ElektronikWikin - Användarbidrag [sv]

Samlade projekt

2014-03-22T14:06:52Z

Farskost:

===== CNC =====
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=8995 - [[User:Adis|Adis]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=2371 - [[User:Fagge|Fagge]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=5379 - [[User:Tecno|Tecno]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=4959 - [[User:Sulass|Sulass]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=2115 - [[User:Lindqvist|Lindqvist]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=1913 - [[User:Sprawl|Sprawl]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=7633 - [[User:Olof Norrman|Olof Norrman]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=6017 - [[User:jeda007|jeda007]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=4471 - [[User:Logan|Logan]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=3560 - [[User:Loterus|Loterus]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=18483 - [[User:Spruft|Spruft]]

===== Datorer =====
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=7814 - [[User:Fagge|Fagge]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=7128 - [[User:Illuwatar|Illuwatar]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=7807 - [[User:007sweden|007sweden]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=7477 - [[User:dancar|dancar]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=5061 - [[User:Illuwatar|Illuwatar]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=4145 - [[User:Dekor|Dekor]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=3262 - [[User:Illuwatar|Illuwatar]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=2298 - [[User:Virr3|Virr3]]

===== Effektpedaler =====
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=8949 - [[User:Shep|Shep]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=8427 - [[User:JimmyAndersson|JimmyAndersson]]

===== Etstankar och UV-boxar =====
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=8561 - [[User:Chribbe76|Chribbe76]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=6538 - [[User:Jack|Jack]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=6200 - [[User:Detraw|Detraw]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=4435 - [[User:Matseng|Matseng]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=4532 - [[User:Adis|Adis]]
*http://www.elektronikforumet.com//forum/viewtopic.php?t=5656 - [[User:Dekor|Dekor]]

===== Förstärkare =====
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=8647 - [[User:danne_linkinpark|danne_linkinpark]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=7336 - [[User:Fritzell|Fritzell]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=3125 - [[User:Illuwatar|Illuwatar]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=8061 - [[User:Tekko|Tekko]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=7449 - [[User:Ashsama|Ashsama]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=6546 - [[User:Tekko|Tekko]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=2625 - [[User:peranders|peranders]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=4336 - [[User:PaNiC|PaNiC]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=4209 - [[User:Fricke|Fricke]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=4067 - [[User:Oblivion|Oblivion]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=2747 - [[User:peranders|peranders]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=2882 - [[User:Oblivion|Oblivion]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=8486 - [[User:bose|bose]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=4861 - [[User:Illuwatar|Illuwatar]]

===== Högspänning =====
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=7171 - [[User:KONSTAPEL-MURMEL|KONSTAPEL-MURMEL]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=537 - [[User:PaNiC|PaNiC]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=2332 - [[User:Shep|Shep]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=1732 - [[User:cosmox|cosmox]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=9145 - [[User:LaRdA|LaRdA]]

===== LED-snurror/Magic Wands =====
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=5847 - [[User:Cenorpa|Cenorpa]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=1814 - [[User:Mullemeck|Mullemeck]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=3110 - [[User:Maze|Maze]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=4272 - [[User:Jack|Jack]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=64 - [[User:EagleSpirit|EagleSpirit]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=562 - [[User:Matseng|Matseng]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=1502 - [[User:Mullemeck|Mullemeck]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=3628 - [[User:Arrowfredde|Arrowfredde]]

===== Mjukvara =====
*[http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=8744 Wizard för AVR-utveckling] - [[User:cykze|cykze]]

===== Nixie =====
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=4843 - [[User:Quanton|Quanton]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=8590 - [[User:Virr3|Virr3]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=764 - [[User:Illuwatar|Illuwatar]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=1124 - [[User:Illuwatar|Illuwatar]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=2925 - [[User:PaNiC|PaNiC]]

===== Nätagg =====
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=8152 - [[User:Tekko|Tekko]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=8217 - [[User:simon78|simon78]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=7689 - [[User:pagge|pagge]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=6121 - [[User:Rohan|Rohan]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=5346 - [[User:slowfly|slowfly]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=4462 - [[User:Macce|Macce]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=1469 - [[User:Tony|Tony]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=1317 - [[User:gurgalof|gurgalof]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=236 - [[User:Mattias|Mattias]]
*http://www.elektronikforumet.com//forum/viewtopic.php?t=9160 - [[User:Dekor|Dekor]]

===== Synthar/Elektroniska musikinstrument =====
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=9018 - [[User:JimmyAndersson|JimmyAndersson]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=8797 - [[User:Jack|Jack]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=8868 - [[User:Pehr|Pehr]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=8215 - [[User:JimmyAndersson|JimmyAndersson]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=6801 - [[User:JimmyAndersson|JimmyAndersson]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=1929 - [[User:Fulbert|Fulbert]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=5619 - [[User:chille|chille]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=5177 - [[User:Fritzell|Fritzell]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=13196 - [[User:Noddan|Noddan]]

===== Gitarrer =====

*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=13092 - [[User:Illuwatar|Illuwatar]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=11964 - [[User:Illuwatar|Illuwatar]]
*http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=10855 - [[User:Qbert|Qbert]]

===== FPGA =====
* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=19525 Amiga 500]
* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=24152 Gigantisk LED matris]
* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=29408 HDMI -> Aktiv högtalare] - [[User:cyr|cyr]]
* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=31154 Synth]

===== Förslag på ytterligare kategorier =====
* LED-matriser
* Robotar
* Övriga LED-projekt
* Radio
* Fjärrstyrning
* Laser
* CAD/CAM (mekanik relatreat)
* CAD - elektronik
* FM sändare
* Övriga LCD/TFT-projekt
* Kraft (elverk/vattenverk/vindkraft)
* Varvräkning/Tidtagning

[[Kategori:Medlemsprojekt]]

Oscilloskop

2014-03-22T13:53:30Z

Farskost:

=Oscilloskop=
Ett analogt standardoscilloskop brukar vara på 20 MHz och ha två kanaler.
En av anledningarna till att 20 MHz är standard är för att man ska kunna mäta på en 10,7 MHz mellanfrekvens på en radiomottagare.

och om man kollar på olika delar av ett skop så,
baserat på ett beg hyggligt standardskop,

==Skärm==
Förr var skärmen rund, numera fyrkantig, standard är en skärm som
har en mätdel på 10*8 centimeter med ett rutmönster, vilket benäms för div=1cm=1ruta
röret i skärmen kan ha olika egenskaper.
Det som brukar stå i databladet är accelerationspänning i Kv.
Högre spänning ger möjlighet till att visa högre frekvens och skarpare bild.
sedan så finns det en hel del gamla rör som hadde olika egenskaper
det ända som som jag själv annvänt har varit analoga minnesoskilloskop
den har egenskapen att en linje som ritats stannar kvar på skärmen
(extra floodelekronkanoner, och bilden är ofta halvtaskig och tonar ut efter några minuter)
fördelen är att det var lättare att se långsamma förlopp, har ersattas av digitala skop sedan slutet av sjuttiotalet, skärmen hadde också lång efterlysningstid

vred som hör till skärmen,
luminans, hur ljus man vill ha strålen
focus, ställa in skärpan
astigmatism, ställa in så elektronstrålen är rund
ibland finns det en skalbelysning som gör att rutmönstret lyses upp

==Kanaler==
1,2, eller fler.
Gamla eller billiga skop har ibland bara en kanal in, normala två , en del med tre eller fyra mera finns men det är ganska ovanligt.
Enkelt uttryckt hur många linjer man visar på skärmen samtidigt.
Det finns flera olika sätt att visa varje kanal på,
det vanligaste är att visa varannan gång, först kanal 1, sedan kanal två och så vidare.
Nackdelen är att om hastigheten är låg så visas dom inte samtidigt vilket gör att man har svårt
att jämföra signaler, och om man letar störningar så visas varje kanal mindre än 50% av tiden(trigg tar lite tid).
Alternativet är chopping, man växlar mellan kanalerna i relativt hög frekvens(några hundra Khz).
Fungerar bra vid låga frekvenser, men självklart så ser del lustigt ut när man börjar se choppingen.
Det finns även dubbelstrålsrör med två elekronkanoner, om jag inte tar fel så kan man beskriva dom som två vanliga skoprör som delar fronten, vilket gör att man kan ha olika sveptider på dom olika kanalerna, dyra var dom när dom var i ropet i vilket fall som helst.

===Vertikalförstärkare===
Varje kanal har en vertikalförstärkardel
här är en skopens viktigare bitar, normalt sett så börjas det med in ingångsväljare med tre lägen
dc,ac,jord, läget ac kopplas en kondesator in på ingången, för att kunna mäta växelspänning
överlagrad på likspänningen, och jord för att nolla ingången så man kan ställa 0nivån på lämplig höjd på skärmen

sen finns vanligvis dessa inställningar på varje kanal, V/div,variabel förstärkning och pos
pos är bara en pot där man ställer in var på skärmen man har 0nivån
V/div är ett vred som man ställer in förstärkningen på vertikalled
oftast från 10mV till 20v volt per ruta på skärmen,oftast i steg om 10,5,2,1 o,s,v,
bra skop kan ha värden från 1mV/div till 50v/div
om man kollar på skärmen och ser att en fyrkantsvåg hoppar mellan 2.5 rutor i höjdled och V/div är inställd på 2V/div så är signalen 2.5*2V från topp till botten= 5V
den variabla förstärkningen gör att man kan finjustera förstärkningen mellan två lägen på V/div vredet
glöm inte att ställa den i läge cal när man mäter, annars vet man inte hur många V/div det är

kan finnas en inv funktion på en kanal, man inverterar signalen, användbart om man har nästan samma signal på kanal 1 och 2, inverterar kanal 2 och kopplar in sum läget, då ser man så gott som enbart skillnaden mellan signalerna på skärmen
på ett flerkanligt skop brukar man kunna stänga av/på varje kanal för sig

stigtid, på vertikaldelen anges stigtid, hur lång tid det tar för skopet att ändra visningen från 10 till 90 % av sitt värde,

bandbredd, hur snabb förstärkaren är, ex 20 Mhz, en sinussignal har sjunkt med -3db på skärmen
vid den frekvensen, snabbare är bättre
tänk på att om man ska se störningar, fyrkantsvågor eller allt annat än sinusvågor så måste man ha en bra mycket snabbare skop än vad signalen är på ett skop på 20Mhz och en 20Mhz fyrkantsvåg visar som någons slags triangelvåg
på ett ungefär så behöver man 10 gånger högre bandbredd än den signal man ska kolla på om man ska se något annat än signalen i sig

standard är ingångsmotstånd på 1 Mohm och några pf(5>50) kapacitans parallelt med det
andra värden kan vara 10Mohm eller 50ohm, båda är ovanliga

en varning, billiga skop har oftas få lägen i V/div, ibland stegat 100,10,1
så för att mäta höga spänningar krävs 10x prober

==triggdel==
där man ställer in när svepet ska börja
ganska viktig del på ett skop om man ska kolla på något specifikt på en signal

har börjar man med att välja på vad man ska trigga på
kanal 1,2,main eller externt, main är växelspänningen skopet drivs på
sedan väljer man hur den ska kopplas, dc eller ac , hf eller lf
kan finnas filter som gör att den enbart triggar på en videosignal, tv horisontal eller tv vertikal
sen kan man ofta välja mellan trigga på positiv eller negativ flank
och en level-vred för att ställa in på vilken nivå man ska trigga på

dyrare skop kan ha mycket annvändbara trigfunktioner
trigger hold of, fördröjning på signalen så man kan se strax innan trigningen,olika triggvilkor för kanalerna

och till sist finns oftast en autoknapp med, som gör livet enklare vid en normal signal

==svepdel==
när triggvilkoret uppfylls så startar svepet
som ritar kanalerna i horisontalled,
där har man ett vred märkt S/div, vilket är huvudinställningen för svephastigheten, även den i steg om 10,5,2,1 ekunder/millisekunder/mikrosekunder/nanosekunder per div o,s,v
om man kollar på en fyrkantsvåg som tar 4 rutor för en upp ner och vredet är inställt på 50 mikrosekunder så tar den 4*0.00005 sekunder på sig = 0.0002 S eller 1/0.0002S= 5000hz
brukar finnas ett variabel vred där med, även den ska stå i cal när man mäter tid
brukar även finnas en *5 eller *10 knapp, då ökar man bara förstärkningen på horisontal delen och man drar ut horisontal delen 5 eller 10 gånger, lättare att se en viss del av signalen, men man ser inte hela samtidigt, utan får panorera med Ypos vredet
Ypos är så man normalt ställer in att man får hela signal på skärmen i sidled

varning, billig skop har oftast få lägen i S/div lägen , ibland i steg om 100,10,1
då har man svårt att svepa tillräcklig långsamt för att se lågfrekventa signaler

==X-Y==
kopplar om så man kan får kanal 2 på horisontaldelen
annvändbar vid många slags mätningar
fasförskjutningar, frekvens jämförande, störningar(ser signalen hela tiden, i vanligt läge försvinner
en del för att vänta på trigg)
kolla även vilken maxfrekvensen på horisontalförstärkaren har,
många gånger är den lägre än vertikalförstärkaren

==Zmod==
en ingång för att utifrån modifiera ljuset på strålen.
Z anvvänds ofta när man jobbar med radaranläggningar då man kan låta Oscilloskopet bli ett PPI om man koppar Sin till X Cos till Y och videot till Z.
brukar sitta på baksidan
och där hittar man ofta trace align, ställer så att strålen normalt ligger i våg med skärmen/rutmönstret

==probkalibrering==
en utgång för att ställa in kompenseringen på 10x prober
vanligtvis 1Khz fyrkantvåg 500mv topp till topp

==nätdel==
inte så mycket att (j)orda om
220v är standard, inte 230v, dom äldre skopen med transformator har många gånger en spänningsväljare med små steg, ofta 10v åt gången
så kolla och ställ om om det behövs
en del skop har möjlighet till batteridrift, vilket kan vara en stor
fördel om man inte har 230 i närheten eller om man vill hålla skopets potential helt separerad från nätet
vilket leder till jordfrågan, många skop är metallchassit jordat via nätkablen
vilket gör gör att nollan på bnc-kontaktern på framsidan är jord i elutaget
kan ge mycket störda signaler om man inte tänker sig för, och för den delen, trasig elektronik eller så kallade ljusbågar Wink, på många skop så har någon antingen moddat 230kablen eller öppnat skopet och tagit loss jorden ur inkommande kabel/kontakt, bör kollas vilket man har om man köper ett beg skop
vad som är rätt eller fel där överlåter jag till var och en att välja, har själv
gjort båda sakerna, eller rättare sagt, haft en 230kabel utan ansluten jord som var nödvändigt(egenteligen inte, men då behöver man en speciell prob, kommer till det senare)

==Mätprobar==
mätprobar 10x har kan ha två fördelar
man kan mäta på 10 gånger högre spänning, och man höjer ingångs inpendansen till
10 Mohm och 5>20 pf, tänk på att 10x prober har en trimkonding som ska ställas in
för varje enskillt skop den ansluts på
prober har en sigtid som aderas till skopets stigtid
så om man vill ha bra högfrekvensegenskaper så annvänd prober som
har högre bandbredd än skopets

prober som går att ställa om mellan 10x/1x har oftast lägre bandbredd i 1x läget

andra bra probar är

diffprobar, om man vill mäta en signal som inte har den ena mätpunkten jordad så
finns diffprobar, så man kan mäta en signal oberoende i förhållande till jord

strömtänger, att koppla in för att se vågformen på ström utan att koppla in ett shuntmotstånd, inte så ofta man behöver ha det, men mycket smidigt om man ska mäta ström på ställen där man har svårt för att bryta strömen

mycket fattas eller är dåligt beskrivet,kompletera mycket gärna

=Gammal förklaring=
Oscilloskopet är ett mätinstrument som används för att synliggöra elekriska signaler med avseende på tid och spänning.

Grunden till oscilloskopet är att det innehåller en voltmeter och en tidsbas. Den uppmätta signalen presenteras på en fyrkantig skärm, från vänster till höger beskrivs tiden och nerifrån och upp beskrivs den uppmätta spänningen.

En likspänning på t.ex. 5 volt kommer att se ut som ett rakt streck från vänster till höger eftersom inte en likspänning förändras med tiden. En signal från en kristalloscillator från en mikrodator kommer att se ut som en sinuskurva på oscilloskopet eftersom dess spänning varierar i jämn takt med tiden.

Oscilloskopet är därför ett fantastiskt bra redskap när man arbetar med ljud, radio, mikrodatorer, pulsbreddsmodulering, spänningsaggregat och annan elektronik där man vill veta hur signalerna ser ut.

Ett vanligt oscilloskop har oftast två ingångar. Detta kan jämföras med att man har en multimeter som kan mäta två saker samtidigt. Man klarar sig med en kanal (som det kallas) med två är att föredra, om man tex vill jämföra en signal med en annan.

Till en kanal ansluts en så kallad prob, detta är den del av oscilloskopet man mäter med. Denna har en jord- och en signalingång. Jorden kopplas lämpligtvis till 0V och sen mäter man med spetsen på proben, oscilloskopet kommer sedan att visa skillnaden mellan jord- och signalingången på skärmen.

Man bör komma ihåg att ett oscilloskop mäter toppvärdet på växelspänning (peak). Skulle man därför mäta på vägguttaget (detta skall man absolut inte göra om man inte har speciell högspänningsprob) skulle oscilloskopet visa 325V (1.41*230)

När man anslutit proben till tex en sinusvågsgenerator finns det i huvudsak två inställningar man vill kunna justera. Det är skalområde för spänning och för frekvens. På bildrutan finns det ett utsatt rutnät. Varje ruta kallas en division. På spänningsratten står det V/div. Det betyder att står den på tex 20mV/div betyder det att varje lodrät ruta (division) motsvarar 20mV

Den andra ratten kommer jag itne ihåg vad det står på [känn dig fri att fylla i].men den är oftast den största ratten. Det är kan man säga hur fort oscilloskopet sveper frekvensen, typ hur fort den uppdaterar. Har man en väligt hög frekvens måste man uppdatera väldigt ofta för att man skall kunna se frekvensen.

Samma princip gäller här. Varje division motsvarar vad du ställt in den på. Tex 20mS/div. Vill man därför beräkna en viss frekvens man mäter använder man formeln: F=1/t (Frekvensen=1/tidskonstanten).

Tidskonstanten får man fram genom att multiplicera antalet divisioner perioden tar med vad ratten är inställd på. Tex 6*0.001 (6 perioder * 1mS)

(En period är en "frekvenskurva" dvs därifrån kurvan börjar tills den kommer tillbaks till samma läga igen. Så lång är en period)

Vad bör man tänka på när man står inför ett inköp av ett Oscilloskop?

Vilka prober är bästa valet för mig?

=Externa Länkar=

Här hittar du externa länkar till bra sidor om oscilloscope.

[http://www.picotech.com/applications/oscilloscope_tutorial_swedish.html Att tänka på vid köp av Oscilloscope (Picotech.com)]

[http://www.elektroniktidningen.se/index.php?option=com_content&task=view&id=20278&Itemid=66 Applikationen bestämmer bandbredden (Elektronik Tidningen)]

[[Kategori:Mätinstrument]]

PCD8544

2014-03-22T13:39:55Z

Farskost:

Styrkrets för [[LCD-Displayer]] som är gjrod för att styra displayer med en upplösning på 84*48 pixlar. PCD8544 används för att styra skärmen på många gamla Nokia-telefoner. Bland annat 5110, 5120, 5130, 5160, 6110, 6150, 3210, 3310, 3315, 3330, 3350 och 3410. Dess interface är seriellt och man kan på ett enkelt sätt koppla den till exempelvis datorn (via parallell-porten) eller en [[Microchip PIC|PIC]] eller [[Atmel AVR|AVR]]

Ladda hem [[http://www.altronix.se/elwiki/files/pcd8544.pdf Databladet]]

== Praktisk användning ==

http://www.altronix.se/elwiki/files/lcds.jpg

Bilden visar en display från en Nokia 3330

{| class="wikitable" style="text-align:left"
|'''Pin'''
|'''Namn'''
|'''Beskrivning'''
|-
|1
|VDD
|Spänningsmatning 3.3V
|-
|2
|SCLK
|Klockingång för serieprotokollet
|-
|3
|SDIN
|Seriell dataingång
|-
|4
|D/C
|Val av kommandotyp (data eller konfiguration)
|-
|5
|SCE
|En etta möjliggör mottagning av ny data
|-
|6
|GND
|Jord
|-
|7
|VOUT
|Spänning för kontrast
|-
|8
|RES
|Reset
|}

Koppla en kondensator på 4.7 uF mellan GND och VOUT för att utnyttja den inbyggda spänningsgeneratorn för kontrasten.

Kontrasten är styrd från mjukvaran, den kan justeras i 8 steg i registret som heter Bias, mer info på sidan 16 i [[http://www.altronix.se/elwiki/files/pcd8544.pdf databladet]].

För mer information se [[http://www.altronix.se/elwiki/files/pcd8544.pdf databladet]].

----
Kodexempel för AVR (Koden hämtad från http://www.microsyl.com/)
* http://www.altronix.se/elwiki/files/NokiaLCD.c
* http://www.altronix.se/elwiki/files/NokiaLCD.h (*)

----
En alternativ version av AVR koden omskriven av simon78:
* http://www.altronix.se/elwiki/files/nokia-lcd.c
* http://www.altronix.se/elwiki/files/nokia-lcd.h

''Jag har gjort lite uppdateringar på dem ifall du använder gcc. Jag har flyttat font-tabellen till programminnet samt lagt till en funktion som kan skriva ut strängar som ligger i programminnet. Småändringar som sparar ½Kb värdefull SRAM. PM-a om du är intresserad.''

----
Beroende på dina kompilatorinställningar kan det vara nödvändigt att ändra koden i funktionen Delay() i NokiaLCD.c till;

static void delay ( void )
{
int i;
for ( i = -32000; i < 32000; i++ )
'''asm volatile("nop" ::);'''
}

[[Kategori:Display]]

Parkeringssensor ombyggd till ultraljudsdetektor (Biltema 43-142)

2014-03-22T13:37:59Z

Farskost:

Hur man modifierar Biltemas parkeringssensor 43-142 (2009-10-12) till en kollisionsgivare med 4 oberoende ultraljudsgivare och utvärderingsenhet. Lämplig till diverse robotprojekt. Upprinnelsen till denna guide var behovet av billiga kollisionsgivare till en gräsklipparrobot.

[[Image:Parkeringsradar_box.jpg]]

[[Image:Parkeringsradar_pcb_top.jpg]]

Genom att ersätta den befintliga mikrokontrollern SONIX SN8P2602 (U3) i utvärderingsenheten med en PIC16F84A som är pinkompatibel. Resultatet blir en kollisionsgivare med 4 oberoende sensorer som ger signal på varsitt stift i mini-DIN kontakten.

Pinout efter modifiering:
[[Image:Parkeringsradar_pinout.jpg]]

Programmet detekterar närvaro av objekt i intervallet ca 10 - 60 cm framför sensorerna. Varje sensor behandlas individuellt och ger en +5V-signal på "sin" pinne i kontakten.

C-kod med några tidskritiska avsnitt i inline assembler. Kompilera med t ex SDCC.

<pre>
/*

ultrasens_v1.c

090420 /niroma

Processor:PIC16F84A

Kristall: 4MHz (bör funka med befintlig)

Kompilator: SDCC : avr/pic16/pic14/xa51 2.8.0 #5117 (Jun 2 2008) (UNIX)

Syfte: Modifiera Biltemas parkeringssensor så att den får fyra utgångar, en för
resp sensor, som ger signal när det finns föremål närmare än ca 60cm.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------

090420
Signal Riktning Funktion
CHIRP_A ut Sänder signal till transmitter
CHIRP_B ut
CHIRP_C ut
CHIRP_D ut
EKO in Tar emot filtrerat signaleko
DMUX_A ut Val av sensor bit 0
DMUX_B ut " 1
DETECT_A ut Signal till överordnat system vid detekterat föremål
DETECT_B ut
DETECT_C ut
DETECT_D ut
------------------
Summa 11

Mätvärden parkeringssensor i orginalutförande
Ant pulser per chirp = 20
Periodtid pulser = 25us
Tid kanalval till chirp = 15.2ms
Tid chirp till chirp = 18.4ms
Tid sista chirp till kanalval = 12.8ms

Funktion: Först väljs sensor med DMUX_A och B och därefter skickas chirpen på motsvarande
utgång CHIRP_A-D. Chripen består av 20 pulser med frekvens drygt 38kHz.
Eko-signalen filtreras av ett analogt filter och går in på EKO.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------
091011
Saker att förbättra:
* Lägg till watchdog
* Förbättra detektering på korta avstånd (< 10cm)

-------------------------------------------------------------------------------------------------------
*/

#include <pic16f84a.h>

code unsigned int at 0x2007 config =_CP_OFF & _PWRTE_OFF & _WDT_OFF & _HS_OSC;

//Div definitioner

#define ALARM RB0 //pin 6
#define CHIRP_A RB1 //pin 7

#define CHIRP_B RB2 //pin 8

#define CHIRP_C RB3 //pin 9

#define CHIRP_D RB4 //pin 10

#define DMUX_B RB5 //pin 11
#define DMUX_A RB6 //pin 12
#define EKO RB7 //pin 13

#define DETECT_A RA0 //pin 17
#define DETECT_B RA1 //pin 18
#define DETECT_C RA2 //pin 1
#define DETECT_D RA3 //pin 2

//Globala variabler

unsigned char cLoopCnt, cCounterA, cCounterB;

unsigned char cTimePos, cTimeNeg;
unsigned int iAvrTimePos, iAvrTimeNeg;

void chirpA(void)
{
cLoopCnt = 20; // 20 pulser
TMR0 = 0; // Nollar för tidmätning
T0IF = 0; // Nollar för timeout vid tidmätningen
_asm
BANKSEL _PORTB_bits
chirpAloop:
BSF _PORTB_bits,1 // 1:a
GOTO $+1
GOTO $+1
GOTO $+1
GOTO $+1
GOTO $+1
GOTO $+1
BCF _PORTB_bits,1 // 0:a
GOTO $+1
GOTO $+1
GOTO $+1
GOTO $+1
NOP
DECFSZ _cLoopCnt,F
GOTO chirpAloop
_endasm;
}

void chirpB(void)
{
cLoopCnt = 20;
TMR0 = 0;
T0IF = 0;
_asm
BANKSEL _PORTB_bits
chirpBloop:
BSF _PORTB_bits,2
GOTO $+1
GOTO $+1
GOTO $+1
GOTO $+1
GOTO $+1
GOTO $+1
BCF _PORTB_bits,2
GOTO $+1
GOTO $+1
GOTO $+1
GOTO $+1
NOP
DECFSZ _cLoopCnt,F
GOTO chirpBloop
_endasm;
}

void chirpC(void)
{
cLoopCnt = 20;
TMR0 = 0;
T0IF = 0;
_asm
BANKSEL _PORTB_bits
chirpCloop:
BSF _PORTB_bits,3
GOTO $+1
GOTO $+1
GOTO $+1
GOTO $+1
GOTO $+1
GOTO $+1
BCF _PORTB_bits,3
GOTO $+1
GOTO $+1
GOTO $+1
GOTO $+1
NOP
DECFSZ _cLoopCnt,F
GOTO chirpCloop
_endasm;
}

void chirpD(void)
{
cLoopCnt = 20;
TMR0 = 0;
T0IF = 0;
_asm
BANKSEL _PORTB_bits
chirpDloop:
BSF _PORTB_bits,4
GOTO $+1
GOTO $+1
GOTO $+1
GOTO $+1
GOTO $+1
GOTO $+1
BCF _PORTB_bits,4
GOTO $+1
GOTO $+1
GOTO $+1
GOTO $+1
NOP
DECFSZ _cLoopCnt,F
GOTO chirpDloop
_endasm;
}

void measureTimes(void)
{// Mäter till pos och neg flank. Adderar in värdena i medelvärdesvariablerna. Väntar till timeout.
cTimePos = 0; //Sätter värden som gör att signal inte ges vid
cTimeNeg = 255; //uteblivet eller felaktigt eko.
while(!T0IF){
if(EKO){
cTimePos = TMR0;
break;
}
}
while(!T0IF){
if(!EKO){
cTimeNeg = TMR0;
break;
}
}
iAvrTimePos += cTimePos; //Adderar mätvärdena till medelvärdessumma
iAvrTimeNeg += cTimeNeg;
while(!T0IF); //Väntar ut mättiden
}

unsigned char evaluate(void)
{//Utvärderar medelvärdessumman. (Anv summan för att slippa en division i kontrollern.)
if(iAvrTimePos>(3*2500/64)) //Ligger den positiva flanken inom 2.5ms?
return 1;
if(iAvrTimeNeg<(3*3700/64)) //Ligger den negativa flanken inom 3700us (~60cm)?
return 1;
return 0;
}

void wait(void)
{ //From PicLoops 2.2
_asm
;PIC Time Delay = 0.01500200 s with Osc = 4000000 Hz
movlw D'20'
movwf _cCounterB
movlw D'121'
movwf _cCounterA
waitloop: decfsz _cCounterA,1
goto waitloop
decfsz _cCounterB,1
goto waitloop
_endasm;
}

void main(void)

{

//Initiering***************************************
//I/O
PORTA = 0;
TRISA = 0xF0; //1111 0000
PORTB = 0;
TRISB = 0x80; //1000 0000
NOT_RBPU = 1; //ej pull-ups

//TMR0

T0CS = 0; // Klocka TMR0 med fClk/4

PSA = 0; // Prescaler till TMR0

PS2 = 1; // Sätter prescaler till 1:64

PS1 = 0; // Ger drygt 16ms mättid med upplösningen 64us @ fClk=4MHz

PS0 = 1; // 64us motsvarar (teoretiskt) en sträcka på ca 11mm

//Huvudloop****************************************

while(1){
//Sensor A
DMUX_A = 0;
DMUX_B = 0;
wait(); //15ms
iAvrTimePos = iAvrTimeNeg = 0;
chirpA(); //Nollar TMR0 och skickar chirp.
measureTimes(); //Tid till pos & neg flank

chirpA();
measureTimes();

chirpA();
measureTimes();

if(evaluate())
DETECT_A = 1;
else
DETECT_A = 0;

//Sensor B
DMUX_A = 0;
DMUX_B = 1;
wait();
iAvrTimePos = iAvrTimeNeg = 0;
chirpB();
measureTimes();

chirpB();
measureTimes();

chirpB();
measureTimes();

if(evaluate())
DETECT_B = 1;
else
DETECT_B = 0;

//Sensor C
DMUX_A = 1;
DMUX_B = 1;
wait();
iAvrTimePos = iAvrTimeNeg = 0;
chirpC();
measureTimes();

chirpC();
measureTimes();

chirpC();
measureTimes();

if(evaluate())
DETECT_C = 1;
else
DETECT_C = 0;

//Sensor D
DMUX_A = 1;
DMUX_B = 0;
wait();
iAvrTimePos = iAvrTimeNeg = 0;
chirpD();
measureTimes();

chirpD();
measureTimes();

chirpD();
measureTimes();

if(evaluate())
DETECT_D = 1;
else
DETECT_D = 0;
}

}

</pre>

Programmera PICen med t.ex PICKIT2.

[http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=37762 EF källa]

[[Kategori:Medlemsprojekt]]

EF-Segway

2014-03-22T13:36:33Z

Farskost:

Här kan vi lägga material som gäller projektet DIY-Segway:

[http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=54631 EF: Kan någon bygga en Segway?]

=Beslut att ta=
Punkter att fatta beslut om.
* Namn på projektet
* Projekthantering
* Budget
* Prestanda
* Teknisklösning
* Systemkomponenter
* Delkomponenter
* - Tillgänglighet

==Namnförslag==
Nu är en omröstning igång vad gäller vilken kategori av namn som är bäst. Rösta kan du göra [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?f=4&t=54706&start=57 HÄR].

Kategorierna är:

'''Latin:'''
* Jugum
* Labilis
* OpenLabilis
* Duvolo - duo-volo
* Penduvolo - pendulum-duo-volo
* Volpen - volo-pendulum
* RectMovi
* LapsVolo
* VoloRecti
* MoveRecti

'''Akronymer:'''
* oPenTrIP - Personal Transport by Inverted Pendulum, med referenser till open hardware
* OBEF - Open Balancer by EF
* SEF - Segway ElektronikForumet
* SEF - Stabilt EnmansFordon
* BAMF - Balanserad Avancerande MotorFarkost

'''Segway-referenser:'''
* OpenWay
* SEFWay
* WaySEF

'''Svenska namn:'''
* Hjulis
* Ståk - Stå - åk
* Öppna-Upprättåket
* Perpendikuläråket
* Hjulben
* Elevato® - Elektrisk Labil Enhet för Verkligt Alternativ Transport Och Rörelse (VertikAl TranspORt)

'''Engelska namn:'''
* Pathfinder
* OpenRoller
* Freewheeler
* Innomotion. (som i innovativ)
* Ped-o-ped (Som i Pedestriant moped).
* Move-o-matic
* eco-move (ska ju vara eko nuförtiden)
* Sidewalk king
* Enviromove
* E-motion
* PaveFinder

'''Elektronikreferenser:'''
* Volt - Vertikalt orienterat lätt transportforddon
* eVolt - elektronikforumets vertikalt orienterade lätta transportfordon
* FriVolt
* Faceplant
* rectVolt

'''Elektronikforumet:'''
* EFWheelie (EFW)
* WEF - Wheelie by EF

Resultatet i omröstningen för vilken kategori som var bäst blev:
* Latin 22%
* Akronymer 5%
* Segway-referenser 7%
* Svenska namn 18%
* Engelska namn 15%
* Elektronikreferenser 7%
* Elektronikforumet 25%

Inför sista omröstningen står det altså mellan:
* EFWheelie (EFW)
* WEF - Wheelie by EF

==Projekthantering==

Beslut angående konstruktionsgång borde tas. Huvudspåren står mellan Top-down och Bottom–up.

'''Top-down konstruktion'''

Definiera prestanda och mått för att sedan välja komponenter som uppfyller kraven.

Fördelar:
* Resultat blir förutbestämt.
* Tydliga mål
* Undviker långa diskussioner bland projektmedlemmar.

Nackdelar:
* Ställer större krav på konstruktörer.
* Kräver mer arbete och dokumentation.
* Större risk för fallgropar.

'''Bottom–up konstruktion'''

Ta första bästa komponenter och dellösningar för att sedan sätta ihop ett system.

Fördelar:
* Kortare utvecklingstid.
* Mindre abstrakt och lättare arbetsgång för oerfarna.

Nackdelar:
* Ej tydligt resultat.
* Större risk för dålig prestanda.
* Dyrare delkomponenter.
* Risk för diskussioner om lösningar utan tydliga mål.

==Prestanda==

* Toppfart
* Maximal förarvikt
* Maximala dimensionslängder.
* - Höjd
* - Bredd

==Delkomponenter==

'''Tillgänglighet'''

* Standard komponenter
* Tillgång och reservdelar
* Möjlighet till privata inköp

=Mekanik=
'''Huvudansvarig Mekanik''' ?

Förslag på uppdelning av mekaniska delprojekt. Ändra detta stycke vartefter beslut tas.

==Motor och utväxling==
'''Ansvarig:''' Walle är frivillig

Fyll med info om motor och utväxling

==Hjul==
'''Ansvarig:''' Walle är frivillig

Fyll på med info om hjul

==Platform==
'''Ansvarig:''' ?

Fyll på med info om plattform.

==Styrpinne med vinkelsensor==
'''Ansvarig:''' ?

Fyll på med info om styrpinne. Vinkelsensor används för att svänga.

=Elektronik=
'''Huvudansvarig Elektronik''' (LHelge anmäler sig som frivillig)

Förslag på uppdelning av elektroniska delprojekt. Ändra detta stycke vartefter beslut tas.

''2011-11-08''

Nytt förenklat förslag med färre delkomponenter och mindre antal processorer. Alla tunga beräkningar (Stabilisering, Sensor fusion och motorreglering) görs på huvudprocessorn. Kommunikationsbuss ersatt med direktkopplade funktioner förutom till displaynoden på styret där en enkel UART används.

==Huvudkort==
'''Ansvarig:''' ? (Någon med både HW/SW kompetens som konstruerar hårdvara samt lågnivå drivrutiner)

Deta är fordonets hjärna och det styr övriga delar. På detta kort sitter en 32-bitars ARM-baserad processor (exakt vilken är inte bestämt än), gyro och accelrometer för att mäta vinkeln samt nödvändiga kringkomponenter för att kunna kommunicera med övriga delar på ett driftsäkert sätt.

===Interface på huvudkortet===
* Analog ingång från vinkelgivare för styrning
* 2 st PWM utgångar för motorstyrning
* 2 st direction utgångar för motorstyrning
* 2 st kvadraturingångar från motorstyrning
* SDI buss till batteriövervakningskort
* Analog ingång för batteriström från batteriövervakningskort
* UART till displaynod på styret

===Mjukvara===
Mjukvaran på huvudkortet innehåller några större delar utöver lågnivå drivrutiner osv. Eventuellt kan det vara intressant med realtidsoperativ på denna???

====Reglerloop för balans====
'''Ansvarig:''' ?

Denna reglerloop balanserar fordonet. PID, LQ eller kanske något annat.

====Reglerloop för motorer====
'''Ansvarig:''' ?

Denna reglerloop används för att styra motorns varvtal genom en PWM utgång med återkoppling från kvadraturpulser från motorstyrkortet.

====Sensor fusion====
'''Ansvarig:''' ? (LHelge anmäler sig som frivillig)

Vinkelhastighetsmätningar med ett gyro kring y-axeln vägs samman med accelerationsmätningar för x- och z-axlarna för att skapa en snabb men stabil insignal till reglerloopen för balansering.

Detta görs antingen med hjälp av ett komplementärt filter eller med ett [http://en.wikipedia.org/wiki/Kalman_filter Kalman filter].

====Batteriövervakning====
'''Ansvarig:''' ?

Övervakning av cellspäningar både vid i- och urladding. State of Charge (SoC) estimering baserat på cellspänningar och strömmätning. Information om cellspänningar och strömförbrukning hämtas från batteriövervakningskortet.

==Motorstyrkort==
'''Ansvarig:''' ? (Någon med bra koll på kraftelektronik och motorstyrning)

Detta kort innehåller all logik och kraftelektronik som behövs för att styra vald motor. Med ett generellt interface kan man göra ett kort för DC motorer och ett för BLDC om viljan finns. Interfacet går att använda både mot en H-brygga och en 3-fas brygga med kommuteringslogik från hall-givare. Vid DC-motor och H-brygga behöver motorn kompletteras med en encoder för riktnings- och hastighetsåterkoppling till huvudkortet. Från hall-givarna i en BLDC-motor kan kvadratursignalen skapas med diskreta logikkretsar om man vill undvika processor.

Interface
* Motorns rotationsriktning styrs genom att sätta en ingång hög eller låg.
* Spänningen till motorn styrs direkt från huvudkortet på en PWM ingång.
* Motorns varvtal vidarebefordras till huvudkortet över en kvadraturutgång. Denna behöver relativt hög upplösning, vi får utreda hur många pulser per varv som är nödvändigt.

Det behövs två st av detta kort för varje enhet, en per motor.

==Batteri och övervakning==
'''Ansvarig:''' ?

Farkosten drivs med Litiumbatterier och dessa behöver övervakning. Detta kort hanterar övervakning samt balancering av battericellerna, laddning och strömförsöjning av övriga kort

===Cellövervakning===
Förslagsvis används en krets liknande [http://www.linear.com/product/LTC6803-1%20and%20-3 LTC6803] för att mäta cellspänningar samt ge möjlighet att balancera batteriet. Huvudprocessorn kommunicerar direkt med denna över en SDI-buss. Om det behövs kan den isoleras med en [http://www.analog.com/en/interface/digital-isolators/adum1401/products/product.html ADUM1401].

Detta kort mäter också strömmen från batteriet för att huvudprocessorn ska kunna uppskatta SoC. Strömmätningen vidarebefordras till huvudkortet över en analog signal.

===Laddning===
Batterikortet hanterar även laddning av batteriet, detta sköts förslagsvis av en färdig krets för lading av litiumbatterier.

Beslut bör tas om farkosten ansluts till en extern laddare typ laptop laddare eller direkt till 230-nätet

===Strömförsörjning av övriga kort===
Batterikortet innehåller även en DC/DC omvandlare för att försörja övriga kort med 12 V. Ett förslag är att denna kan stängas av med en nyckelbrytare.
Ytterligare ett förslag är driva relän på 12V matningen som bryter strömmen till motorn då 12V stängs av.

==Displayenhet==
'''Ansvarig:''' ?

En enhet att montera på styret som kan visa aktuell hastighet, batterimätare, nuvarande förbrukning osv...
Denna enhet behöver också en processor. Kummunikation sker på enklast möjliga sätt med centralenheten via UART.

==Belysning==
'''Ansvarig:''' ? (Meduza anmäler sig frivillig)

Belysning framåt så man ser var man åker samt baklyktor och ev bromsljus? så man syns i mörkret.

ev. Servo-stabilisator för framljuset så att det håller sig fint längs vägen :)

=Diskussioner=
* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=54631 EF: Kan någon bygga en Segway?] (Allmänt snack där iden skapades).
* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=54706 EF: EF-Segway: Namnförslag samt beslut] (Snack om vad skapelsen ska heta)

==Externa länkar==
* [http://en.wikipedia.org/wiki/Segway_PT Wikipedia - Segway PT]

[[Kategori:Medlemsprojekt]]

Intressanta projekt

2014-03-22T13:35:26Z

Farskost:

Intressanta projekt på EF:
* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=5352 Styra en bläckpatron (ingen tråkig tråd)] 2005-05-31
* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=9396 Driva borstlösa DC-motorer] 2006-02-08
* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=11278 Automatisk gräsklippare] 2006-05-16
* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=14642 Styra CTC-panna och Värmegolv med PC.......hmmm? * KLART *] 2006-12-01
* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=29408 Audio: Aktiva "digitala" högtalare] 2008-10-09
* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=31240 Läsa av elmätaren mha en PIC] 2009-01-04
* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=32350 FPGA-baserad synth] 2009-02-14
* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=38891 Lödröksutsug version 2] 2009-12-02
* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=41237&start=75 Självgående skottkärra / robot] 2010-03-13
* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=43298 Ethernet bitbang med SPI?] 2010-06-14
* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=43452 Läs/skriv för ofta till DDR minne = minnet går sönder..!?] 2010-06-21
* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=44340 Kretskortstillverkning, inkjet direct to PCB (Epson S21)] 2010-08-07
* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=45697 BLDC motordriver sensorless diy] 2010-10-03
* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=45853 Audio: Mätbox för Impedansmäting av högtalare och rum] 2010-10-09
* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=46554 Radiomodul för 868 MHz] 2010-11-08
* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=46579 Eget grafikkort med 512 x 384 pixel] 2010-11-09
* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=46821 Bygga ett bandpassfilter med hjälp av transformmetoder] 2010-11-19
* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=46907 1,2 GHz Frekvensräknare] 2010-11-23
* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=47141 Bärbar högtalare och SMPS som laddare (mkt bilder!)] 2010-12-02
* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=47147 Hur hittar jag optimal FPGA timing] 2010-12-02



[[Kategori:Medlemsprojekt]]

Solcellsanläggning bit96

2014-03-22T13:33:52Z

Farskost:

[[Image:solcell_b96_sol28.jpg|thumb|Omlödning av anslutning]]
Solcellsanläggning i Säffle påbörjad under 2012 på 9,66 kW från 42 stycken paneler med en maxeffekt 230 W.

Anläggningen består av två slingor med 21 stycken solpaneler i varje. Solcellspanelerna är kopplade via en strömbrytare för varje slinga till en DC/AC omvandlare som också fördelar effekten mellan eget nät och försäljning till elleverantören. Inget batteri används.

Solcellspaneler:
* Typ: PVE-P6
* Ytstorlek: 1,650 x 0,991 meter
* Tjocklek: 45 mm
* Vikt: 19,5 kg
* Maximal effekt: 230 W (max 37,17 V ; 8,31 A vid E=1000 W/m²)
* Maxeffekt per ytenhet: 141 W/m²
* Pris: 2470 SEK/panel (10,74 SEK/W, normalpris 30 SEK/W, år 2011)

Inköp:
* Inverter från Alma Solarshop i Luxemburg för cirka {{nowrap|23 000 SEK}} med frakt ([http://www.alma-solarshop.com/transformerless-tree-phase-inverter/38-solar-inverter-kaco-powador-12tl3.html länk])
* Takskenor från lokal plåtslagare
* Klämmor och kabel från Storbrittanien
* Kontakter (TYCO) och DC-brytare via eBay

== Projektet ==
[[Image:solcell_b96_sol01.jpg|thumb|left|Förvarade solpaneler]]
[[Image:solcell_b96_sol03.jpg|thumb|left|Specifikation cirka {{nowrap|30 V}} och {{nowrap|8 A}}]]
42 stycken solcellspaneler köptes in för 100 000 SEK + frakt på 3750 SEK. Dessa kopplades först som två slingor på 24 + 18 solpaneler men kopplades senare om till 21 + 21 stycken solpaneler i varje slinga för jämnare elektriska egenskaper.
{{clear}}

Galvad plåt 1 mm tjock klipptes i 2 m långa remsor och bockades i S-liknande profil. Profilhöjd ca 50 mm
[[Image:solcell_b96_sol04.jpg|thumb|left|S-profil]]
{{clear}}

Skenorna kostade knappt 3000 SEK vilket skall jämföras med {{nowrap|15 000 SEK}} + takfästen för en okänd kostnad.
Behöver dock kompletteras med skruv och klämmor.

Vanliga vingmuttrar som är galvade löser problemet för cirka 250 SEK för ett 200-pack.

Efter att skenorna märkts upp mot plåttaket borrades hål:
[[Image:solcell_b96_sol05.jpg|thumb|left|Borrning i skena]]
{{clear}}

Gradning av hål som genomfördes i slutet på 2012 när frosten hade kommit.
Panelerna monterades på verkstadens solsida, där var det torrt och varmt.
[[Image:solcell_b96_sol06.jpg|thumb|left|Avgradning]]
{{clear}}

Inga grader kvar som kan förstöra gummitätning eller repa plåttaket.
[[Image:solcell_b96_sol07.jpg|thumb|left|Gradfria hål i skena]]
{{clear}}

Skenorna skall skruvas i plåttaket och det skall vara tätning mellan plåtskenan och plåttaket.
Gummiduk inköptes hos [[Biltema]] för {{nowrap|40 SEK/styck.}}
[[Image:solcell_b96_sol08.jpg|thumb|left|Gummiduk Biltema, artikel 60-240]]
{{clear}}

Gummiduken klipptes i remsor och hål gjordes.
[[Image:solcell_b96_sol09.jpg|thumb|left|Håltagning i gummiduk]]
{{clear}}

Självborrande överlappsskruv, skruvdragare med magnetisk skruvhylsa och en hel del mätande och skenorna kommer på plats.
[[Image:solcell_b96_sol10.jpg|thumb|left|]]
{{clear}}

En hembyggd vinsch till byggställningen gjorde det lätt att hissa upp solpanelerna.
[[Image:solcell_b96_sol11.jpg|thumb|left|Hembyggd vinsch]]
{{clear}}

En panel 4 meters höjd över mark.
Längst ner på panelen har jag lagt i en trälist för att lyftstropparna inte skall glida ihop.
[[Image:solcell_b96_sol12.jpg|thumb|left|Panellyft med trälist]]
{{clear}}

Här syns skenornas profil. Den övre delen på skenan har en extra bockad kant för att styva upp den.
Panelerna ställdes upp mot solen så att jag kan mäta om dom funkar.
[[Image:solcell_b96_sol13.jpg|thumb|left|Åskådlig skenprofil]]
{{clear}}

Fäste i närbild.
[[Image:solcell_b96_sol29.jpg|thumb|left|Skenprofil och fastsättning i närbild]]
{{clear}}

Panelerna har färdigmonterade Tyco-kontakter.
På [[eBay]] fann jag lösa Tyco-kontakter för cirka {{nowrap|20 SEK/styck}} och jag köpte {{nowrap|4 honor}} och {{nowrap|4 hanar.}}
Som skall användas för att kunna koppla i kablarna som skall dras ner till invertern senare.
[[Image:solcell_b96_sol14.jpg|thumb|left|Tyco-kontakter]]
{{clear}}

Alla paneler mättes elektriskt innan de sattes upp.
Nån panel sattes upp i solnedgången då solen började försvinna bakom trädhorisonten.
Trots det visade den panelen cirka {{nowrap|25 V.}}
Panelerna verkar snabbt verkar komma upp i spänning även vid lite ljus.
Invertern justerar strömmuttaget upp och ner för att hitta bästa förhållande mellan spänning och ström för maximal effekt.
[[Image:solcell_b96_sol15.jpg|thumb|left|Multimeter visar {{nowrap|37,79 V DC}}]]
{{clear}}

Klammorna köptes från Storbritannien och för varje panel som sattes upp borrades allt eftersom passande hål i skenorna.
Klammorna fästes med insexskruv M8x45 och M8 vingmutter.
Vingmuttern passade bra under skenan och tack vara den bockade kanten snurrade den inte runt.
Tips: Märk insexnyckeln med t.ex vit tejp så att den syns i gräset.
[[Image:solcell_b96_sol16.jpg|thumb|left|Klämmor]]
{{clear}}

Första panelen på plats. Träklossar används för att kunna dra åt klammern tillfälligt så att panelen förhindras från att kana ner.
[[Image:solcell_b96_sol17.jpg|thumb|left|Träkloss förhindrar kaning]]
{{clear}}

De sex första panelerna på plats och ihopkopplade med varann.
[[Image:solcell_b96_sol18.jpg|thumb|left|Ihopkopplade solpaneler]]
{{clear}}

Panelerna väger endast 19,5 kg så placering går lätt.
Här är högra takhalvan påbörjad. Tyvärr blev bilden lite suddig.
[[Image:solcell_b96_sol19.jpg|thumb|left|Högra takhalvan påbörjad]]
{{clear}}

På högra takhalvan skall det bli totalt 24 paneler fram till takstegen.
Det skall upp ytterligare en kolumn med skenor här.
[[Image:solcell_b96_sol20.jpg|thumb|left|Högra takhalvan]]
{{clear}}

Strax till höger om takstegen har nockplåten tagits bort och några hål borrats in till vinden.
Fyra VP-flexrör skall leda ner kablarna, en kabel i varje rör.
Jag kopplar panelerna i två serie-slingor, 18 stycken till vänster om stegen och 24 stycken till höger.
[[Image:solcell_b96_sol21.jpg|thumb|left|VP-flexrör under nockplåten]]
{{clear}}

Invertern från Luxemburg har anlänt i sin förpackning med en vikt på 40 kg plus rejält emballage.
[[Image:solcell_b96_sol22.jpg|thumb|left|Inverter i sin förpackning]]
{{clear}}

Invertern är en KACO Powador 12.0 TL3.
Den har två stycken "Maximum power point tracking" (MPPT) vilket passar bra för de två slingorna.
En slinga skall ligga på mellan {{nowrap|200 - 800 volt.}} Dock krävs minst {{nowrap|250 V}} för att den skall starta. Max effekt in är {{nowrap|12 kW}} och maximalt {{nowrap|10 kVA}} ut i form av 3-fas, {{nowrap|3 x 230 V,}} {{nowrap|3 x 14,5 A.}} Verkningsgraden är cirka 98%.

På bilden syns upphängningsplåten samt en liten {{nowrap|300 W}} 12V/230V-inverter som lagts ut bredvid som jämförelse.
[[Image:solcell_b96_sol23.jpg|thumb|left|Inverter {{nowrap|12 kW}} i förpackning och {{nowrap|300 W}} 12V/230V]]
{{clear}}

Skärmdump av aktuell produktion 2013-03-07 från inverterns inbyggda webbserver.
[[Image:solcell_b96_kaco01.jpg|thumb|left|Aktuell produktion 10:29]]
{{clear}}

Inga batterier används utan all producerad effekt matas direkt ut på det egna elnätet.
Effekt som ej förbrukas i eget nät matas automatiskt vidare ut på Fortums elnät.

Fortum har satt upp en ny elmätare som mäter inmatad och utmatad effekt separat.
Mätningen sker per timme, man kan gå in på Fortums hemsida och logga in samt se timme för timme vad som hänt.
Fortum släpar dock efter några dagar med sin uppdatering.

Man kan säga att det är bättre att förbruka energin när den tillverkas. Alltså ser man till att köra tvätt, diskmaskin, dammsugare, spis, vedklyv, svets, poolvärmare mm mitt på dagen när solen lyser som mest.
Eftersom Fortums energi säljs för cirka {{nowrap|1,50 SEK/kWh}} och Fortum köper energi för cirka {{nowrap|0,30 SEK/kWh}} så är det mer ekonomiskt lönsamt att förbruka sin egen energi själv än att sälja den.
Båda priserna är dock rörliga, men förhållandet är ungefär så som angivits.
Exempel på priset är juli 2012 cirka 0,17 SEK, augusti-oktober steg från 0,24 till 0,32 SEK, november 0,31 SEK, december 0,40 SEK samt i januari 2013 0,38 SEK.

Det finns dock inget hinder att man bygger en egen batteribank och laddar den med en vanlig {{nowrap|230 volts}} batteriladdare medan solen lyser.

Går det att tjäna in kostnaden för investeringen ..?

Vid ett tillfälle noterades att Öresundskraft betalar bra för solel.

[http://www.oresundskraft.se/privat/produkter-tjaenster/producera-din-egen-el/hur-mycket-faar-jag-betalt/ oresundskraft.se/../producera-din-egen-el/hur-mycket-faar-jag-betalt]

:"''Ersättning 1 kr/kWh. Avräkning av överskottet som matas in på elnätet sker månadsvis. Utbetalning sker kalenderårsvis i efterskott''".

Anläggningen betalar sig på mellan cirka {{nowrap|6 - 14 år}} beroende på producerad elenergi, elpriser, och bidrag.
Bidrag har sökts för länge sedan men inget besked har inkommit.

Räknar med att använda energi sommaren 2013 i en ny poolvärmare. Då strömmen blir "gratis", men vilket självklart minskar mängden som kan säljas till Fortum.

Framöver kommer även cirka {{nowrap|20 m²}} solfångare sättas upp för varmvatten. Verkningsgraden är okänd.

Solcellerna har en verkningsgrad på cirka 14%, invertern på cirka 98%. Luft-vatten-värmepumpen till poolen har en Coefficient Of Performance (COP) på kanske 4. Det hamnar på cirka 50% totalt. Alltså, av solens cirka {{nowrap|1000 W/m²}} får man ut cirka {{nowrap|500 W}} i poolvattnet. Om man nu kan räkna så.

Inga siffror på solfångarena för vatten, men det går ju att ta fram. Men det bör vara på i alla fall 50%.

Fler byggbilder. Här kommer de fyra kablarna in på vinden. Flex-rören på höger sida kommer att byggas in i en isolerad vägg. Därför är rören inte heldragna hela vägen. Om rören skulle gå från varmt ut till kallt kommer det att rinna kondensvatten tillbaka ner i rören.
[[Image:solcell_b96_sol24.jpg|thumb|left|Elintag från taknock]]
{{clear}}

Två DC-brytare, en för varje slinga. Det var dock svårt att finna brytare för {{nowrap|1000 V}} i Sverige till vettiga priser.
Ett företag sålde någon brytare för cirka {{nowrap|3000 SEK}} vilket är alldeles för dyrt.
Dessa hittades på [[eBay]] i Storbrittanien för cirka {{nowrap|1200 SEK,}} för två stycken inklusive frakt.
Framöver skall det även monteras skydd och kanaler över kablarna.
[[Image:solcell_b96_sol25.jpg|thumb|left|DC-brytare och inverter]]
{{clear}}

Inverterns undersidan.
Det finns 4 par DC-ingångar, men de är parallellkopplade två och två och går till var sin MPPT.
Det möjliggör fyra slingor med paneler, men två slingor som parallellkopplas måste vara exakt lika.
I detta fall finns två slingor så de ansluts till var sin MPPT.
Den grå kabeln är en [[Ethernet]]-kabel, och den stora svarta kabeln är av typen 5G10.
I mitten finns en anslutning för [[Universal Serial Bus|USB]]. Där sätter man en USB-sticka med uppdateringsfiler eller för att spara loggar.
Det går även att ansluta en kabel för RS-485 och lite annat.

Det finns fundering på att använda uttaget för RS-485 framöver i ett projekt.
Där kan man få ut alla data som rader med ASCII-text, en rad per sekund, likt GPS-meddelanden, om jag förstått det rätt.
En [[mikrokontroller]] av typen PIC tar emot och presenterar information på en liten display monterad i köket eller liknande.
[[Image:solcell_b96_sol26.jpg|thumb|left|Inverterns anslutningar]]
{{clear}}

Närbild på inverterns display som uppdateras en gång per sekund.
Kortet är tage när 7:an slår om till 6:a.
Det går att bläddra fram en massa uppgifter både i tabellform och kurvdiagram på denna display.
[[Image:solcell_b96_sol27.jpg|thumb|left|Inverterns manöverpanel]]
{{clear}}

2013-03-08 i Säffle såg det ut att bli en solig och klar dag. Återstår att se om det toppar {{nowrap|7.11 kW}} i toppeffekt respektive {{nowrap|31,77 kWh}} i dagsproduktion som uppnådes för några dagar sedan, dock inte på samma dag.
[[Image:solcell_b96_kaco02.jpg|thumb|left|Inverterstatus 09:43]]
{{clear}}

Det var lite fjädermoln den 8:e mars och en aning vitt på himlen mitt på dagen så tyvärr blev toppvärdet endast {{nowrap|6,6 kW.}} Men total produktion blev {{nowrap|36,49 kWh}} vilket är rekord hittils.
[[Image:solcell_b96_kaco03.jpg|thumb|left|Inverterstatus 18:40]]
{{clear}}

== Snö ==
2013-03-13 Täcktes solpanelerna av cirka 3 cm snö. Spänningen låg trots det på cirka {{nowrap|500 - 600 V}} per slinga, alltså cirka {{nowrap|25 V}} per panel. Men strömuttaget, och därmed effekten var väldigt låg och låg på cirka {{nowrap|100 - 200 W,}} när det normalt brukar vara 1-2 kW.

Cirka klockan 14:00 hade mer än hälften av snön försvunnit och solen lyste och effekten var cirka {{nowrap|3 kW.}} Maximal effekt på cirka {{nowrap|5 kW}} nåddes runt kl 15:30.

== Överspänning ==
2013-03-10 06:50 startade invertern med några 10-tals watt. Sedan gick spänningen över bortåt 900 V. Men det borde ligga på 24 paneler x 30 volt/panel = 720 volt, vilket ligger under de {{nowrap|800 V}} som MPPT:n vill jobba med {{nowrap|(250 - 800 V).}}
Med obelastade paneler blir spänningen 24 paneler x 37.17 V öppenkrets = 892 V. Invertern skall dock klara 1000 V.
MPPT jobbar långsammare med att reglera upp strömuttaget än vad skyddskretsarna accepterar.

Det var bara att stänga av allt och klättra upp på taket och koppla om. Två paneler plockades bort för att komma åt. Vid kontroll av skruvar mm så fanns ingen rost, ingen oxid, allt såg bra ut. Istället för två slingor på 24 respektive 18 solpaneler omkopplades detta till 21 + 21 stycken paneler.

13:30 var allt klart och återmonterat och invertern startade upp som den skulle. Efter några minuter var den upp i cirka 6,80 kW.

[[Image:solcell_b96_sol28.jpg|thumb|left|Omlödning av anslutning]]
{{clear}}

== Omvandlarproblem ==
Den 20:e mars 2013 låg det cirka 5 cm snö på panelerna. Under eftermiddagen var det mesta borta men invertern vägrade producera. Avstängning och omstarta hjälpte inte, den bara varnade för hög spänning och kopplade ner i {{nowrap|"protective shutdown".}} Efter skriftväxling med KACO så blev beskedet att uppgradera programvaran. Strax därefter började den omvandla el igen.

Webbservern i omvandlaren låser sig emellanåt och vägrar svara resten av den dagen tills den startar om sig själv varjemorgon. Detta är tydligen ett känt problem som diskuteras på ett (tyskt?) forum. Omvandlaren fungerar ändå och producerar. Tillverkaren KACO skall vara på gång med ytterligare en programuppdatering framöver.

== Polariteter ==
Plus-kontakt från panel skall till minus-kontakt på matarkabeln, som är plusmärkt, och förses med minusmärkt pluskontakt, eftersom TYCO-standard tillåter att båda han- och honkontakter kan vara plus- minus- eller ickemärkta. Samt att hankontakter har hon-hylsor till skillnad från honkontakterna som har han-stift.

== Effektprioritet ==
Invertern kan användas så att t.ex börvärdet för termostaten i en varmvattenberedare höjs när det är överskott på egen elenergi medan när man är tvungen att köpa el så sänks börvärdet. Funktionen i invertern som har en liknande funktion heter "Priwatt". Där kan man ange en lägsta effektgräns, väntetid, gångtid mm så att ett relä drar när invertern producerar tillräckligt med effekt.

== Energiproduktion ==
Total produktion för mars 2013 är 924 kWh (minus bortfall på 3 dagar). Till och med den 4:e april har 1119 kWh producerats varav 787 kWh har förbrukats och 332 kwh har sålts.
Sedan den 23:e mars har en dagsproduktion på cirka 42 - 48 kWh åstadkommits. Vid bortresa går cirka 50-60% av energin till nätbolaget. Vid hemmavistelse under dagtid och vid körning diskmaskin, tvättmaskin samt en byggfläkt (3-fas, 2,5 kW) i ett kallt garage som är under uppbyggnad så går det åt cirka 60-80% för egen konsumtion.

== Externa länkar ==
*[http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?f=3&t=64782 EF: Solcellsanläggning 9.66 kW, 42 st paneler, i drift]
*[http://kaco-newenergy.de/en/site/526/produkte/photovoltaik/netzgebunden/trafolose_drehstromwechselrichter_powador_10.0_tl3-18.0_tl3/Powador-12-0-TL3/page/produkte/details.xml kaco-newenergy.de: Om Powador 12.0 TL3]
*[http://kaco-newenergy.de/en/binary/2180/page/download.xml kaco-newenergy.de: Instruction Manual Powador 10.0 - 18.0 TL3] (5,66 MB pdf)
*[http://www.energimarknadsinspektionen.se/sv/el/bygga-och-ansluta-elledning/icke-koncessionspliktiga-nat-ikn/ energimarknadsinspektionen.se: Bygga och ansluta elledning / Icke koncessionspliktiga nät (IKN)]
*[http://www.byggahus.se/forum/solvarme-vindkraft/207171-solceller-hur-fungerar-det-med-snon-pa-vintern.html byggahus.se: solceller, hur fungerar det med snön på vintern???] (2013-01-15)
*[http://industrial.omron.se/sv/products/catalogue/control_components/photovoltaic_inverters/three_phases_pv_inverters/kp100l/default.html omron.se: KP100L – solcellsomriktare, trefas], 10 kW, 850 V
*[http://www.alma-solarshop.de/39-solarstrom-zwishen-200-280w alma-solarshop.de: Solarpanels zwischen 200-280W zum besten Preis - ALMA SHOP], solcellspaneler {{nowrap|CSG 250 POLY}} för {{nowrap|172 EUR/styck,}} {{nowrap|0,69 EUR/W}} (2013-04-17)
*[http://www.inference.phy.cam.ac.uk/withouthotair/c6/page_38.shtml cam.ac.uk: Ch 6 Page 38: Sustainable Energy - without the hot air | David MacKay]
*[http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?f=3&t=51188 EF: 7 kW solcellsanläggning i drift!!!] (steppen7 2011-05-19)

[[Kategori:Medlemsprojekt]]

IGBT

2014-03-22T13:29:47Z

Farskost:

Halvledare som klarar hög spänning och ström samt snabba flanktider. Fungerar som en MOSFET på gate och bipolär transistor mellan kollektor och emittor.

== Externa länkar ==
*[http://www05.abb.com/global/scot/scot256.nsf/veritydisplay/2c7512f8a460be2ac125750d0052af24/$File/5SYA2059-01%20Applying%20IGBT%20and%20Diode%20dies.pdf abb.com - Info om hur man tolkar IGBT datablad och bygger med dom]
*[http://en.wikipedia.org/wiki/Insulated-gate_bipolar_transistor en.wikipedia.org - IGBT]

[[Kategori:Komponent]]

Vacuum fluorescent display

2014-03-22T13:29:02Z

Farskost:

'''Vacuum fluorescent display''' ('''VFD''') är en typ av [[LCD Skärmar|presentationsenhet]] som har ett starkt cyanfärgat sken från [[Polaritet|anod]]en. Elektroner avges från ett upphettat katodfilament som utgörs av ett fina volframtrådar som är täckta av ett lager med alkaliska jordarts metalloxider. Elektronerna styrs och diffunderas av nät bestående av tunn metall. När elektronerna träffar den fosforbelagda ytorna emitteras (avger ljus). Funktionen påminner om katodstråleröret i sin uppbyggnad.

== Externa länkar ==
*[https://sv.wikipedia.org/wiki/Vacuum_Fluorescent_Display wp-sv: Vacuum Fluorescent Display]

[[Kategori:Display]]

LCD Skärmar

2014-03-22T13:26:53Z

Farskost:

LCD skärmar är oftast uppbyggda med en grafisk modul som visar bild. Och en bakgrundsbelysning (backlight) som lyser upp den grafiska delen.
Backgrundsbelysningen kopplas oftast in med +12 [[Volt DC|VDC]], kontrast-justering och jord (12V, Adj, GND). En del varianter tar +5 [[Volt DC|VDC]]. Oftast den del som tar mest kraft.
Om lysrör ([[Cold cathode fluorescent lamp|CCFL]]) används brukar dessa vara på ca 800V 6mA kontinuerligt per styck.

== Kommando variant ==
Denna skärm styrs med kommandon från t.ex. en processor. Kommandon kan skickas i den takt som önskas. Denna typ fungerar direkt med olika slags [[Mikrokontroller|MCU]] som t.ex. [[Atmel AVR|AVR]]/PIC.
Oftast har gränssnittet någon form av signaler som klocka, läs/skriv och databitar.

Denna typ av skärm går oftast lätt att ansluta till en skrivarport/paralllellport på en (x86) PC.
Tänk dock på att PCn ger +5VDC och en del LCD enheter som mest klarar av 3.3V.

== Synkron variant ==
=== Analog ingång ===
Dessa skärmar styrs genom att skicka erfordlig analog signal såsom [[Video Graphics Array|VGA]], [[Composite video|CVBS]]/Composite, [[S-Video]] etc..
Signalen måste sändas i en bestämd sekvens som är beroende av timing.

Skärmenheten digitialiserar signalen, sträcker ut/trycker ihop bilden efter behov, konverterar färgskala, och skickar ut parallell LVTTL eller seriell LVDS signal till LCDn.

=== Digital ingång: COL/ROW addressering ===
Matas med pixlar i X eller Y led i omgångar om 4 eller 8 bitar (oftast) med TTL nivåer. Och styrs med COL/ROW pulser. Används oftast till platta monokroma skärmar tillverkade före 1989. T.ex. plasma skärmar för Toshibas bärbara datorer.

=== Digital ingång: DVI/HDMI ===
En DVI/HDMI skärm tar emot en [[Transition Minimized Differential Signaling|TMDS]] (liknar LVDS) signal som skickas till ett kontroller kort som sträcker ut eller trycker ihop bilden (scaler) så att den passar LCD skärmens riktiga upplösning. Därefter skickas den oftast som parallell LVTTL signal eller 3-8 st LVDS signaler direkt till LCD modulen.

=== Digital ingång: Parallell LVTTL ===
Denna typ av ingång är vanligast på äldre lcd moduler, och moduler mindre än 15". LVTTL Änvänder samma signalnivåer som 5V TTL, förutom att hög nivå är max 3.3V. Vanlig förbrukning är 500 mA @ 3.3V.
Signaler som erfordras är:
* Pixel klocka som pulsar in en pixel per klocka.
* RGB med 6-8 bitar per färg.
* Horisontal synk som talar om när ny linje påbörjas.
* Bild start (Data enable) som talar om när bilddata är giltiga under den horisontella avsökningen.
* Vertikal synk som talar om när ny bildomgång påbörjas.

Observera att skärmen kräver en upplösning som är exakt densamma som skärmens.

=== Digital ingång: Seriell LVDS ===
Denna typ av ingång läser av en "[[Low-voltage differential signaling|LVDS]]" signal som antingen är +100mV eller -100mV [[differentiellt]] och skickas med en hastighet av ca 200-300 [[Megabit|Mbps]] i 3-8 parallella signaler. Och åtföljs av en klocksignal som är 1/7 av bithastigheten.
Signalerna är exakt samma som för Parallell LVTTL, men är ihoppackade så här:

{| class="wikitable"
|-
! Namn !! t0 !! t1 !! t2 !! t3 !! t4 !! t5 !! t6
|-
| Signal 0 || G0 || R5 || R4 || R3 || R2 || R1 || R
|-
| Signal 1 || B1 || B0 || G5 || G4 || G3 || G2 || G1
|-
| Signal 2 || DE || Vsync || Hsync || B5 || B4 || B3 || B2
|-
| Klocka || 1 || 1 || 1 || 1 -> 0 || 0 || 0 || 0
|}

[http://www.bluecubelcd.com/php/content/panels/pdf/5/LTD056ET0S-V10.pdf LTD056ET0S-V10.pdf sid 8]

== VESA feature connector ==
På en del grafikkort för stationära datorer tillverkade innan 2003 finns det en utgång som oftast utgörs av en 2x13 rad metallpinnar med 2.54 mm avstånd. Där skickas en digital video signal ut som består av:
* Pixel klocka
* 6 [[Bits per pixel|bpp]] RGB + 2 intensitetsbitar (i praxis 6 bpp RGB mao)
* "DAC blanking" samma som "Data enable", mao när RGB datat är giltigt under horisontalt svep.
* Horisontal synk
* Vertikal synk

[http://pinouts.ru/Video/VesaFeature_pinout.shtml pinouts.ru - vesa feature connector (pinout)]

[http://en.wikipedia.org/wiki/Feature_connector wikipedia.org - vesa feature connector]

Denna utgång kan ibland användas för att styra LCD skärmar med parallellt interface direkt om hänsyn tas till TTL->LVTTL konvertering (signalnivå).

== Inkoppling av LCD med digital ingång ==
* Datorer avsedda för inbyggda system (embedded) som t.ex. PC/104 har ofta färdigt LCD gränssnitt (interface).
* PC datorer med VESA kontakt på grafikortet. Begränsat till 6 bpp (64 färger).
* Löda fast ledningar på grafikkortets D/A omvandlare ingång.
* Koppla in FPGA + ram minne. T.ex. via ett utvecklingskort.

I övrigt är det ganska kört.

[[Kategori:Display]]

KS0108

2014-03-22T13:24:47Z

Farskost:

KS0108 är en styrkrets för små grafiska LCD-displayer.

==Kodexempel==
Enkel kod [C] för att driva en KS0108 display för AVR.
Kan utan problem konverteras för de flesta ändamål.

Länk: http://www.elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?f=3&t=24968&start=0

[[Kategori:Display]]

HD44780

2014-03-22T13:20:41Z

Farskost:

'''HD44780''' är en styrkrets för LCD-skärmar. Här följer en beskrivning av hur den används:

== Mycket vanlig styrkrets för LCD-Displayer ==
Ladda hem [[http://www.altronix.se/elwiki/files/HD44780.pdf databladet]].

Det här är en kort guide till hur man använder LCD displayer med HD44780. Guiden är inte komplett men beskriver de viktigaste sakerna för att kunna få igång sin display. Informationen jag presenterar fungerar på tvåradiga displayer, men skulle lätt kunna justeras för andra displaystorlekar. På sista sidan finns ett exempel på hur man kan koppla en display till parallellporten på en PC.

== Pinkonfiguration ==
Först gäller det att ta reda på vilka in/utgångar som är vilka. De är numrerade från 1 till 14 och sitter alltid i nummerordning. Pin 1 och 14 brukar vara markerade med text på kretskortet. Står det inte markerat kan du ganska enkelt ta reda på vilket ben som är vilket:

Börja med att leta upp pin 1, jord. Det kan du göra genom att testa med en multimeter vilken av pinnarna som är kopplade till de små kopparområdena som displayens metallskal är fästa vid.

Om alla 14 pinnar sitter på rad på din lcd-display är det bara att utgå från pin 1 så vet du precis vilken som är vilken. Om de 14 pinnarna istället är konfigurerade i två kolumner så får du räkna radvis, på första raden sitter alltså pin 1 och 2, på andra raden pin 3 och 4 osv. pin 3 sitter under pin 1.

== Förklaring av in-/utångarna ==
LCD-displayen har följande benkonfiguration:

{| class="wikitable" style="text-align:left"
| ''' Pin nr '''
| ''' Namn '''
| ''' Funktion '''
|-
| 1
| Vss
| Jord (0V)
|-
|2
|Vcc
|Kraftförsörjning +5V
|-
|3
|Vee
|Kontrast
|-
|4
|RS
|0 = instruktion, 1 = data
|-
|5
|R/W
|0 = skriv, 1 = läs
|-
|6
|E
|Dataöverföringspuls
|-
|7
|D0
|Databitar 0 - 7
|-
|8
|D1
|
|-
|9
|D2
|
|-
|10
|D3
|
|-
|11
|D4
|
|-
|12
|D5
|
|-
|13
|D6
|
|-
|14
|D7
|
|}

På pin 3, kontrasten, skall det ligga en spänning som för de flesta displayer är mellan 0V och -5V. Det kan vara lite lurigt att generera negativ spänning, men man kan exempelvis köpa en LMC 7660 (ELFAs ordernummer 73-141-07, kostar bara 15 kr) för att enkelt få ut en lämplig spänning. Ibland har man dock tur, då går det bra med en positiv spänning, det är bara att testa!

Man använder pin 6, E, för att skicka en puls när de 8 databitarna skall skickas. Man lägger alltså först ut data på datapinnarna för att sedan skicka en puls till E.

Med pin 4, RS, bestämmer man om de åtta bitarna som ska skickas är instruktion eller data, mer information om detta kommer nedan.

Pin 5, R/W, avgör åt vilket håll databitarna ska skickas, jag brukar dra denna pinne till jord eftersom jag aldrig brukar läsa av vad det står på displayen i efterhand.

== Initiering ==
Se sidan 212 i databladet för mer information.

Det första man måste göra när man kopplat in sin LCD och satt på strömmen är att initialisera HD44780 kretsen.

Nedanstående data skall skickas till displayen, en byte i taget. RS ska vara 0 under hela initialisationen. D7 är biten längst till vänster och D0 biten längst till höger. Mellan varje kommando måste man vänta minst 40 mikrosekunder, förutom de första där längre tid krävs. Vänta minst 20ms med att initiera displayen efter det att den fått ström.

{| class="wikitable" style="text-align:left"
|00110000 - vänta minst 5 ms
|-
|00110000 - vänta minst 0.1 ms
|-
|00110000
|-
|00111000
|-
|00001100
|-
|00000001
|-
|00000110
|}

För varje byte gör man så här:
Lägger ut de åtta databitarna på respektive D-pinne på displayen. Sätter E till 1 en kort stund (hur lång tid spelar ingen roll, men måste vara längre än 0.5 mikrosekunder) för att sedan sätta den till 0 igen, nu är databyten skickad och man kan fortsätta med att lägga ut nästa…

Om man använder en PC kanske det är lättare att använda decimala eller hexadecimala tal, initialisationsdatan ser då ut så här:

{| class="wikitable" style="text-align:left"
|Hex: 30, 30, 30, 38, 08, 01, 06
|-
|Dec: 48, 48, 48, 56, 8, 1, 6
|}

När alla 7 talen har skickats till displayen är den redo att användas!

== Kommandon ==
Se sidan 191 i databladet för mer information om kommandon.

Innan vi börjar skriva text på displayen vill jag introducera några kommandon man kan använda, RS ska alltid vara 0 när man skickar kommandon.

{| class="wikitable" style="text-align:left"
| ''' Kommando '''
| ''' Binärt '''
| ''' Övrigt '''
|-
|Rensa skärmen
|00000001
|Tömmer hela displayen på all text
|-
|Gå till första teckenplatsen
|00000010
|Flyttar cursorn till adress 0, alltså längst upp till vänster
|-
|På/Av och cursor
|00001DCB
|D = 1 display på, C = 1 cursor på, B = 1 cursor blinkar
|-
|Flytta cursor
|1xxxxxxx
|Adress där cursorn ska hamna, bättre förklaring nedan
|}

Varje gång man skriver ett tecken flyttar sig cursorn, så man behöver inte tänka på att flytta cursorn själv. Dock måste man själv byta rad, Första tecknet på rad 1 har adressen 0 och första tecknet på rad 2 har adressen 40h (100000 binärt och 64 decimalt).

Det är viktigt att ta hänsyn till hur lång tid ovanstående kommandon tar innan de har utförts. Att rensa skärmen och att gå till första teckenplatsen tar max 5ms och övriga kommandon tar 40 mikrosekunder.

== Skriva text ==
Nu är vi redo att skiva text på displayen!
När man skriver text ska RS vara 1. Sedan är det bara att lägga ut ett valfritt tecken på D7-D0 (se teckentabell på sista sidan) och skicka en puls på E-pinnen.

Låt det gå minst 40 mikrosekunder mellan varje skrivet tecken!

== 4-bitarsinterface ==
I många situationer, exempelvis då man använder små enchipsdatorer, kan det vara bra att spara in på antalet anslutningar. På LCD-displayer med kretsen HD44780 räcker det med att använda 4 anslutningar för data, vilket medför att det räcker med 6 anslutningar för att styra displayen.

När man använder 4-bitars interface ansluter man endast D4, D5, D6 och D7. Det är viktigt att övriga datapinnar, alltså D0, D1, D2 och D3 kopplas till jord, det är vanligt att man missar detta och följden blir att displayen inte initieras rätt.

Initialisationen skiljer sig mellan 8- och 4-bitars interface, nedan följer den data som skall överföras till displayen för att 4-bitars interface skall aktiveras. RS skall vara 0 under initialisationen. Mellan varje kommando måste man vänta minst 40 mikrosekunder, förutom de första där längre tid krävs. Vänta minst 20ms med att initiera displayen efter det att den fått ström.

Bitarna är i ordningen D7, D6, D5, D4.

{| class="wikitable" style="text-align:left"
|0011 – vänta minst 5 ms
|-
|0011 – vänta minst 0.1 ms
|-
|0011
|-
|0010
|-
|0010
|-
|1000
|-
|0000
|-
|1000
|-
|0000
|-
|0001
|-
|0000
|-
|0110
|-
|}

När du skickat ovanstående data är det bara att börja använda displayen! För att skicka text och kommandon gör man som i 8-bitars läge med den skillnaden att man delar upp data i två delar. Först lägger man ut den första halvan av databyten på port D7-D4 och skickar en puls på E porten, sedan tar man de sista 4 bitarna och lägger ut på D7-D4, också detta följt av en puls på E porten. Det är bitarna 7-4 som skickas först, följt av 3-0.

== Teckentabell ==
[[Bild:lcd_charmap.png]]

(Bilden hämtad från http://home.iae.nl/users/pouweha/index.shtml )

== LCD-display kopplad till parallellporten på en PC ==
[[Bild:lcd_pcpar.png]]

(Bilden hämtad från http://www.beyondlogic.org/parlcd/parlcd.htm )

Ladda hem [[http://www.altronix.se/elwiki/files/HD44780.pdf databladet]].

[[Kategori:Display]]

Propeller (MCU)

2014-03-22T13:11:31Z

Farskost:

Propeller är en mikrokontroller konstruerad och såld av Parallax.

[http://www.parallax.com/propeller/index.asp]
Undersök den interna strukturen nertill på den sidan (block diagram).

Propeller innehåller 8 separata processing-enheter, så kallade COG's, som var och en har ett eget minne och några andra lokala resurser. Dessa olika CGO's delar även på några globala resurser som är gemensamt för alla.

I likhet med flera andra liknande exisiterande produkter så används en intern PLL för att multiplicera upp klockan som skickas in. Maximalt kan kretsen hantera att alla 8 COG'sen exekverar i 80Mhz. Bl.a. så har varje COG en inbyggd del som gör det möjligt för respektive COG att användas för Video-generering vilket gör att man kan skapa enkla användar-gränssnitt som presenteras på antingen en VGA-skärm eller en vanlig TV. Istället för att hantera flertalet controllers så är deras tanke att du laddar hem koden (eller skriver koden själv) som gör att en av dina COG's antar den Controller-roll du för tillfället behöver!
Ex. kan man då använda olika COG till olika sysslor såsom : CPU, grafik-controller, ljud-controller, RS-232 controller, SPI-controller, I2C-controller och en som PS/2-controller.

Med hjälp av dessa block i samverkan kan då konstruera enklare SOC-system (System-On-A-Chip).

Ett trevligt och innovativt koncept, men det märks att det är ett mindre företag eftersom dokumentationen av denna krets är bristfällig, verktygen för utveckling finns bara för Windows och är delvis skrivna i assembler(??) och dokumentationen för utvecklingverktyget och kretsen verkar ligga i samma dokument(??). Trots detta kan man tillskriva Parallax en hel del nyskapande och framtiden får utvisa vilka reella produkter som kommer att tas fram m.h.a. produkten Propeller.

OPERATIVSYSTEM
--------------------
Vad gäller operativsystem så verkar det inte bli möjligt att på enkelt sätt köra fullskaliga operativt-system såsom Linux på Propeller, utan betydligt enklare operativ för inbyggda system är nog mera aktuellt. Idag verkar det inte finnas något att utgå ifrån... Det pratas i forumen om något enkelt operativsystem som postas i nya versioner eftersom där som kanske kan bli något så småningom... men det är inget Linux.

PROGRAMMERINGSMÖJLIGHETER
-------------------------------------
Här finns idag två möjligheter, antingen använder man assembler direkt mot respektive COG, eller så använder man deras eget högnivåspråk SPIN som är speciellt framtaget för att enkelt kunna hantera de olika COG'sen. man ska även kunna blanda dessa två som man vill..
C/C++ -kompilator finns ingen idag och jag har heller inte hittat någon som funderar på att skriva en sån, men det kan nog dyka upp. Med den mängden minne som finns i respektive COG så är dock C++ troligen itne ett bra alternativ.

STARTER KIT
----------------
De Starter Kits som finns att tillgå idag är relativt "billiga" $80 respektive $130. Det som kostar $130 verkar innehålla väldigt mycket användbart för pengarna tycker jag!

[http://www.parallax.com/detail.asp?product_id=32100]

Men i Forumen pratas redan om ett nytt mini-starter kit som skulle kosta c:a $15 för intressenterna till detta kort är ju väldigt prismedvetna hempulare! Kretsen lös kostar idag $12.50, så då förstår man hur grundläggande detta kommande Starter Kit kommer att bli.

Links:
[http://www.parallax.com/]
[http://www.parallax.com/propeller/index.asp]
[http://www.parallax.com/detail.asp?product_id=32100]

Propeller

2014-03-22T13:03:31Z

Farskost: flyttade Propeller till Propeller (MCU): Förtydligar att det handlar om processorn propeller och inte snurrande propellrar.

#OMDIRIGERING [[Propeller (MCU)]]

Propeller (MCU)

2014-03-22T13:03:31Z

Farskost: flyttade Propeller till Propeller (MCU): Förtydligar att det handlar om processorn propeller och inte snurrande propellrar.

Propeller (konstruerad och såld av Parallax):

Detta är en något speciell produkt men som verkligen ger rysningar av välbehag hos oss som gillar att labba med ny teknologi! Parallax är idag känt för en produkflora i stil med labbkort såsom: BasicStamp, JavelinStamp och mikroprocessorer såsom SX-chipen!

Personligen snubblade jag över produkten Propeller första gången kring 1 April i år och trodde då ALLVARLIGT att detta var ett April-skämt! Den där propeller-mössen tillsammans med snacket runt Multiple-Core Technology verkade inte riktigt troligt... men det var sanning! Produkten Propeller innefattar en specifik kärna som finns förpackat i lite olika förpackningar.
Som man brukar säga, en bild säger mer än 1000 ord....
[http://www.parallax.com/propeller/index.asp]
Undersök den interna strukturen nertill på den sidan (block diagram).

Propeller innehåller 8 separata processing-enheter, så kallade COG's, som var och en har ett eget minne och några andra lokala resurser. Dessa olika CGO's delar även på några globala resurser som är gemensamt för alla.

I likhet med flera andra liknande exisiterande produkter så används en intern PLL för att multiplicera upp klockan som skickas in. Maximalt kan kretsen hantera att alla 8 COG'sen exekverar i 80Mhz. Bl.a. så har varje COG en inbyggd del som gör det möjligt för respektive COG att användas för Video-generering vilket gör att man kan skapa enkla användar-gränssnitt som presenteras på antingen en VGA-skärm eller en vanlig TV. Istället för att hantera flertalet controllers så är deras tanke att du laddar hem koden (eller skriver koden själv) som gör att en av dina COG's antar den Controller-roll du för tillfället behöver!
Ex. kan man då använda olika COG till olika sysslor såsom : CPU, grafik-controller, ljud-controller, RS-232 controller, SPI-controller, I2C-controller och en som PS/2-controller.

Med hjälp av dessa block i samverkan kan då konstruera enklare SOC-system (System-On-A-Chip).

Ett trevligt och innovativt koncept, men det märks att det är ett mindre företag eftersom dokumentationen av denna krets är bristfällig, verktygen för utveckling finns bara för Windows och är delvis skrivna i assembler(??) och dokumentationen för utvecklingverktyget och kretsen verkar ligga i samma dokument(??). Trots detta kan man tillskriva Parallax en hel del nyskapande och framtiden får utvisa vilka reella produkter som kommer att tas fram m.h.a. produkten Propeller.

OPERATIVSYSTEM
--------------------
Vad gäller operativsystem så verkar det inte bli möjligt att på enkelt sätt köra fullskaliga operativt-system såsom Linux på Propeller, utan betydligt enklare operativ för inbyggda system är nog mera aktuellt. Idag verkar det inte finnas något att utgå ifrån... Det pratas i forumen om något enkelt operativsystem som postas i nya versioner eftersom där som kanske kan bli något så småningom... men det är inget Linux.

PROGRAMMERINGSMÖJLIGHETER
-------------------------------------
Här finns idag två möjligheter, antingen använder man assembler direkt mot respektive COG, eller så använder man deras eget högnivåspråk SPIN som är speciellt framtaget för att enkelt kunna hantera de olika COG'sen. man ska även kunna blanda dessa två som man vill..
C/C++ -kompilator finns ingen idag och jag har heller inte hittat någon som funderar på att skriva en sån, men det kan nog dyka upp. Med den mängden minne som finns i respektive COG så är dock C++ troligen itne ett bra alternativ.

STARTER KIT
----------------
De Starter Kits som finns att tillgå idag är relativt "billiga" $80 respektive $130. Det som kostar $130 verkar innehålla väldigt mycket användbart för pengarna tycker jag!

[http://www.parallax.com/detail.asp?product_id=32100]

Men i Forumen pratas redan om ett nytt mini-starter kit som skulle kosta c:a $15 för intressenterna till detta kort är ju väldigt prismedvetna hempulare! Kretsen lös kostar idag $12.50, så då förstår man hur grundläggande detta kommande Starter Kit kommer att bli.

Links:
[http://www.parallax.com/]
[http://www.parallax.com/propeller/index.asp]
[http://www.parallax.com/detail.asp?product_id=32100]

Spole

2014-03-22T12:57:20Z

Farskost: Omdirigerar till Induktans

#OMDIRIGERING [[Induktans]]

Digital potentiometer

2014-03-22T12:52:51Z

Farskost:

En digitala potentiometer är som namnet antyder en potentiometer vars värde kan ändras digitalt. Detta är inte att förväxla med en motorpotentiometer där en motor vrider på en vanlig elektromekansik potentiometer. Den interna uppbyggnaden kan variera men en vanlig teknik är att ha ett nät av fast resistanser och sedan så väljs signalvägen med hjälp av transistorer som styrs digitalt.

==Styrning==
Digitala potentiometrar finns i många olika utförande med varierande interface mot omvärlden. SPI eller I2C är väldigt vanligt men även enklare varianter med en STEP/DIRECTION (Steg/Riktning) styrning finns tillgängliga. De senare styrs genom att man med en puls på STEP-ingången "vrider" potentiometern ett steg och riktningen, uppåt eller neråt, bestäms av om DIRECTION-ingången är hög eller låg.

==Minne==
En stor skillnad mellan digitala och elektromekaniska potentiometrar är att vissa digitala tappar sitt inställda värde när matningsspänningen bryts. Det finns dock varianter som behåller sitt värde eller antar ett visst förinställt värde vid spänningstillslag.

==Ljud==
Alla digitala potentiometrar är tyvärr inte lämpliga för audiosignaler eller andra känsliga växelspänningssignaler. Vid ändring av värde uppstår det brus då utsignalen kopplas bort för en kort stund. För att undvika detta har några tillverkare tagit fram kretsar som byter värde endast när signalen genomgår nollgenomgången. På engelska kallar man denna teknik för zero-crossing.

'''Tabell 1.''' Kommersiella integrerade kretsar i bokstavsordning.
* AD5290, Analog Devices, $1.97 (1000 st, 2011-06-23).
* DS1881, Dallas Semiconductor, $0.94 (1000 st, 2011-06-23).
* DS1882, Dallas Semiconductor, $1.16 (1000 st, 2011-06-23).
* ISL22102, Intersil, $1.52 (1000 st, 2011-06-23).
* LM1971, National Semiconductor, $1.15 (1000 st, 2011-06-23).
* LM1972, National Semiconductor, $2.00 (1000 st, 2011-06-23).
* LM1973, National Semiconductor, $2.10 (1000 st, 2011-06-23).
* MAS6116, MAS, ?.
* MAX5407, Maxim, $0.79 (1000 st, 2011-06-23).
* MAX5408, Maxim, $1.55 (1000 st, 2011-06-23).
* MAX5409, Maxim, $2.11 (1000 st, 2011-06-23).
* MAX5410, Maxim, $1.55 (1000 st, 2011-06-23).
* MAX5411, Maxim, $2.11 (1000 st, 2011-06-23).
* MAX5456, Maxim, $1.47 (1000 st, 2011-06-23).
* MAX5457, Maxim, $1.47 (1000 st, 2011-06-23).
* MAX5486, Maxim, $1.57 (1000 st, 2011-06-23).
* PGA2310, Texas Instruments, $8.20 (1000 st, 2011-06-23).
* PGA2311, Texas Instruments, $3.95 (1000 st, 2011-06-23).
* PGA2320, Texas Instruments, $7.95 (1000 st, 2011-06-23).
* PGA4311, Texas Instruments, $7.45 (1000 st, 2011-06-23).

[[Kategori:Komponent]]

LDO

2014-03-22T12:28:38Z

Farskost: Omdirigerar till Linjär spänningsregulator

#OMDIRIGERING [[Linjär spänningsregulator]]

Linjär spänningsregulator

2014-03-22T12:14:02Z

Farskost:

Linjära regulatorer kallas de spänningsregulatorer som reglerar en spänning genom att omvandla överflödig spänning till värmeenergi. De finns i många olika varianter och med både fast och reglerbar utspänning. Maximal ström kan som sådan regulator kan ge varierar mellan olika kapslar, från runt 100 mA vid små kapslar till 1 A för större kapslar med extern kylning. Komponenten levereras från många olika tillverkare och med varierande specifikationer, så det är bra att alltid vara noggrann och kolla på databladet för den aktuella tillverkaren även, en 7805 från TI behöver inte bete sig likadant som en från ST.

==Reglering==
Regulatorn arbetar linjärt vilket enkelt förklarat är att spänningsfallet över själva regulatorn ändrar sig i takt med att inspänningen ändrar sig, så att utspädningen alltid hålls konstant. Nackdelen med denna regleringsmetod är att den genererar värme. Värmeutvecklingen i watt blir således skillnaden mellan in och utspädning gånger utströmmen och denna effekt måste kylas bort för att kretsen inte ska gå sönder. Denna effektutveckling är något man måste ta lika stor hänsyn till som maximal inspänning och ström när man designar med linjära regulatorer.

Utöver effektutveckling, inspänning och inström så är minimala spänningsfallet en viktig parameter att ta hänsyn till, detta är den minsta skillnaden mellan inspänning och utspädning. För äldre regulatorer som 7805 kan denna vara flera volt medan moderna LDO (Low Drop Out) regulatorer kan klara runt 100 mV eller mindre.

==Ställbar utspänning==
De kretsar som är ställbar regleras ofta genom att med två motstånd spänningsdela utspänningen till de tredje pinnen, ofta kallad ADJ eller Adjustment, med motståndsvärden så att ADJ pinnen ligger på en viss spänning vid rätt utspädning. Denna spänning återfinns i databladet.
Värt att notera kan vara att även regulatorer med fast utspänning i många fall kan ändras något om behovet uppstår.

==Stabilitet==
För en stabil reglering är det i många fall rekommenderat att ha kondesatorer på både in och utgång. Rekommenderade värden varierar mellan tillverkare och står i databladet. För små eller för stora kapacitanser kan leda till ostabilitet och självsvängningar i vissa lägen, så bara för att det fungerat en gång utan kondesatorer så betyder det inte att det alltid kommer att göra det.

==Vanliga kretsar==
När det gäller spänningsregulatorer så är 78XX den absolut vanligaste, där XX talar om vilket utspädning den reglerar till. En 7805 reglerar således till 5 volt. Den närbesläktade 79XX serien används för att reglera negativa spänningar.

== Externa länkar ==
* [https://en.wikipedia.org/wiki/78xx enwp: 78xx]

[[Kategori:Komponent]]

7805

2014-03-22T11:54:58Z

Farskost: flyttade 7805 till Linjär spänningsregulator: Bättre att ha en sida för att sammanfatta linjära spänningsregulatorer och låta sidor som 7805 och LDO länka till den i stället för att ha separata sidor.

#OMDIRIGERING [[Linjär spänningsregulator]]

Linjär spänningsregulator

2014-03-22T11:54:58Z

'''7805''' är en av dom mest populära linjära spänningsregulatorerna och ger 5V ut. Maximal ström och effektutveckling som kretsen tål varierar mellan olika kapslar, från runt 100 mA vid små kapslar till 1 A för större kapslar med extern kylning. Komponenten levereras från många olika tillverkare och med varierande specifikationer, så det är bra att alltid vara noggrann att kolla på databladet för den aktuella tillverkaren.

==Reglering==
Regulatorn arbetar linjärt vilket enkelt förklarat är att spänningsfallet över själva regulatorn ändrar sig i takt med att inspänningen ändrar sig, så att utspädningen alltid hålls konstant. Nackdelen med denna regleringsmetod är att den genererar värme. Värmeutvecklingen i watt blir således skillnaden mellan in och utspädning gånger utströmmen och denna effekt måste kylas bort för att kretsen inte ska gå sönder. Denna effektutveckling är något man måste ta lika stor hänsyn till som maximal inspänning och ström när man designar med linjära regulatorer.

Utöver effektutveckling, inspänning och inström så är minimala spänningsfallet en viktig parameter att ta hänsyn till, detta är den minsta skillnaden mellan inspänning och utspädning. För äldre regulatorer som 7805 kan denna vara flera volt medan moderna LDO (Low Drop Out) regulatorer kan klara runt 100 mV eller mindre

==Stabilitet==
För en stabil reglering är det i många fall rekommenderat att ha kondesatorer på både in och utgång. Rekommenderade värden varierar mellan tillverkare och står i databladet. För små eller för stora kapacitanser kan leda till ostabilitet och självsvängningar i vissa lägen, så bara för att det fungerat en gång utan kondesatorer så betyder det inte att det alltid kommer att göra det.

== Externa länkar ==
* [https://en.wikipedia.org/wiki/78xx enwp: 78xx]

Linjär spänningsregulator

2014-03-22T11:52:43Z

Farskost: