätt kan man sätta spänningskällan till vad m skall vara (övertyga dig om detta genom specialfallet I=0) i räta linjens ekvation. Stoppa in de tre kända (Y=0.72V, K=5.7 Ohm och X=10mA) i räta linjens ekvation för att lösa ut m (som då är vad spänningskällan skall vara). 

När man räknar på [[småsignalscheman]] brukar man oftast inte bry sig om att räkna ut värdet på konstantspänningskällan då den bara ger ett DC bidrag till signalen och alla DC bidrag redan finns med i [[arbetspunktsberäkning]]en. Sammafattningsvis är alltså småsignalresistansen för en diod derivatan av U-I sambandet i arbetspunkten (inte bara U/I). U/I (som ligger till grund för kurva V2)kallas ibland storsignalresistansen.

Linjärisering

2006-10-04T16:11:42Z

Pagge:

Eftersom olinjära kretsar är besvärliga att räkna på är det ofta praktiskt att göra en linjärisering (linjär approximation). En linjärisering i elkretsteori fallet innebär att man ersätter den olinjära komponenten man inte kan räkna på med en eller flera linjära komponenter som har liknande egenskaper (liknande späning-ström diagram) kring arbetspunkten (den ström/spänning som kretsen "oftast" har igenom/över sig). Nedan är ett exempel på hur man kan linjärisera en diod.

[[Bild:Linjarisering.jpg]]

I det här exemplet är vi intresserade av hur dioden beter sig när det går ungefär 10mA igenom den (arbetspunkten för dioden är alltså 10mA). Om man plottar diodens spänning (V1) och läser av i översta diagrammet kan man avläsa 723mV vid 10mA. 

En första ansats skulle kunna vara att ersätta dioden med ett enda motstånd (vilket görs i krets 2). Vi vill att motståndet skall ha samma spänning över sig som dioden vid 10mA det ger resistansen 723mV/10mA = 72.3Ohm. Motståndets kura är V2 och plottas även det i översta diagrammet. Precis som vi förväntar oss ger motståndsaproximationen exakt samma värde i arbetspunkten men precisionen avtar snabbt när man rör sig ifrån arbetspunkten. 

En andra (bättre) ansats skulle kunna vara att ersätta dioden med komponenter som har U-I graf som är tangent till diodens U-I graf i arbetspunkten. En sådan koppling är koppling 3 som plottas tillsammans med dioden i nedersta grafen. Som synes stämmer denna approximation bra i ett mycket större område än den första enkla och därför att föredra. 

Hur beräknas då värdet på R1 och V1? Kom ihåg (eller övertyga dig om att) U-I diagrammet för ett motstånd är en rät linje genom origo med lutning R (jfr. U=R*I med räta linjens ekvation Y=KX + m). R1 är alltså lika med derivatan (lutningen) av diodkurvan i arbetspunkten (avläses numeriskt i mittengrafen). Det ger en kurva med rätt lutning, men fel höjd. För att få höjden rätt kan man sätta spänningskällan till vad m skall vara (övertyga dig om detta genom specialfallet I=0) i räta linjens ekvation. Stoppa in de tre kända (Y=0.72V, K=5.7 Ohm och X=10mA) i räta linjens ekvation för att lösa ut m (som då är vad spänningskällan skall vara). 

När man räknar på [[småsignalscheman]] brukar man oftast inte bry sig om att räkna ut värdet på konstantspänningskällan då den bara ger ett DC bidrag till signalen och alla DC bidrag redan finns med i [[arbetspunktsberäkning]]en. Sammafattningsvis är alltså småsignalresistansen för en diod derivatan av U-I sambandet i arbetspunkten (inte bara U/I). U/I (som ligger till grund för kurva V2)kallas ibland storsignalresistansen.

Linjärisering

2006-10-04T16:05:42Z

Pagge:

Eftersom olinjära kretsar är besvärliga att räkna på är det ofta praktiskt att göra en linjärisering (linjär approximation). En linjärisering i elkretsteori fallet innebär att man ersätter den olinjära komponenten man inte kan räkna på med en eller flera linjära komponenter som har liknande egenskaper (liknande späning-ström diagram) kring arbetspunkten (den ström/spänning som kretsen "oftast" har igenom/över sig). Nedan är ett exempel på hur man kan linjärisera en diod.

[[Bild:Linjarisering.jpg]]

I det här exemplet är vi intresserade av hur dioden beter sig när det går ungefär 10mA igenom den (arbetspunkten för dioden är alltså 10mA). Om man plottar diodens spänning (V1) och läser av i översta diagrammet kan man avläsa 723mV vid 10mA. 

En första ansats skulle kunna vara att ersätta dioden med ett enda motstånd (vilket görs i krets 2). Vi vill att motståndet skall ha samma spänning över sig som dioden vid 10mA det ger resistansen 723mV/10mA = 72.3Ohm. Motståndets kura är V2 och plottas även det i översta diagrammet. Precis som vi förväntar oss ger motståndsaproximationen exakt samma värde i arbetspunkten men precisionen avtar snabbt när man rör sig ifrån arbetspunkten. 

En andra (bättre) ansats skulle kunna vara att ersätta dioden med komponenter som har U-I graf som är tangent till diodens U-I graf i arbetspunkten. En sådan koppling är koppling 3 som plottas tillsammans med dioden i nedersta grafen. Som synes stämmer denna approximation bra i ett mycket större område än den första enkla och därför att föredra. 

Hur beräknas då värdet på R1 och V1? Kom ihåg (eller övertyga dig om att) U-I diagrammet för ett motstånd är en rät linje genom origo med lutning R (jfr. U=R*I med räta linjens ekvation Y=KX + m). R1 är alltså lika med derivatan (lutningen) av diodkurvan i arbetspunkten (avläses numeriskt i mittengrafen). Det ger en kurva med rätt lutning, men fel höjd. För att få höjden rätt kan man sätta spänningskällan till vad m skall vara (övertyga dig om detta genom specialfallet I=0) i räta linjens ekvation. Stoppa in de tre kända (Y=0.72V, K=5.7 Ohm och X=10mA) i räta linjens ekvation för att lösa ut m (som då är vad spänningskällan skall vara). 

När man räknar på [[småsignalscheman]] brukar man oftast inte bry sig om att räkna ut värdet på konstantspänningskällan då den bara ger ett DC bidrag till signalen och alla DC bidrag redan finns med i [[arbetspunktsberäkning]]en. Sammafattningsvis är alltså småsignalresistansen för en diod derivatan av U-I sambandet i arbetspunkten och inte U/I i arbetspunkten. U/I (som ligger till grund för kurva V2)kallas ibland storsignalresistansen.

Linjärisering

2006-10-04T16:04:23Z

Pagge:

Eftersom olinjära kretsar är besvärliga att räkna på är det ofta praktiskt att göra en linjärisering (linjär approximation). En linjärisering i elkretsteori fallet innebär att man ersätter den olinjära komponenten man inte kan räkna på med en eller flera linjära komponenter som har liknande egenskaper (liknande späning-ström diagram) kring arbetspunkten (den ström/spänning som kretsen "oftast" har igenom/över sig). Nedan är ett exempel på hur man kan linjärisera en diod.

[[Bild:Linjarisering.jpg]]

I det här exemplet är vi intresserade av hur dioden beter sig när det går ungefär 10mA igenom den (arbetspunkten för dioden är alltså 10mA). Om man plottar diodens spänning (V1) och läser av i översta diagrammet kan man avläsa 723mV vid 10mA. 

En första ansats skulle kunna vara att ersätta dioden med ett enda motstånd (vilket görs i krets 2). Vi vill att motståndet skall ha samma spänning över sig som dioden vid 10mA det ger resistansen 723mV/10mA = 72.3Ohm. Motståndets kura är V2 och plottas även det i översta diagrammet. Precis som vi förväntar oss ger motståndsaproximationen exakt samma värde i arbetspunkten men precisionen avtar snabbt när man rör sig ifrån arbetspunkten. 

En andra (bättre) ansats skulle kunna vara att ersätta dioden med komponenter som har U-I graf som är tangent till diodens U-I graf i arbetspunkten. En sådan koppling är koppling 3 som plottas tillsammans med dioden i nedersta grafen. Som synes stämmer denna approximation bra i ett mycket större område än den första enkla och därför att föredra. 

Hur beräknas då värdet på R1 och V1? Kom ihåg (eller övertyga dig om att) U-I diagrammet för ett motstånd är en rät linje genom origo med lutning R (jfr. U=R*I med räta linjens ekvation Y=KX + m). R1 är alltså lika med derivatan (lutningen) av diodkurvan i arbetspunkten (avläses numeriskt i mittengrafen). Det ger en kurva med rätt lutning, men fel höjd. För att få höjden rätt kan man sätta spänningskällan till vad m skall vara (övertyga dig om detta genom specialfallet I=0) i räta linjens ekvation. Stoppa in de tre kända (Y=0.72V, K=5.7 Ohm och X=10mA) i räta linjens ekvation för att lösa ut m (som då är vad spänningskällan skall vara). 

När man räknar på [[småsignalscheman]] brukar man oftast inte bry sig om att räkna ut värdet på konstantspänningskällan då den bara ger ett DC bidrag till signalen och alla DC bidrag redan finns med i [[arbetspunktsberäkning]]en. Sammafattningsvis är alltså småsignalresistansen för en diod är derivatan av U-I sambandet i arbetspunkten och inte U/I i arbetspunkten. U/I (som ligger till grund för kurva V2)kallas ibland storsignalresistansen.

Linjärisering

2006-10-04T16:03:08Z

Pagge:

Eftersom olinjära kretsar är besvärliga att räkna på är det ofta praktiskt att göra en linjärisering (linjär approximation). En linjärisering i elkretsteori fallet innebär att man ersätter den olinjära komponenten man inte kan räkna på med en eller flera linjära komponenter som har liknande egenskaper (liknande späning-ström diagram) kring arbetspunkten (den ström/spänning som kretsen "oftast" har igenom/över sig). Nedan är ett exempel på hur man kan linjärisera en diod.

[[Bild:Linjarisering.jpg]]

I det här exemplet är vi intresserade av hur dioden beter sig när det går ungefär 10mA igenom den (arbetspunkten för dioden är alltså 10mA). Om man plottar diodens spänning (V1) och läser av i översta diagrammet kan man avläsa 723mV vid 10mA. 

En första ansats skulle kunna vara att ersätta dioden med ett enda motstånd (vilket görs i krets 2). Vi vill att motståndet skall ha samma spänning över sig som dioden vid 10mA det ger resistansen 723mV/10mA = 72.3Ohm. Motståndets kura är V2 och plottas även det i översta diagrammet. Precis som vi förväntar oss ger motståndsaproximationen exakt samma värde i arbetspunkten men precisionen avtar snabbt när man rör sig ifrån arbetspunkten. 

En andra (bättre) ansats skulle kunna vara att ersätta dioden med komponenter som har U-I graf som är tangent till diodens U-I graf i arbetspunkten. En sådan koppling är koppling 3 som plottas tillsammans med dioden i nedersta grafen. Som synes stämmer denna approximation bra i ett mycket större område än den första enkla och därför att föredra. 

Hur beräknas då värdet på R1 och V1? Kom ihåg (eller övertyga dig om att) U-I diagrammet för ett motstånd är en rät linje genom origo med lutning R (jfr. U=R*I med räta linjens ekvation Y=KX + m). R1 är alltså lika med derivatan (lutningen) av diodkurvan i arbetspunkten (avläses numeriskt i mittengrafen). Det ger en kurva med rätt lutning, men fel höjd. För att få höjden rätt kan man sätta spänningskällan till vad m skall vara (övertyga dig om detta!) i räta linjens ekvation. Stoppa in de tre kända (Y=0.72V, K=5.7 Ohm och X=10mA) i räta linjens ekvation för att lösa ut m (som då är vad spänningskällan skall vara). 

När man räknar på [[småsignalscheman]] brukar man oftast inte bry sig om att räkna ut värdet på konstantspänningskällan då den bara ger ett DC bidrag till signalen och alla DC bidrag redan finns med i [[arbetspunktsberäkning]]en. Sammafattningsvis är alltså småsignalresistansen för en diod är derivatan av U-I sambandet i arbetspunkten och inte U/I i arbetspunkten. U/I (som ligger till grund för kurva V2)kallas ibland storsignalresistansen.

Linjärisering

2006-10-04T16:02:17Z

Pagge:

Eftersom olinjära kretsar är besvärliga att räkna på är det ofta praktiskt att göra en linjärisering (linjär approximation). En linjärisering i elkretsteori fallet innebär att man ersätter den olinjära komponenten man inte kan räkna på med en eller flera linjära komponenter som har liknande egenskaper (liknande späning-ström diagram) kring arbetspunkten (den ström/spänning som kretsen "oftast" har igenom/över sig). Nedan är ett exempel på hur man kan linjärisera en diod.

[[Bild:Linjarisering.jpg]]

I det här exemplet är vi intresserade av hur dioden beter sig när det går ungefär 10mA igenom den (arbetspunkten för dioden är alltså 10mA). Om man plottar diodens spänning (V1) och läser av i översta diagrammet kan man avläsa 723mV vid 10mA. 

En första ansats skulle kunna vara att ersätta dioden med ett enda motstånd (vilket görs i krets 2). Vi vill att motståndet skall ha samma spänning över sig som dioden vid 10mA det ger resistansen 723mV/10mA = 72.3Ohm. Motståndets kura är V2 och plottas även det i översta diagrammet. Precis som vi förväntar oss ger motståndsaproximationen exakt samma värde i arbetspunkten men precisionen avtar snabbt när man rör sig ifrån arbetspunkten. 

En andra (bättre) ansats skulle kunna vara att ersätta dioden med komponenter som har U-I graf som är tangent till diodens U-I graf i arbetspunkten. En sådan koppling är koppling 3 som plottas tillsammans med dioden i nedersta grafen. Som synes stämmer denna approximation bra i ett mycket större område än den första enkla och därför att föredra. 

Hur beräknas då värdet på R1 och V1? Kom ihåg (eller övertyga dig om att) U-I diagrammet för ett motstånd är en rät linje genom origo med lutning R (jfr. U=R*I med räta linjens ekvation Y=KX + m). R1 är alltså lika med derivatan (lutningen) av diodkurvan i arbetspunkten (avläses numeriskt i mittengrafen). Det ger en kurva med rätt lutning, men fel höjd. För att få höjden rätt kan man sätta spänningskällan till vad m skall vara (övertyga dig om detta!) i räta linjens ekvation. Stoppa in de tre kända (Y=0.72V, K=5.7 Ohm och X=10mA) i räta linjens ekvation för att lösa ut m (som då är vad spänningskällan skall vara). 

När man räknar på [[småsignalscheman]] brukar man oftast inte bry sig om att räkna ut värdet på konstantspänningskällan då den bara ger ett DC bidrag till signalen och alla DC bidrag redan finns med i [[arbetspunktsberäkning]]en. Sammafattningsvis är alltså småsignalresistansen för en diod är derivatan av U-I sambandet i arbetspunkten och inte U/I i arbetspunkten. U/I (kurvan V2)kallas ibland storsignalresistansen.

Linjärisering

2006-10-04T16:01:31Z

Pagge:

Eftersom olinjära kretsar är besvärliga att räkna på är det ofta praktiskt att göra en linjärisering (linjär approximation). En linjärisering i elkretsteori fallet innebär att man ersätter den olinjära komponenten man inte kan räkna på med en eller flera linjära komponenter som har liknande egenskaper (liknande späning-ström diagram) kring arbetspunkten (den ström/spänning som kretsen oftast har igenom/över sig). Nedan är ett exempel på hur man kan linjärisera en diod.

[[Bild:Linjarisering.jpg]]

I det här exemplet är vi intresserade av hur dioden beter sig när det går ungefär 10mA igenom den (arbetspunkten för dioden är alltså 10mA). Om man plottar diodens spänning (V1) och läser av i översta diagrammet kan man avläsa 723mV vid 10mA. 

En första ansats skulle kunna vara att ersätta dioden med ett enda motstånd (vilket görs i krets 2). Vi vill att motståndet skall ha samma spänning över sig som dioden vid 10mA det ger resistansen 723mV/10mA = 72.3Ohm. Motståndets kura är V2 och plottas även det i översta diagrammet. Precis som vi förväntar oss ger motståndsaproximationen exakt samma värde i arbetspunkten men precisionen avtar snabbt när man rör sig ifrån arbetspunkten. 

En andra (bättre) ansats skulle kunna vara att ersätta dioden med komponenter som har U-I graf som är tangent till diodens U-I graf i arbetspunkten. En sådan koppling är koppling 3 som plottas tillsammans med dioden i nedersta grafen. Som synes stämmer denna approximation bra i ett mycket större område än den första enkla och därför att föredra. 

Hur beräknas då värdet på R1 och V1? Kom ihåg (eller övertyga dig om att) U-I diagrammet för ett motstånd är en rät linje genom origo med lutning R (jfr. U=R*I med räta linjens ekvation Y=KX + m). R1 är alltså lika med derivatan (lutningen) av diodkurvan i arbetspunkten (avläses numeriskt i mittengrafen). Det ger en kurva med rätt lutning, men fel höjd. För att få höjden rätt kan man sätta spänningskällan till vad m skall vara (övertyga dig om detta!) i räta linjens ekvation. Stoppa in de tre kända (Y=0.72V, K=5.7 Ohm och X=10mA) i räta linjens ekvation för att lösa ut m (som då är vad spänningskällan skall vara). 

När man räknar på [[småsignalscheman]] brukar man oftast inte bry sig om att räkna ut värdet på konstantspänningskällan då den bara ger ett DC bidrag till signalen och alla DC bidrag redan finns med i [[arbetspunktsberäkning]]en. Sammafattningsvis är alltså småsignalresistansen för en diod är derivatan av U-I sambandet i arbetspunkten och inte U/I i arbetspunkten. U/I (kurvan V2)kallas ibland storsignalresistansen.

Fil:Linjarisering.jpg

2006-10-04T15:25:30Z

Pagge: Exempel på linjärisering av en diod.

Exempel på linjärisering av en diod.

Småsignalscheman

2006-10-04T15:24:18Z

Pagge:

Småsignalscheman används för att kunna tillämpa linjär kretsteori på olinjära kretsar (t.ex. alla kretsar innehållandes dioder och transistorer). Småsignalsch3man är en kombination av de två relativt enkla principer [[linjärisering]] och [[superpositionsprincipen]].

Superpositionsprincipen

2006-10-04T13:00:03Z

Pagge:

Superpositionsprincipen är ett användbart verktyg vid analys av kretsar bestående av [[Linjära komponenter]]. Den lyder "Om man vill ha utsignalen som orsakas av flera obereoende källor så kan man räkna på källorna en och en och addera resultaten istället för att räkna med alla på en gång". När man räknar på en källa sätter man alla andra till 0. En nollad strömkälla är ett avbrott (ingen ström kan passera ett avbrott oavsett spänning) och en nollad spänningskälla är en kortslutning (Ingen spänning ligger över en kortslutning oavsett ström). Nedan ett exempel med två oberoende källor.

[[Bild:Superposition-scematic.jpg]]

[[Bild:Superposition-result.jpg]]

V1 är spänningen orsakad av den oberoende strömkällan, V2 spänningen orsakad av den oberoende spänningskällan, V3 spänningen då båda är påslagna samtidigt. Notera hur nollade strömkällor/spänningskällor modeleras med avbrott/kortslutning respektive. Som superpositionsprincipen förutsa så är V3 = V2 + V1. Viktigt att komma ihåg är som sagt att resultatet bara gäller för kretsar bestående av [[Linjära komponenter]]. Den stora vinsten med superpositionsprincipen inser man kanske först man analyserar kretsar mha. [[småsignalscheman]].

Superpositionsprincipen

2006-10-04T12:59:22Z

Pagge:

Superpositionsprincipen är ett användbart verktyd vid analys av kretsar bestående av [[Linjära komponenter]]. Den lyder "Om man vill ha utsignalen som orsakas av flera obereoende källor så kan man räkna på källorna en och en och addera resultaten istället för att räkna med alla på en gång". När man räknar på en källa sätter man alla andra till 0. En nollad strömkälla är ett avbrott (ingen ström kan passera ett avbrott oavsett spänning) och en nollad spänningskälla är en kortslutning (Ingen spänning ligger över en kortslutning oavsett ström). Nedan ett exempel med två oberoende källor.

[[Bild:Superposition-scematic.jpg]]

[[Bild:Superposition-result.jpg]]

V1 är spänningen orsakad av den oberoende strömkällan, V2 spänningen orsakad av den oberoende spänningskällan, V3 spänningen då båda är påslagna samtidigt. Notera hur nollade strömkällor/spänningskällor modeleras med avbrott/kortslutning respektive. Som superpositionsprincipen förutsa så är V3 = V2 + V1. Viktigt att komma ihåg är som sagt att resultatet bara gäller för kretsar bestående av [[Linjära komponenter]]. Den stora vinsten med superpositionsprincipen inser man kanske först man analyserar kretsar mha. [[småsignalscheman]].

Induktans

2006-10-04T12:57:07Z

Pagge:

Induktansen (spolen) bygger upp ett [[magnetfält]] när [[ström]] flödar igenom den. Detta medför att spolen är strömtrög eftersom strömändring medför [[magnetfält]]sändring och [[magnetfält]] är tröga att förändra (jämför med en massa som är trög att accelerera). Induktansen kommer att inducera en späning som motverkar strömändringar. [[Likström]] kommer flyta utan motstånd. [[växelström]] däremot kommer uppfatta induktansen som en [[Impedans]] eftersom ett nytt [[magnetfält]] måste byggas upp i andra riktningen när strömen byter riktning.

Induktanser kan med fördel användas till att dämpa [[strömspikar]] på [[likström]] genom att sättas i serie med kretsen.

En [[kapacitans]] i serie eller parallellt med en induktans kommer att bilda en [[LC-krets]] vilken kommer få en självsvängningsfrekvens.

Linjära komponenter

2006-10-04T12:30:58Z

Pagge:

En komponent definieras av sambandet mellan strömmen igenom och spänningen över kretsen dvs U = F(I) ( eller I=F(U) ). Ett exempel på samband är ett idealt motstånd som definieras av ekvationen U = F(I) = R*I (enl. [[Ohms-modell]]). Ritar man upp spänning mot ström i ett diagram blir det en rät linje igenom origo, därav namnet linjärt. Matematiskt definieras linjäritet i följande två krav: 
F(c*X) = c*F(X), c är valfri konstant skalfaktor 
F(X1 + X2) = F(X1) + F(X2) och 
Det första kravet innebär att en uppskalad insignal endast resulterar i en lika uppskalad utsignal, ingen förändring i utseende av utsingalen. Det andra kravet är att överlagradse insignaler resulterar i överlagrade utsignaler. Exempel på linjära kretsar utöver ideala resistanser är ideala [[kondensator]]er och [[induktans]]er. Dessa går inte att rita upp i 2d I-U diagram eftersom de även har ett tidsberoende. För att visa att de verkligen är linjära får man utgå ifrån deras definition ( I=C*V' för en kondensator ). Det är snabbt visat att linjäritetskraven är uppfyllda för bägge dessa komponenter genom att stoppa in c*V respektive V1+V2 i ekvationen och utnyttja att diferentialoperatorn är linjär.

Superpositionsprincipen

2006-10-04T11:53:50Z

Pagge:

Superpositionsprincipen är ett användbart verktyd vid analys av kretsar bestående av [[Linjära komponenter]]. Den lyder "Om man vill ha utsignalen som orsakas av flera obereoende källor så kan man räkna på källorna en och en och addera resultaten istället för att räkna med alla på en gång". När man räknar på en källa sätter man alla andra till 0. En nollad strömkälla är ett avbrott (Ingen ström kan ju passera ett avbrott oavsett spänning) och en nollad spänningskälla är en kortslutnin (Ingen spänning ligger över en kortslutning oavsett ström). Nedan ett exempel med två oberoende källor.

[[Bild:Superposition-scematic.jpg]]

[[Bild:Superposition-result.jpg]]

V1 är spänningen orsakad av den oberoende strömkällan, V2 spänningen orsakad av den oberoende spänningskällan, V3 spänningen då båda är påslagna samtidigt. Notera hur nollade strömkällor/spänningskällor modeleras med avbrott/kortslutning respektive. Som superpositionsprincipen förutsa så är V3 = V2 + V1. Viktigt att komma ihåg är som sagt att resultatet bara gäller för kretsar bestående av [[Linjära komponenter]]. Den stora vinsten med superpositionsprincipen inser man kanske först man arbetar med [[Småsignalscheman]].

Superpositionsprincipen

2006-10-04T11:51:44Z

Pagge:

Superpositionsprincipen är ett användbart verktyd vid analys av kretsar bestående av [[Linjära komponenter]]. Den lyder "Om man vill ha utsignalen som orsakas av flera obereoende källor så kan man räkna på källorna en och en och addera resultaten istället för att räkna med alla på en gång". När man räknar på en källa sätter man alla andra till 0. En nollad strömkälla är ett avbrott (Ingen ström kan ju passera ett avbrott oavsett spänning) och en nollad spänningskälla är en kortslutnin (Ingen spänning ligger över en kortslutning oavsett ström).

[[Bild:Superposition-scematic.jpg]]

[[Bild:Superposition-result.jpg]]

V1 är spänningen orsakad av den oberoende strömkällan, V2 spänningen orsakad av den oberoende spänningskällan, V3 spänningen då båda är påslagna samtidigt. Notera hur nollade strömkällor/spänningskällor modeleras med avbrott/kortslutning respektive. Som superpositionsprincipen förutsa så är V3 = V2 + V1. Viktigt att komma ihåg är som sagt att resultatet bara gäller för kretsar bestående av [[Linjära komponenter]]. Den stora vinsten med superpositionsprincipen inser man när man arbetar med [[Småsignalscheman]].

Fil:Superposition-result.jpg

2006-10-04T11:46:53Z

Pagge: Simuleringsresultat för att illustrera superpositionsprincipen

Simuleringsresultat för att illustrera superpositionsprincipen

Fil:Superposition-scematic.jpg

2006-10-04T11:24:53Z

Pagge: Schema för en simulering tänkt att illustrera superpositionsprincipen.

Schema för en simulering tänkt att illustrera superpositionsprincipen.

Affärspartners

2006-09-24T16:59:33Z

Pagge: /* Affärpartners */

=Affärpartners=
Denna Wikisida startades pga [http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=12062&postdays=0&postorder=asc&start=0 en tråd på forumet].
Alla som har någon objektivt att säga får gärna säga det.
Skriv det i form "Nick: Åsikt".
För att skriva måste man logga in. Det går lätt att titta vem som ändrat vad, så försök att inte skriva era åsikter under andras namn. Det leder inte till något trevligt då det upptäcks.

==Företag==

===Jan-Erik Söderholm Consulting AB===
'''Hemsida''': [http://www.jescab.se/ Jescab.se]

Citizendildo: Har köpt ett antal gånger från honom, alltid fungerat som det ska, utan problem. Mosfetar, etc. Mycket bra! Keep up the good work!

Macce: Allt fungerade smidigt. Rekommenderas verkligen, trevlig person som håller vad han lovar!

13th.Marine: Vid tradden har han hjälpt till ett otal gånger!

J10: Sodjan har jag köpt en massa komponenter av vid olika tillfällen och det är alltid snabb leverans och aldrig några problem.

cybermil: Köpt en Wisp628, snabb leverans.

zus: Handlat ett par gånger, trevlig, snabb leverans och bra produkter.

Zyxel615: Jag har köpt ett par grejer av honom. Allt flöt som det skulle. Tummen upp!

===Trimlog===
'''Hemsida''': [http://www.trimlog.se/ Trimlog.se]

Citizendildo: Alltid bra och snabb service. Mycket bra.

zus: Handlat en gång, snabb leverans och bra support.

===Bhiab===
'''Hemsida''': [http://www.bhiab.se/ Bhiab.se]

Citizendildo: Snabb och bra service. Bra.

===Elfa===
'''Hemsida''': [http://www.elfa.se/ Elfa.se]

Citizendildo: Alltid lika pålitligt. Oavsett vad det gäller. Snabbt och bra.

zus: Elfa har alltid fungerat åt mig, aldrig några problem.

xerxes: Dundersnabba med att leverera, aldrig haft problem.

===Miniracingteknik===
'''Hemsida''': [http://www.miniracingteknik.se/ Miniracingteknik.se]

Citizendildo: Otroligt snabb service och leverans. Fick mina prylar dagen efter beställningen snyggt förpackat i paket.

===Upplyst===
'''Hemsida''': [http://www.upplyst.se/ Upplyst.se]

Citizendildo: Snabb och bra service. Uppskattas.

===Molectric===
'''Hemsida''': [http://www.molectric.com Molectric.com]

Citizendildo: Snabb och bra service. Bra priser.

===Futurlec===
'''Hemsida''': [http://www.futurlec.com/ Futurlec.com]

Jack: Mycket billiga grejer som oftast håller tillräcklig kvalite. Mycket lång leveranstid. Några mail brukar påskynda det hela.

cyberemil: Billigt, billig frakt, dock brukar det ta lite tid.

xerxes: Väldigt lång leveranstid. Inga andra problem överhuvudtaget.

===BestHongKong===
'''Hemsida''': [http://www.besthongkong.com/ BestHongKong.com]

cyberemil: Billigt(1000 st röda 3mm lysdioder för 80kr), normal leveranstid.

===SWCAB===
'''Hemsida''': [http://www.swcab.nu/ SoftWare Crew AB]

cyberemil: Mycket trevligt företag, jättetrevlig mailkontakt, bra priser för o vara ett litet företag.

===Lawicel===
'''Hemsida''': [http://www.lawicel-shop.se/shop/ Lawicel]

PaGGe: Handlat nån gång, inga bekymmer. Sortimentet är lite gott och blandat åt uC hållet. Vettiga priser.

==Privatpersoner (från forumet)==

===Ashsama===

Macce: Rekommenderas, pålitlig och trevlig typ.

J10: Ashsama har jag också köpt en massa komponenter av och det är aldrig några problem, trevlig kille .

strombom: Rekommenderas varmt

Jeppsson: Rekommenderas, bra och trevlig typ.

===grym===

Macce: Rekommenderas. Allt gick smidigt.

===Zeus===

Citizendildo: Köpt bland annat ett peltierelement från honom. Funka kalas.

===Bigstone===

Citizendildo: Sålde min luftpistol till honom i utbyte mot en större mängd komponenter, kylelement osv. Inga problem alls. Mycket trevligt kille!

===Strombom===

Strombom: Jag har hört att strombom är väldigt pålitlig och trevlig att ha att göra med.

J10: Strombom har jag köpt lite komponenter av och även sålt lite till, trevlig och snabb leverans.

===Spazze===

13th.Marine: Sålde ett kretskort med tillhörande effekttrissor, snabbt lätt och trevligt!

cl3mens: Köpte oscilloskop + dator av han, billigt och bra samt trevlig kille.

===Sodjan===

Se Jan-Erik Söderholm Consulting AB

===Adis===

J10: Adis är kungen av lödtenn och jag har handlat vid ett tillfälle, snabb leverans, trevlig kille.

strombom: Rekommenderas varmt

Zyxel615: Köpte en rulle lödtenn och allt gick väldigt smidigt. Rekommenderas!

===JimmyAndersson===

cybermil: Sålde ett SID-chip, snabb betalning.

Jack: Köpte ett antal SID-chip :). Inget strul alls.

Ensten: Sålde en trafo, inga problem. Rekommenderas som köpare.

===Henry===

cybermil: Köpte en fjärrkontrollsmanual, snabb leverans.

strombom: Köpt magneter, lika bra varje gång.

===Erik_L===

strombom: Köpt GSM-modul, rekommenderas varmt.

===tecno===

cl3mens: Köpte lite pc-tillbehör, gick utmärkt.
Macce: Köpte lysdioder, gick utmärkt.

===Meduza===

cl3mens: Köpte programvara, gick mycket bra. Snabb och ärlig.

LC-krets

2006-08-21T00:29:37Z

Pagge:

Självsvängande krets bestående av en [[induktans]] och en [[kapacitans]] i serie eller parallellt.

Den tillförda strömmen laddar upp spolens [[magnetfält]] som sedan när strömmen är borta inducerar en [[ström]] som laddar upp kapacitansen, kapacitansen i sin tur laddas ur genom spolen som bygger ett nytt [[magnetfält]] osv. Denna procedur sker med en frekvens beroende på kapacitansens och induktansens storlek. Frekvensen är f = 1 / ( 2*pi*sqrt(L*C) ). Svängningen bestäms av samma differentialekvation som massa som hänger i en fjäder. Jämförelsen kan ge en känsla för hur en LC-krets beter sig.