ElektronikWikin - Användarbidrag [sv]

Användare:Demjf

2008-03-18T15:12:09Z

Demjf:

Villa ha bra nybörjarsidor eftersom jag är en själv.. ;-)

Ohms lag

2008-03-18T14:45:39Z

Demjf:

Ohms lag U=R*I anger sambandet mellan [[spänning]] i Volt (U), [[resistans]] i Ohm (R) samt [[ström]] Ampére (A).

Modellen formulerades av [[Georg Simon Ohm]] år 1826.

Ex på användning:
Du har 12V men ska driva din lampa med 5V 100mA.
Lämpligen sätts en [[resistans]] i serie med lampan. Storleken på denna [[resistans]] räknas lätt ut med Ohms lag.
Då resistansen är i serie ska samma ström gå genom resistansen som genom lampan, dvs 100mA. Då lampan ska ha 5V behöver [[spänningsfallet]] över resistorn vara 12V-5V=7V.
Omskrivning av Ohms lag ger R=U/I. Resistansen ska då vara 7V/100mA= 70 Ohm. Närmsta [[resistor]] i E-12 serien är 68 Ohm vilken borde duga väl.

Bra översättningsbild som även tar upp Effekt.

http://www.holroyd-components.co.uk/images/ohms_law1.jpg

Kondensator

2008-03-18T14:33:42Z

Demjf:

== Teori ==

=== Allmänt ===
En kondensator består i princip bara av två metallplattor som är mycket nära varandra. Mellan plattorna finns ett tunt lager av någon isolator.
Plattorna är inte elektriskt ihopkopplade, så någon ström går ej mellan plattorna.
Isolatorn mellan plattorna kan vara t.ex. oxid, plast eller keramik. Isolatorn kallas [[dielektrum]].
Kapacitansen blir större desto närmare skivorna är varandra och desto större arean på de är. Den beror även på vilken typ av dielektrum man har.

Egenskapen hos en kondensator att lagra elektriska laddningar kallas kapacitans. Ju fler laddningar den kan lagra för en viss spänning, desto högre är dess kapacitans.

Enheten för kapacitans är 1 Farad, beteckning C. En Farad är 1 As/V (Amperesekund per Volt).

=== Serie och parallellkopplingar ===
Hittar man inte en kondensator med rätt kapacitans eller [[spänningstålighet]] på en kondensator kan man koppla flera parallellt eller i serie.
Hur kapacitansen ändras är tvärtom mot motstånd, seriekopplar man motstånd ökar resistansen, parallellkopplar man motstånd minskar resistansen.
Seriekopplar man kondensatorer minskar kapacitansen (man kan tänka sig att avståndet mellan skivorna blir större) och parallellkopplar man kondensatorer ökar kapacitansen (man kan tänka sig att arean på plattorna ökas).

==== Seriekoppling ====
Som ovan nämndes, seriekopplar vi kondensatorer minskar kapacitansen, men spänningståligheten ökar däremot.
Totalkapacitansen kan beräknas med:
:<code>1/C = 1/(1/C1 + 1/C2 + 1/C3)</code>

Exempel: Seriekopplar vi en 33µF och en 50µF kondensator får vi:
:<code>1/C = 1/(1/33µF + 1/50µF)</code>
C blir då ca. 20µF.

En tumregel vid seriekoppling är att C är alltid mindre än den minsta seriekapacitansen.

Vid seriekoppling av kondensatorer som inte tål hela spänningen, behöver man koppla högohmiga motstånd parallellt med kondensatorerna. Annars kan kondensatorernas läckström göra så att en kondensator får för hög spänning över sig.

==== Parallellkoppling ====
Parallellkoppling är bra om vi vill ha en större kapacitans än vi får ur en enskild kondensator.
Vid parallellkoppling bestämmer kondensatorn med lägsta spänningståligheten kretsens totala spänningstålighet.

Totala kapacitansen för parallellkoppling är något lättare än för seriekoppling, det är bara att addera delkapacitanserna.

:<code>C = C1 + C2 + C3 osv.</code>

Exempel: Parallellkopplar vi en 33µF kondensator med en 50µF får vi:

:<code>C = 33µF + 50µF = 83µF</code>

==== Kombinerade kretsar ====
Man kan kombinera serie- och parallellkopplingar.
Exempel: Beräkna totalkapacitansen:

[[Bild:kondex1.png]]

Vi börjar med att räkna ut parallellkopplingen C2-C3. Som vi lärde oss tidigare, är totalkapacitansen summan av delkapacitanserna.
:<code>C2-C3 = C2 + C3 = 5µF + 8µF = 13µF</code>.

Sedan tar vi C5 och C7 som är kopplade i serie. Räknar vi ut kapacitansen för dessa, kan vi räkna ut kapacitansen för parallellkopplingen C4-C5-C6.
:<code>C5-C7 = 1/(1/C5 + 1/C7) = 1/(1/10µF + 1/2µF) = 1,7µF</code>.

Nu kan vi ta itu med parallellkopplingen C4 - C5-7 - C6:
:<code>C6-C5-C7-C4 = 10µF + 1,7µF + 400nF = 12,1µF</code>.

Nu är det bara en seriekoppling kvar, den räknar vi lätt ut:

:<code>Ctot = 1/(1/C1 + 1/C2-3 + 1/C5-C6-C7-C4) = 1/(1/1µF + 1/13µF + 1/12,1µF) = 0,9µF</code>.

Totalkapacitansen för kretsen är alltså 0,9µF.

==== Länktips ====
Tutorial med lite hjälp för [http://www.uoguelph.ca/~antoon/gadgets/caps/caps.html identifiering av kondensatorer (engelska)]

Testus

2008-03-18T13:47:29Z

Demjf: /* Projekt */ Liten layout fix.

==Projekt==
* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=5766 Logger för dörrklocka (färdig)] 2005-07-07
* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=6627 Frekvensomriktare (färdig)] 2005-09-05
* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=8242 Nätaggregat (påbörjat)] 2005-12-03
* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=14386 Binär klocka (färdig)] 2006-11-18
* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=14664 Me2 - UV-box (färdig)] 2006-12-03
* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=15520 Enkel mod av UPS (färdig)] 2007-01-19
* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=20767 LED-matris (färdig)] 2007-09-21
* [http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=22461 Programmable Logic Controller [pågår]] 2007-11-28

==Säljes==
[http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=21837&highlight=%2Apris%2A Dator med vattenkylning]

[http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=20284&highlight=%2Apris%2A ICOM R10 receiver/scanner]

[http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=19397&highlight=%2Apris%2A S-video kabel 10m high-grade]

[http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?t=19256&highlight=%2Apris%2A 45m vit solid patch-kabel på rulle, cat6 utp]

Mall:Fixa

2008-03-18T13:42:42Z

Demjf:

'''(Detta är konstigt, kan någon fixa detta)'''
<noinclude>
Detta används när det är något fel i en artikel men man vet inte hur man ska fixa det.
</noinclude>

Mall:FIXA

2008-03-18T13:41:42Z

Demjf:

'''(Detta är konstigt, kan någon fixa detta)'''
<noinclude>
Detta används när det är något fel i en artikel men man vet inte hur man ska fixa det.
</noinclude>

Mall:FIXA

2008-03-18T13:41:27Z

Demjf: Går säkert att göra bättre.. ;-) Men det är

''''(Detta är konstigt, kan någon fixa detta)''''
<noinclude>
Detta används när det är något fel i en artikel men man vet inte hur man ska fixa det.
</noinclude>

Mall:ELFA

2008-03-18T13:41:19Z

Demjf:

Taget från elfa

Lysdiod

2008-03-18T13:41:12Z

Demjf:

== Lysdiods guide ==

Slänger väl in min lysdiodsguide för nybörjare här också. Om ni har något att tillägga eller om jag har skrivit fel nånstans är det bara hojta :)

En lysdiod är en halvledarkomponent och är uppbyggd av en [[PN övergång]] precis som en vanlig [[diod]] (LED=Light Emitting Diode). Dvs man måste koppla + till + och - till - för att den skall fungera. Lysdioden har 2 ben. Ett ben är kortare och den är - och kallas också katod. Det längre benet är + och kallas anod. Om benen t. ex. skulle vara avklippta kan katoden kännas igen på att kanten på inkapslingen ofta är tillplattad på den sidan, och att katoden vanligen är kopplad till "skålen" eller den största elektroden inuti lysdioden.
[[image:Lysdiod-elfa.jpg|thumb|500px|b.la ELFA säljer lysdioder. Där hittar du dom under fliken Optokomponenter]]

De flesta lysdioder brukar ha ett [[framspänningsfall]] på runt 2 Volt. Framspänningsfallet är kopplat till vilket färg den har. ex Röda lysdioder ligger på 1.6V osv. För att lysdioden skall lysa måste en Ström flyta genom lysdioden. Detta åstakommer man helt enkelt genom att koppla den till en spänning. Men det är sällan man har 1.6V till hands. Vanliga spänningar är 3V, 5V 9V, 12V osv. och kopplar man in så hög spänning på lysdioden går den sönder. Även om man skulle ha exakt 1.6V är det lämpligt att begränsa strömmen genom lysdioden för att öka livslängden radikalt, ifall dom överhuvudtaget håller.
Detta sker med hjälp av ett motstånd!

När du tittar i datablad kan vi se många beteckningar, och jag tänkte reda ut dessa:
*IFmax : Den maximala strömmen lysdioden klarar innan den går sönder
*( (If) : Rekommenderad ström. Jag har bara sett denna beteckning på ELFA dock
*Vf eller V : Lysdiodens spänning. Ex: 1.6V, 2V, 4.9V osv
*mA : Milliampere. 1mA=0.001A Ex: Ifmax=30mA

== Kalkylen ==
Vi vill koppla in en lysdiod i datorn. Våran lysdiod ligger på 1.6V och den vill ha 15mA för att fungera korrekt. Vi har tillgång till 12V från datorn. Vi måste på något sätt få ett spänningsfall på 10.4V och strömmen skall begränsas till 15mA.

Steg1: Hur mycket spänning går bort innan den når lysdioden?
<pre>12V-1.6V=10.4V</pre>

10.4V kommer altså "falla" över motståndet vi skall använda. Vi vet nu att spänningen över motståndet är 10.4 Volt. Och enligt Ohms lag (R=U/I) måste vi dela spänningen 10.4 Volt med strömmen vi vill ha ha för att få fram den resistans som motsåndet skall ha. Och det gör vi nu

Steg2: Hur mycket ström skall vi "släppa fram". 15mA i det här exemplet

<pre>10.4/0.015=693 Ohm</pre>

Det närmaste vi kommer 693 Ohm blir 680 eller 820 Ohm.

Här har jag kopplat in en Amperemeter för att se att vi har räknat rätt, och det hade vi! Strömmen blev lite högre eftersom vi "bara" hade 680 Ohm

{{Fixa|Bilden finns inte.}}
http://upl.silentwhisper.net/uplfolders/upload0/dioder.jpg

== Seriell och Parallellkoppling ==
Gör ett litet tillägg angående seriell och parallellkoppling. Seriekopplar du 10st lysdioder som ligger på 1.6Volt betraktas det som en 16Volts belastning och måste beräknas efter det. Har du bara tillgång till 12V kan man tex sätta 5st LEDs i två rader. Då kommer varje rad behöva 8V.

Då får man beräkna motståndet som skall sänka spänningen från 12V till 8V samt begränsa strömmen. Notera att man måste ha ett motstånd till varje "rad". Koppla sedan in båda raderna till +12V. Kom ihåg att om en radda drar tex 0.1A kommer båda två dra 0.2A från batteriet.

{{Fixa|Bilden finns inte.}}
http://upl.silentwhisper.net/uplfolders/upload9/ledguide.jpg

== Ett tillägg angående effekt ==
Om man handskas med högre spänningar eller strömmar måste man ibland ta hänsyn till effektutveklingen i motståndet. Och detta görs helt enkelt med formeln:

<pre>Effekt=Spänning*Ström. (P=U*I)</pre>

Om du tex skickar 0.2A genom ett motstånd som har 10V över sig blir effekten i detta motstånd 2Watt, och sätter man dit ett på 1/4W brinner det upp. Så här måste vi köpa ett motstånd på MINST 2W. Kom ihåg att det är spänningen _över_ motståndet som man skall multiplicera med.

Fil:Lysdiod-elfa.jpg

2008-03-18T13:25:50Z

Demjf: {{ELFA}} Lys diodbild från ELFA, jag hävdar att denna bild inte har någon verkshöjd då den är reklam och väldigt lite information.

{{ELFA}}

Lys diodbild från ELFA, jag hävdar att denna bild inte har någon verkshöjd då den är reklam och väldigt lite information.