ElektronikWikin - Användarbidrag [sv]

Phase Alternating Line

2008-05-29T07:26:11Z

Bengt-re:

PAL är en kodning för CVBS. PAL används primärt i EU och är en modernare variant av NTSC. Den största fördelen gentemot NTSC är att man alternerar fasläget för färgbarvågen med 180 grader mellan varje linje vilket medför att en fasförskjutning i transmissionskanaelen inte ger färgändringar på samma sätt som NTSC.

Composite video

2008-05-29T07:19:27Z

Bengt-re:

"Composite Video Blanking Sync" an analog sammanblandad signal med video och synkroniserings signaler. Olika varianter på exakt hur kodningen ser ut är exmpelvis [[PAL]]/NTSC/SECAM video.

'''Externa länkar'''
[http://en.wikipedia.org/wiki/Composite_video]

Composite video

2008-05-29T07:19:00Z

Bengt-re:

Composite video

2008-05-29T07:18:47Z

Bengt-re:

"Composite Video Blanking Sync" an analog sammanblandad signal med video och synkroniserings signaler. Olika varianter på exakt hur kodningen ser ut är exmpelvis PAL/NTSC/SECAM video.
[http://en.wikipedia.org/wiki/Composite_video]

Mikrokontroller

2008-05-29T07:15:36Z

Bengt-re: /* PIC */

'''Mikrokontroller?'''

En mikrokontroller (förkortas ofta µC (µ = micro, C = Controller)), även populärt kallad enchipsdator, är ett chip som innehåller alla funktioner som behövs för att exekvera en kod som du själv kan programmera in i den. För att läsa om hur dessa fungerar, se [http://electronics.howstuffworks.com/microcontroller.htm HowStuffWorks].

För att börja programmera mikrokontrollers krävs följande:

'''Hårdvara'''
* Dator
* Mikrokontroller (med kristall)
* Programmerare

'''Mjukvara'''
* Programmeringsmjukvara
* IDE (Integrated Development Environment) = programmeringsmiljö
* Kompilator

= Dator =

En dator antar jag att du har eftersom du läser detta. Det går bra att arbeta i både Windows- och Linuxmiljö. Den mesta mjukvaran finns för båda plattformar. Ett krav är dock en ledig serieport, USB eller parallellport (se "programmerare").

= Mikrokontroller =
Självklart behöver man själva mikrokontrollern för att komma igång. Det finns många olika µC att välja på. Tre vanliga som jag tänker presentera här är:
* Basic Stamp
* PIC
* AVR

== Basic Stamp ==

[[Bild:BS2.gif|right]]Basic Stamp är grupp färdiga moduler tillverkade av [http://www.parallax.com/ Parallax]. Stampen är mycket nybörjarvänlig, det går snabbt att komma igång att experimentera. Detta på bekostnad av priset (högt) och styrkan (låg hastighet och mycket begränsade extra funktioner). Eftersom Stampen är en färdig modul behöver den bara spänning för att fungera, "plug and play".
Basic Stamp kan köpas på exempelvis [http://www.robotshop.se/catalog/index.php Robotshop]
Basic Stamp finns generellt i två familjer. Stamp 1 och Stamp 2. Tvåan är uppföljare till ettan och därmed mer intressant att abeta med. Av Stamp 2 finns det några olika modeller med extra finesser. Se tillverkarens hemsida för mer info.

== PIC ==
[[Bild:PIC_liten.jpg|right]]PIC är en familj mikrokontrollers tillverkade av [http://www.microchip.com/ Microchip]. Dessa finns i väldigt många modeller. Några vanligt förekommande PICar är PIC16F84A, PIC16F628A och PIC16F877A. Jag avråder dock från att införskaffa en PIC16F84(A), de är föråldrade, överprisade och överskattade. PIC16F628A är en utmärkt ersättare i samma klass, fast billigare.

Normalt behöver en PIC en stabiliserad spänningsmatning och en kristall för att fungera. Många av de nyare (d.v.s i princip alla modeller som är aktuella för hobbyister) har även en inbyggd oscillator, och kan då köras utan kristall.

PIC kan köpas i välsorterade elektronikåterförsäljare, exempelvis [http://www.elfa.se/ Elfa], vars sortiment dock är lite begränsat, speciellt bland de lite nyare kretsarna som kan vara intressanta för hobbyister. Bland övriga kan t.ex nämnas [http://www.jescab.se/Prod_PIC.html JESCAB].

Går även att få som samples av tillverkaren.

PIC finns i flera olika familjer:
*[http://www.microchip.com/ParamChartSearch/chart.aspx?branchID=1009&mid=10&lang=en&pageId=74 PIC10F] - Små 6-pins ytmonterade chip (SOT23-6) med lite begränsade finesser. Även i standard 8-pin DIP för utveckling och test.
*[http://www.microchip.com/ParamChartSearch/chart.aspx?branchID=1001&mid=10&lang=en&pageId=74 PIC12F] - 8-pin. PIC12F5xx har en äldre arkitektur och är tänkta som "Flash-upgrade" till äldre PIC12C modeller. PIC12F6xx har samma (lite bättre) arkitektur som PIC16F serien. 12F615 är en ny medlem i familjen. Billig och med nya CCP-modulen är saker som i många fall gör den bättre än 12f675 som börjar bli lite gammal idag.
*[http://www.microchip.com/ParamChartSearch/chart.aspx?branchID=1002&mid=10&lang=en&pageId=74 PIC16F] - Mellan-familjen. 14-68 pin. Innehåller en hel del användbara finesser.
*[http://www.microchip.com/ParamChartSearch/chart.aspx?branchID=1004&mid=10&lang=en&pageId=74 PIC18F] - Kraftfullaste familjen 8-bitars. 18-80 pin. Enklare assembler kodning än PIC16. [http://www.microchip.com/stellent/idcplg?IdcService=SS_GET_PAGE&nodeId=1406&dDocName=en010014&part=SW006011 C-kompilator] från Microchip som finns i en gratis "Student Edition" variant (med vissa begränsningar i optimeraren).
*[http://www.microchip.com/stellent/idcplg?IdcService=SS_GET_PAGE&nodeId=2529&param=en024856&pageId=74 PIC24F] - En ny 16-bitars arkitektur. Ej i DIP, dock.
*dsPIC - I princip samma arktitektur som PIC24, men med en "DSP-engine". Två varianter, [http://www.microchip.com/ParamChartSearch/chart.aspx?branchID=8071&mid=14&lang=en&pageId=75 dsPIC30] samt [http://www.microchip.com/ParamChartSearch/chart.aspx?branchID=8081&mid=14&lang=en&pageId=75 dsPIC33]

Sen finns det även ett stort antal "C-modeller" (PIC16Cxxxx). Se upp med dom, de är OTP ("One Time Programmable") och är inte avsedda för hobbyister !!

== AVR ==

[[Bild:AVR_liten.jpg|right]][http://www.atmel.com/avr AVR] är en familj mikrokontrollers tillverkade av [http://www.atmel.com/ Atmel]. De har många likheter med PIC, men är lite kraftfullare och lite snabbare. Det finns många modeller på AVR, några vanliga är [http://www.atmel.com/dyn/products/product_card.asp?part_id=2967 ATtiny26], [http://www.atmel.com/dyn/products/product_card.asp?part_id=3229 ATtiny2313] och [http://www.atmel.com/dyn/products/product_card.asp?PN=ATmega88 ATmega88]. AVR behöver, precis som PIC, en stabil matningsspänning och en oscillator (finns inbyggd i de flesta modeller) för att fungera. AVRs största fördel jämfört med PIC är att alla familjer inom AVR är byggd på samma kärna, vilket gör det mycket lättare rent programmeringsmässigt att migrera mellan olika familjer/modeller.

AVR kan köpas i vissa elektronikaffärer. Hos t ex [http://www.elfa.se/ Elfa] hittar man ett urval av AVR-chip. Kan även gå att få som sample, sägs det...

AVR finns i olika familjer:
*[http://www.atmel.com/dyn/products/devices.asp?family_id=607#791 ATtiny] - Små chip, 8-20 pin, med de nödvändigaste funktionerna.
*[http://www.atmel.com/dyn/products/devices.asp?family_id=607#760 ATmega] - 28-100 pin. Kraftfulla och stora!
*AT90S - Den här serien nyproduceras inte längre, utan har ersatts helt av Tiny- & Mega-serien.
*[http://www.atmel.com/dyn/products/devices.asp?family_id=607#1761 AT90USB] - Stora AVR:er med USB-stöd.
*[http://www.atmel.com/dyn/products/devices.asp?family_id=607#1609 AT90CAN] - Stora AVR:er med CAN-stöd.
*[http://www.atmel.com/products/avr32/ AVR32] - Motsvarande dsPIC (se PIC ovan). Riktigt kraftfulla processorer som inte spelar i samma division som de andra familjerna här.

[http://www.atmel.com/dyn/products/param_table.asp?family_id=607&OrderBy=part_no&Direction=ASC Parameterlista över olika AVR:er]

= Kristall =
För att µC ska kunna arbeta måste den ha en tidsreferens - en oscillatorkrets - som svänger ett exakt antal gånger varje sekund. Vanligtvis avänder man kristaller för detta ändamål. De som används till PIC och AVR brukar ligga mellan 4-20 MHz. För Basic Stamp är kristallen integrerad i modulen.
Den ständiga utveckligen har lett till att många µC idag har en integrerad oscillator på exempelvis 4 MHz eller 8 MHz. I följande familjer har alla medlemmar integrerade oscillatorer: PIC10, PIC12, ATiny, ATmega. Utöver dessa finns det många chip i de övriga familjerna som också har denna finess.

För de µC som inte har integrerad oscillator behövs alltså en kristall.
På Elfa kan man hitta [http://www.elfa.se/elfa-bin/dyndok.pl?vat=0&dok=2013474.htm mikroprocessorkristaller] för ca 14 kr. Välj en i listan som inte har högre frekvens än vad den rekommenderade maxfrekvensen för din µC är (se dess datablad). Dessa kristaller behöver två stycken sk. lastkapacitanser för att kunna fungera korrekt. Enligt några datablad för AVR och PIC bör man välja kondensatorer med kapacitansen 12-22 pF. Om man höftar så väljer man exempelvis 18 pF. [http://www.elfa.se/elfa-bin/dyndok.pl?vat=0&dok=4763.htm Här] är några lämpliga att välja på. Du behöver alltså två kondensatorer för varje kristall.

[[Bild:Kristall.gif]] <-- Kristall (lågprofil)

Sen kommer själva inkopplingen. µC har normalt två ben som heter XTAL1 och XTAL2 (AVR) eller OSC1 och OSC2 (PIC). Mellan dessa ska man koppla in sin kristall. Kondensatorerna kopplas sedan på vardera ben på kristallen ner till jord. Förvillande, antagligen. Kolla på bilden istället!

[[Bild:Osc.gif]] [[Bild:Xtal.gif]]

Det finns även ett alternativ i form av "Resonatorer", dessa finns med inbyggda lastkondensatorer och lösa kondensatorer behövs därför inte. Dessa resonatorer är oftast billigare än kristaller men inte fullt lika exakta i frekvensen men till projekter som inte är mycket känsliga med timing duger de mycket väl.

= Programmerare =
En programmerare är en krets man måste ha som länk mellan dator och mikrokontroller. Gränssnittet är oftast RS232 (serieporten), men parallellporten förekommer också. USB håller på att bli ett populärt alternativ.
Basic Stamp behöver ingen speciell programmerare, eftersom den är integrerad på själva modulen.
PIC oc AVR behöver båda programmerare. Här finns två alternativ: Att bygga en själv eller att köpa en färdig.
Att bygga en själv kräver förstås lite förkunskaper inom elektronik, men kan bespara dig några hundralappar.

'''AVR'''
*Bygg själv
**[http://www.fischl.de/usbasp/ USBasp]
**[http://www.lancos.com/prog.html#avrisp AVR ISP]
**[http://www.lancos.com/siprogsch.html SI-PROG]
**[http://www.serasidis.gr/circuits/avrprog/avrprog.htm ULTRA LOW COST PROGRAMMER] OBS! ANVÄND "AVREAL32.EXE" SOM PROGRAMVARA

*Färdiga programmerare/utveckligskort
**[http://www.lawicel-shop.se/shop/default.aspx?tillsida=prod&productid=207336&lng=SWE AVRISP mkII]
**[http://www.lawicel-shop.se/shop/default.aspx?tillsida=prod&productid=245687&lng=SWE AVR Dragon] (stöder även emulering)
**[http://www.elfa.se/elfa-bin/dyndok.pl?dok=2022203.htm STK500] (Elfa)
**[http://www.swcab.nu/cgi-bin/store/commerce.cgi?product=avr STK500] (Software Crew)
**[http://www.futurlec.com/ATMegaTraining.shtml ATMega Training Board]

*Programmeringsmjukvara
**[http://www.lancos.com/prog.html PonyProg]
**[http://www.ic-prog.com/ IC-PROG]
**[http://www.atmel.com/dyn/products/tools_card.asp?tool_id=2725 AVR Studio 4]

'''PIC'''
*Bygg själv
**[http://a SI-PROG]
**[http://www.jdm.homepage.dk/newpic.htm JDM]
**[http://feng3.cool.ne.jp/en/ RCD]
**[http://www.olimex.com/dev/pic-pg2c.html PIC-PG2] (Olimex)
**[http://www.stolz.de.be/ The LVP-Cable]
**[http://www.voti.nl/wisp628/index_1.html Wisp628] (Original leverantör i Holland)
**[http://www.jescab.se/Wisp628.html Wisp628] (Svensk återförsäljare)

*Färdiga programmerare/utveckligskort
**[http://www.kjell.com/content/templates/shop_main_details.aspx?item=87163&path= VM111] (Kjell)
**[http://www.kjell.com/content/templates/shop_main_details.aspx?item=87533&path= USB] (Kjell)
**[http://www.olimex.com/dev/index.html Olimex] (se PIC -> programmers)
**[http://www.elfa.se/elfa-bin/dyndok.pl?dok=6020.htm ISP-PRO] (Elfa)
**[http://www.futurlec.com/PICDevBoard.shtml PIC16F877 Development Board] (Futurlec)
**[http://www.dontronics.com/diyk182.html Kit182] (Dontronics)
**[http://www.mikroelektronika.co.yu/english/product/tools/piceasy.htm PICEasy] (MikroElektronika)
**[http://www.mikroelektronika.co.yu/english/product/tools/easypic2.htm PICEasy 2] (MikroElektronika)
**[http://www.jescab.se/Wisp628.html Wisp628] (Svensk återförsäljare, färdigbyggd...)

*Programmeringsmjukvara
**[http://www.lancos.com/prog.html PonyProg]
**[http://www.ic-prog.com/ IC-PROG]
**[http://www.qsl.net/dl4yhf/winpicpr.html WinPIC]
**AVREAL32.EXE

= IDE - Programmeringsmiljö =

'''Basic Stamp'''
*Medföljer modulerna.

'''PIC'''
*[http://microchip.com/stellent/idcplg?IdcService=SS_GET_PAGE&nodeId=1475&category=devSoftware MPLAB]

'''AVR'''
*[http://www.atmel.com/dyn/products/tools_card.asp?tool_id=2725 AVR Studio 4]

= Kompilator och Språk =

'''Basic Stamp'''
*Basic . Inget annat. Medföljer modulerna.

'''[http://www.elektronikforumet.com/wiki/index.php/PIC PIC]'''
*Assembler - Gratis assembler via [http://microchip.com/stellent/idcplg?IdcService=SS_GET_PAGE&nodeId=1475&category=devSoftware MPLAB]
*Basic - Många versioner. Exempel: [http://www.mikroelektronika.co.yu/english/product/compilers/mikrobasic/index.htm MikroBasic] (Gratis)
*C - Många versioner. Exempel: [http://www.htsoft.com/products/PICClite.php PICCLite] (Gratis)
*JAL - [http://jal.sourceforge.net/ JAL]

'''AVR'''
*Assembler - gratis assembler via [http://www.atmel.com/dyn/products/tools_card.asp?tool_id=2725 AVR Studio 4]
*C - En vedertagen version: GCC ([http://winavr.sourceforge.net/ WinAVR])
*Basic - En dominerande version: [http://www.mcselec.com/bascom-avr.htm Bascom-AVR]

= Övriga länkar =

*[http://www.avrfreaks.net/ AVR Freaks] - AVR Fansite
*[http://www.piclist.com/techref/piclist/index.htm PiCLiST] - Fakta om allt (PIC)

*[http://www.dontronics.com/auto.html Liknande FAQ]
*[http://www.edaboard.com/viewtopic.php?p=187840 En tråd @ EDABoard om mikrokontrollerval]

*[http://www.avr-asm-tutorial.net/ Lär dig assembler för AVR]
*[http://www.avrbeginners.net/ Så här funkar AVR]

*[http://www.voti.nl/swp/ Så här funkar PIC]
*[http://www.mikroelektronika.co.yu/english/product/books/PICbook/0_Uvod.htm PIC microcontrollers for beginners (onlinebok)]
*[http://www.mikroe.com/en/books/picmcubook/ PIC Microcontrollers (MikroElektronika)]
*[http://www.jescab.se/Starting_with_PICs.html Starting with PICs]

'''Filer för dig som vill börja med AVR. '''
*[http://web.telia.com/~u10201359/Microdatorer.zip Microcontrollers.zip]

Innehåller färdiga laborationer som är enkla att följa samt många kodexempel. 
Bland annat lär man sig följande: 
Använda 16 tangenters "telefontangentbord" 
Använda en display med HD44780 kontroller krets. 
Använda UART. 
Använda en realtidsklocka DS1302 
Grundläggande C++ uttryck if satser mm. 

'''Filer för dig som vill använda Realtidssystem på en AVR.''' 
*[http://web.telia.com/~u10201359/Realtidssystem.zip Realtidsystem.zip]

Innehåller färdiga laborationer samt en hel bok om realtidssystem. 
Bland annat lär man sig följande: 
Grundläggande multitasking med RoundRobin. 
Installera samt använda realtidskärnan AVRX. 
Installera samt hur man kompilerar m.h.a AVR-GCC. 
Hantera AVRX olika funktioner, bla seriekommunikation. 
Genomgång av CAN-bus. 
Samt mycket mer.

Mikrokontroller

2008-05-28T21:52:14Z

Bengt-re:

'''Mikrokontroller?'''

En mikrokontroller (förkortas ofta µC (µ = micro, C = Controller)), även populärt kallad enchipsdator, är ett chip som innehåller alla funktioner som behövs för att exekvera en kod som du själv kan programmera in i den. För att läsa om hur dessa fungerar, se [http://electronics.howstuffworks.com/microcontroller.htm HowStuffWorks].

För att börja programmera mikrokontrollers krävs följande:

'''Hårdvara'''
* Dator
* Mikrokontroller (med kristall)
* Programmerare

'''Mjukvara'''
* Programmeringsmjukvara
* IDE (Integrated Development Environment) = programmeringsmiljö
* Kompilator

= Dator =

En dator antar jag att du har eftersom du läser detta. Det går bra att arbeta i både Windows- och Linuxmiljö. Den mesta mjukvaran finns för båda plattformar. Ett krav är dock en ledig serieport, USB eller parallellport (se "programmerare").

= Mikrokontroller =
Självklart behöver man själva mikrokontrollern för att komma igång. Det finns många olika µC att välja på. Tre vanliga som jag tänker presentera här är:
* Basic Stamp
* PIC
* AVR

== Basic Stamp ==

[[Bild:BS2.gif|right]]Basic Stamp är grupp färdiga moduler tillverkade av [http://www.parallax.com/ Parallax]. Stampen är mycket nybörjarvänlig, det går snabbt att komma igång att experimentera. Detta på bekostnad av priset (högt) och styrkan (låg hastighet och mycket begränsade extra funktioner). Eftersom Stampen är en färdig modul behöver den bara spänning för att fungera, "plug and play".
Basic Stamp kan köpas på exempelvis [http://www.robotshop.se/catalog/index.php Robotshop]
Basic Stamp finns generellt i två familjer. Stamp 1 och Stamp 2. Tvåan är uppföljare till ettan och därmed mer intressant att abeta med. Av Stamp 2 finns det några olika modeller med extra finesser. Se tillverkarens hemsida för mer info.

== PIC ==
[[Bild:PIC_liten.jpg|right]]PIC är en familj mikrokontrollers tillverkade av [http://www.microchip.com/ Microchip]. Dessa finns i väldigt många modeller. Några vanligt förekommande PICar är PIC16F84A, PIC16F628A och PIC16F877A. Jag avråder dock från att införskaffa en PIC16F84(A), de är föråldrade, överprisade och överskattade. PIC16F628A är en utmärkt ersättare i samma klass, fast billigare.

Normalt behöver en PIC en stabiliserad spänningsmatning och en kristall för att fungera. Många av de nyare (d.v.s i princip alla modeller som är aktuella för hobbyister) har även en inbyggd oscillator, och kan då köras utan kristall.

PIC kan köpas i välsorterade elektronikåterförsäljare, exempelvis [http://www.elfa.se/ Elfa], vars sortiment dock är lite begränsat, speciellt bland de lite nyare kretsarna som kan vara intressanta för hobbyister. Bland övriga kan t.ex nämnas [http://www.jescab.se/Prod_PIC.html JESCAB].

Går även att få som samples av tillverkaren.

PIC finns i flera olika familjer:
*[http://www.microchip.com/ParamChartSearch/chart.aspx?branchID=1009&mid=10&lang=en&pageId=74 PIC10F] - Små 6-pins ytmonterade chip (SOT23-6) med lite begränsade finesser. Även i standard 8-pin DIP för utveckling och test.
*[http://www.microchip.com/ParamChartSearch/chart.aspx?branchID=1001&mid=10&lang=en&pageId=74 PIC12F] - 8-pin. PIC12F5xx har en äldre arkitektur och är tänkta som "Flash-upgrade" till äldre PIC12C modeller. PIC12F6xx har samma (lite bättre) arkitektur som PIC16F serien. 12F615 är en ny medlem i familjen. Billig och med nya CCP-modulen är saker som i många fall gör den bättre än 12f675 som börjar bli lite gammal idag.
*[http://www.microchip.com/ParamChartSearch/chart.aspx?branchID=1002&mid=10&lang=en&pageId=74 PIC16F] - Mellan-familjen. 14-68 pin. Innehåller en hel del användbara finesser.
*[http://www.microchip.com/ParamChartSearch/chart.aspx?branchID=1004&mid=10&lang=en&pageId=74 PIC18F] - Kraftfullaste familjen. 18-80 pin. Roligast att arbeta med. Enklare assembler kodning än PIC16. [http://www.microchip.com/stellent/idcplg?IdcService=SS_GET_PAGE&nodeId=1406&dDocName=en010014&part=SW006011 C-kompilator] från Microchip som finns i en gratis "Student Edition" variant (med vissa begränsningar i optimeraren).
*[http://www.microchip.com/stellent/idcplg?IdcService=SS_GET_PAGE&nodeId=2529&param=en024856&pageId=74 PIC24F] - En ny 16-bitars arkitektur. Ej i DIP, dock.
*dsPIC - I princip samma arktitektur som PIC24, men med en "DSP-engine". Två varianter, [http://www.microchip.com/ParamChartSearch/chart.aspx?branchID=8071&mid=14&lang=en&pageId=75 dsPIC30] samt [http://www.microchip.com/ParamChartSearch/chart.aspx?branchID=8081&mid=14&lang=en&pageId=75 dsPIC33]

Sen finns det även ett stort antal "C-modeller" (PIC16Cxxxx). Se upp med dom, de är OTP ("One Time Programmable") och är inte avsedda för hobbyister !!

== AVR ==

[[Bild:AVR_liten.jpg|right]][http://www.atmel.com/avr AVR] är en familj mikrokontrollers tillverkade av [http://www.atmel.com/ Atmel]. De har många likheter med PIC, men är lite kraftfullare och lite snabbare. Det finns många modeller på AVR, några vanliga är [http://www.atmel.com/dyn/products/product_card.asp?part_id=2967 ATtiny26], [http://www.atmel.com/dyn/products/product_card.asp?part_id=3229 ATtiny2313] och [http://www.atmel.com/dyn/products/product_card.asp?PN=ATmega88 ATmega88]. AVR behöver, precis som PIC, en stabil matningsspänning och en oscillator (finns inbyggd i de flesta modeller) för att fungera. AVRs största fördel jämfört med PIC är att alla familjer inom AVR är byggd på samma kärna, vilket gör det mycket lättare rent programmeringsmässigt att migrera mellan olika familjer/modeller.

AVR kan köpas i vissa elektronikaffärer. Hos t ex [http://www.elfa.se/ Elfa] hittar man ett urval av AVR-chip. Kan även gå att få som sample, sägs det...

AVR finns i olika familjer:
*[http://www.atmel.com/dyn/products/devices.asp?family_id=607#791 ATtiny] - Små chip, 8-20 pin, med de nödvändigaste funktionerna.
*[http://www.atmel.com/dyn/products/devices.asp?family_id=607#760 ATmega] - 28-100 pin. Kraftfulla och stora!
*AT90S - Den här serien nyproduceras inte längre, utan har ersatts helt av Tiny- & Mega-serien.
*[http://www.atmel.com/dyn/products/devices.asp?family_id=607#1761 AT90USB] - Stora AVR:er med USB-stöd.
*[http://www.atmel.com/dyn/products/devices.asp?family_id=607#1609 AT90CAN] - Stora AVR:er med CAN-stöd.
*[http://www.atmel.com/products/avr32/ AVR32] - Motsvarande dsPIC (se PIC ovan). Riktigt kraftfulla processorer som inte spelar i samma division som de andra familjerna här.

[http://www.atmel.com/dyn/products/param_table.asp?family_id=607&OrderBy=part_no&Direction=ASC Parameterlista över olika AVR:er]

= Kristall =
För att µC ska kunna arbeta måste den ha en tidsreferens - en oscillatorkrets - som svänger ett exakt antal gånger varje sekund. Vanligtvis avänder man kristaller för detta ändamål. De som används till PIC och AVR brukar ligga mellan 4-20 MHz. För Basic Stamp är kristallen integrerad i modulen.
Den ständiga utveckligen har lett till att många µC idag har en integrerad oscillator på exempelvis 4 MHz eller 8 MHz. I följande familjer har alla medlemmar integrerade oscillatorer: PIC10, PIC12, ATiny, ATmega. Utöver dessa finns det många chip i de övriga familjerna som också har denna finess.

För de µC som inte har integrerad oscillator behövs alltså en kristall.
På Elfa kan man hitta [http://www.elfa.se/elfa-bin/dyndok.pl?vat=0&dok=2013474.htm mikroprocessorkristaller] för ca 14 kr. Välj en i listan som inte har högre frekvens än vad den rekommenderade maxfrekvensen för din µC är (se dess datablad). Dessa kristaller behöver två stycken sk. lastkapacitanser för att kunna fungera korrekt. Enligt några datablad för AVR och PIC bör man välja kondensatorer med kapacitansen 12-22 pF. Om man höftar så väljer man exempelvis 18 pF. [http://www.elfa.se/elfa-bin/dyndok.pl?vat=0&dok=4763.htm Här] är några lämpliga att välja på. Du behöver alltså två kondensatorer för varje kristall.

[[Bild:Kristall.gif]] <-- Kristall (lågprofil)

Sen kommer själva inkopplingen. µC har normalt två ben som heter XTAL1 och XTAL2 (AVR) eller OSC1 och OSC2 (PIC). Mellan dessa ska man koppla in sin kristall. Kondensatorerna kopplas sedan på vardera ben på kristallen ner till jord. Förvillande, antagligen. Kolla på bilden istället!

[[Bild:Osc.gif]] [[Bild:Xtal.gif]]

Det finns även ett alternativ i form av "Resonatorer", dessa finns med inbyggda lastkondensatorer och lösa kondensatorer behövs därför inte. Dessa resonatorer är oftast billigare än kristaller men inte fullt lika exakta i frekvensen men till projekter som inte är mycket känsliga med timing duger de mycket väl.

= Programmerare =
En programmerare är en krets man måste ha som länk mellan dator och mikrokontroller. Gränssnittet är oftast RS232 (serieporten), men parallellporten förekommer också. USB håller på att bli ett populärt alternativ.
Basic Stamp behöver ingen speciell programmerare, eftersom den är integrerad på själva modulen.
PIC oc AVR behöver båda programmerare. Här finns två alternativ: Att bygga en själv eller att köpa en färdig.
Att bygga en själv kräver förstås lite förkunskaper inom elektronik, men kan bespara dig några hundralappar.

'''AVR'''
*Bygg själv
**[http://www.fischl.de/usbasp/ USBasp]
**[http://www.lancos.com/prog.html#avrisp AVR ISP]
**[http://www.lancos.com/siprogsch.html SI-PROG]
**[http://www.serasidis.gr/circuits/avrprog/avrprog.htm ULTRA LOW COST PROGRAMMER] OBS! ANVÄND "AVREAL32.EXE" SOM PROGRAMVARA

*Färdiga programmerare/utveckligskort
**[http://www.lawicel-shop.se/shop/default.aspx?tillsida=prod&productid=207336&lng=SWE AVRISP mkII]
**[http://www.lawicel-shop.se/shop/default.aspx?tillsida=prod&productid=245687&lng=SWE AVR Dragon] (stöder även emulering)
**[http://www.elfa.se/elfa-bin/dyndok.pl?dok=2022203.htm STK500] (Elfa)
**[http://www.swcab.nu/cgi-bin/store/commerce.cgi?product=avr STK500] (Software Crew)
**[http://www.futurlec.com/ATMegaTraining.shtml ATMega Training Board]

*Programmeringsmjukvara
**[http://www.lancos.com/prog.html PonyProg]
**[http://www.ic-prog.com/ IC-PROG]
**[http://www.atmel.com/dyn/products/tools_card.asp?tool_id=2725 AVR Studio 4]

'''PIC'''
*Bygg själv
**[http://a SI-PROG]
**[http://www.jdm.homepage.dk/newpic.htm JDM]
**[http://feng3.cool.ne.jp/en/ RCD]
**[http://www.olimex.com/dev/pic-pg2c.html PIC-PG2] (Olimex)
**[http://www.stolz.de.be/ The LVP-Cable]
**[http://www.voti.nl/wisp628/index_1.html Wisp628] (Original leverantör i Holland)
**[http://www.jescab.se/Wisp628.html Wisp628] (Svensk återförsäljare)

*Färdiga programmerare/utveckligskort
**[http://www.kjell.com/content/templates/shop_main_details.aspx?item=87163&path= VM111] (Kjell)
**[http://www.kjell.com/content/templates/shop_main_details.aspx?item=87533&path= USB] (Kjell)
**[http://www.olimex.com/dev/index.html Olimex] (se PIC -> programmers)
**[http://www.elfa.se/elfa-bin/dyndok.pl?dok=6020.htm ISP-PRO] (Elfa)
**[http://www.futurlec.com/PICDevBoard.shtml PIC16F877 Development Board] (Futurlec)
**[http://www.dontronics.com/diyk182.html Kit182] (Dontronics)
**[http://www.mikroelektronika.co.yu/english/product/tools/piceasy.htm PICEasy] (MikroElektronika)
**[http://www.mikroelektronika.co.yu/english/product/tools/easypic2.htm PICEasy 2] (MikroElektronika)
**[http://www.jescab.se/Wisp628.html Wisp628] (Svensk återförsäljare, färdigbyggd...)

*Programmeringsmjukvara
**[http://www.lancos.com/prog.html PonyProg]
**[http://www.ic-prog.com/ IC-PROG]
**[http://www.qsl.net/dl4yhf/winpicpr.html WinPIC]
**AVREAL32.EXE

= IDE - Programmeringsmiljö =

'''Basic Stamp'''
*Medföljer modulerna.

'''PIC'''
*[http://microchip.com/stellent/idcplg?IdcService=SS_GET_PAGE&nodeId=1475&category=devSoftware MPLAB]

'''AVR'''
*[http://www.atmel.com/dyn/products/tools_card.asp?tool_id=2725 AVR Studio 4]

= Kompilator och Språk =

'''Basic Stamp'''
*Basic . Inget annat. Medföljer modulerna.

'''[http://www.elektronikforumet.com/wiki/index.php/PIC PIC]'''
*Assembler - Gratis assembler via [http://microchip.com/stellent/idcplg?IdcService=SS_GET_PAGE&nodeId=1475&category=devSoftware MPLAB]
*Basic - Många versioner. Exempel: [http://www.mikroelektronika.co.yu/english/product/compilers/mikrobasic/index.htm MikroBasic] (Gratis)
*C - Många versioner. Exempel: [http://www.htsoft.com/products/PICClite.php PICCLite] (Gratis)
*JAL - [http://jal.sourceforge.net/ JAL]

'''AVR'''
*Assembler - gratis assembler via [http://www.atmel.com/dyn/products/tools_card.asp?tool_id=2725 AVR Studio 4]
*C - En vedertagen version: GCC ([http://winavr.sourceforge.net/ WinAVR])
*Basic - En dominerande version: [http://www.mcselec.com/bascom-avr.htm Bascom-AVR]

= Övriga länkar =

*[http://www.avrfreaks.net/ AVR Freaks] - AVR Fansite
*[http://www.piclist.com/techref/piclist/index.htm PiCLiST] - Fakta om allt (PIC)

*[http://www.dontronics.com/auto.html Liknande FAQ]
*[http://www.edaboard.com/viewtopic.php?p=187840 En tråd @ EDABoard om mikrokontrollerval]

*[http://www.avr-asm-tutorial.net/ Lär dig assembler för AVR]
*[http://www.avrbeginners.net/ Så här funkar AVR]

*[http://www.voti.nl/swp/ Så här funkar PIC]
*[http://www.mikroelektronika.co.yu/english/product/books/PICbook/0_Uvod.htm PIC microcontrollers for beginners (onlinebok)]
*[http://www.mikroe.com/en/books/picmcubook/ PIC Microcontrollers (MikroElektronika)]
*[http://www.jescab.se/Starting_with_PICs.html Starting with PICs]

'''Filer för dig som vill börja med AVR. '''
*[http://web.telia.com/~u10201359/Microdatorer.zip Microcontrollers.zip]

Innehåller färdiga laborationer som är enkla att följa samt många kodexempel. 
Bland annat lär man sig följande: 
Använda 16 tangenters "telefontangentbord" 
Använda en display med HD44780 kontroller krets. 
Använda UART. 
Använda en realtidsklocka DS1302 
Grundläggande C++ uttryck if satser mm. 

'''Filer för dig som vill använda Realtidssystem på en AVR.''' 
*[http://web.telia.com/~u10201359/Realtidssystem.zip Realtidsystem.zip]

Innehåller färdiga laborationer samt en hel bok om realtidssystem. 
Bland annat lär man sig följande: 
Grundläggande multitasking med RoundRobin. 
Installera samt använda realtidskärnan AVRX. 
Installera samt hur man kompilerar m.h.a AVR-GCC. 
Hantera AVRX olika funktioner, bla seriekommunikation. 
Genomgång av CAN-bus. 
Samt mycket mer.

Diod

2008-05-28T21:06:44Z

Bengt-re:

'''Översikt'''
En diod är idag vanligen en halvledarkomponent som är uppbyggd av expelvis en PN-övergång i ett halvledarmaterial, där ena sidan är P-dopad (hål) och andra N-dopad (elektron). Vanliga halvledarmaterial är kisel, gallium-arsenid och germanium. Dioden har två anslutningar: Anod och Katod (eller + och -). Ena sidan av dioden kan ha en ring och det brukar oftast då vara katoden.

'''Vilka typer finns det?'''
* Kisel PN-dioden, används till likriktning bland mycket annat.
* Kisel PNPN-dioden, kallas oftast [[Tyristor]], SCR. Det är en tändbar diod (den börjar leda först då man lägger en tändpuls på styret - den slocknar när strömmen faller under en hållström)
* GTO-tyristor. Samma som ovan, men släckbar även utan att strömmen faller under hållströmmen. En komponent som i många sammanhang idag ersatts av IGBT och i viss mån MOSFET.
* PIN-diod. En diod som har den udda egenskapen att den uppvisar en negativ resistans. Detta gör den användbar som förstärkarkomponent i resonatorer.
* [[Lysdiod]]. Se andra sidor - en lysade uppfinning...
* [[Zenerdiod]] - används som spänningsreferens, överspänningsskydd, spänningsregulator i parallelregulatorer. Det är en diod som i framriktningen är som en vanlig kiseldiod, men i backriktningen har ett väldefinierat knä där den börjar leda tämligen brant. Zenerdioder är temperaturberoende, dock så brukar zenerdioder med en genombrottsspänning på ungefär 5,6V ha det lägsta temperaturberoendet.
* Fotodiod, en diod med blottad PN-övergång som reagerar på ljus. Tämligen låg känslighet, men de är snabba.
* Lavinfotodiod, en känsligare (och mycket dyrare) fotodiod, förspänns ofta med höga spänningar.
* [[Transientskyddsdioder]]. Dessa används som skydd emot korta överspänningar - transienter.

'''Funktion'''
En diods elektriska funktion är att den leder ström bättre åt ena hållet. Dioder används bla. till att likrikta växelspänning, som frihjulsdioder i switchande spänningsomvandlare, som aktiv komponent i diodringblandare, som temperaturmätare (!), och i många andra sammanhang.

'''Trender'''
FRED och schottkydioder har till stor del tagit över efter vanliga kiseldioder som i sin tur föregicks av germaniumdioder. Vaccumrörs dioder används fortfarande i vissa sammanhang även om dessa i dag i princip i har någon egenskap som inte någon annan komponent gör bättre och med längre livslängd.

'''Tips och tricks och sådant du inte får missa'''
* Schottkydioder har ett sjunkande framspänningsfall vid stigande temperatur. Därför går det INTE att parallelkoppla schottkydioder utan speciella åtgärder.

'''Diodekvationen'''

När dioden leder är spänningen över den ungefär 0.7V. Behöver man ett bättre I-U samband kan man använda formeln 
''I = Is*( e^( Vf/(n*Vt) ) - 1)'' 
Is = Läckströmmen i backrickningen 
n = En konstant mellan 1 och 2 beroende av tillverkning. 
Vt = Termiska spänningen, c:a 25mV vid rumstempratur. 
Då dioden leder i framriktningen ( dvs i de flesta fall av intresse ) kan man försumma termen -1 och istället använda 
''I = Is*( e^( Vf/(n*Vt) ) )''

ESD-skydd

2008-05-28T21:06:09Z

Bengt-re: /* Komponenter för ESD-skydd av konstruktioner */

=== ESD ===
Electrostatic Discharge, ESD, en elektrostatisk urladdning. En urladdning av statisk elektricitet som kan vara förödande för många komponenter.

== ESD-skyddad konstruktion ==
Att skydda sina konstruktion är nödvändigt i alla konstruktioner som skall tillverkas i mer än hobbyskala. Vilken nivå på skydd som behövs varierar, men en bra regel är att skydda alla externa anslutningar emot överspänningar till en nivå som motsvarar minst den påverkan man riskerar genom beröring av anslutningarna med naken hud UTAN skyddsåtgärderna nedan.

== Komponenter för ESD-skydd av konstruktioner ==
Kondensatorer, motstånd, [[transientskyddsdioder]], [[diod]], [[zenerdiod]], comgap och liknande. Vad man skall välja, när och hur är en konstform, men ett bra tips är att läsa appnotes och lära sig ifrån andra konstruktioner.

== ESD-skyddad arbetsplats ==
För att skydda mot detta fenomen ser man till att spänningspotentialen mellan arbetsytor är nära eller lika med noll. Dom flesta halvledarkomponenter har inbyggt skydd för max 2kV på ingångarna.

Skyddet uppnås genom ytorna förbinds med ett motstånd på 1MΩ - 1GΩ som långsamt utjämnar eventuell potential skillnad.

De föremål som bör säkras mot statisk uppladning är:
* Arbetsyta
* Lödkolv
* Stol

Bra metoder att skydda sina komponenter:
* Halvledande och antistatiska skor är fördelaktigt.
* Luftfuktare. Dock tillkommer underhåll med att avkalka.
* Spraya golv och stolsitsar med antistatsköljmedel. Enkelt och billigt.
* Använda anstastatmattor och ESD-armband.

[http://www.biltema.se/ Biltema] säljer antistatmatta för 129kr 

== Extern länk ==
[http://en.wikipedia.org/wiki/Electrostatic_sensitive_device Wikipedia: ESD]

ESD-skydd

2008-05-28T21:05:51Z

Bengt-re: /* Komponenter för ESD-skydd av konstruktioner */

=== ESD ===
Electrostatic Discharge, ESD, en elektrostatisk urladdning. En urladdning av statisk elektricitet som kan vara förödande för många komponenter.

== ESD-skyddad konstruktion ==
Att skydda sina konstruktion är nödvändigt i alla konstruktioner som skall tillverkas i mer än hobbyskala. Vilken nivå på skydd som behövs varierar, men en bra regel är att skydda alla externa anslutningar emot överspänningar till en nivå som motsvarar minst den påverkan man riskerar genom beröring av anslutningarna med naken hud UTAN skyddsåtgärderna nedan.

== Komponenter för ESD-skydd av konstruktioner ==
Kondensatorer, motstånd, [[transientskyddsdioder]], [[diode]], [[zenerdiode]], comgap och liknande. Vad man skall välja, när och hur är en konstform, men ett bra tips är att läsa appnotes och lära sig ifrån andra konstruktioner.

== ESD-skyddad arbetsplats ==
För att skydda mot detta fenomen ser man till att spänningspotentialen mellan arbetsytor är nära eller lika med noll. Dom flesta halvledarkomponenter har inbyggt skydd för max 2kV på ingångarna.

Skyddet uppnås genom ytorna förbinds med ett motstånd på 1MΩ - 1GΩ som långsamt utjämnar eventuell potential skillnad.

De föremål som bör säkras mot statisk uppladning är:
* Arbetsyta
* Lödkolv
* Stol

Bra metoder att skydda sina komponenter:
* Halvledande och antistatiska skor är fördelaktigt.
* Luftfuktare. Dock tillkommer underhåll med att avkalka.
* Spraya golv och stolsitsar med antistatsköljmedel. Enkelt och billigt.
* Använda anstastatmattor och ESD-armband.

[http://www.biltema.se/ Biltema] säljer antistatmatta för 129kr 

== Extern länk ==
[http://en.wikipedia.org/wiki/Electrostatic_sensitive_device Wikipedia: ESD]

ESD-skydd

2008-05-28T21:05:24Z

Bengt-re:

=== ESD ===
Electrostatic Discharge, ESD, en elektrostatisk urladdning. En urladdning av statisk elektricitet som kan vara förödande för många komponenter.

== ESD-skyddad konstruktion ==
Att skydda sina konstruktion är nödvändigt i alla konstruktioner som skall tillverkas i mer än hobbyskala. Vilken nivå på skydd som behövs varierar, men en bra regel är att skydda alla externa anslutningar emot överspänningar till en nivå som motsvarar minst den påverkan man riskerar genom beröring av anslutningarna med naken hud UTAN skyddsåtgärderna nedan.

== Komponenter för ESD-skydd av konstruktioner ==
Kondensatorer, motstånd, [[transientskyddsdioder]], [[dioder]], [[zenerdioder]], comgap och liknande. Vad man skall välja, när och hur är en konstform, men ett bra tips är att läsa appnotes och lära sig ifrån andra konstruktioner.

== ESD-skyddad arbetsplats ==
För att skydda mot detta fenomen ser man till att spänningspotentialen mellan arbetsytor är nära eller lika med noll. Dom flesta halvledarkomponenter har inbyggt skydd för max 2kV på ingångarna.

Skyddet uppnås genom ytorna förbinds med ett motstånd på 1MΩ - 1GΩ som långsamt utjämnar eventuell potential skillnad.

De föremål som bör säkras mot statisk uppladning är:
* Arbetsyta
* Lödkolv
* Stol

Bra metoder att skydda sina komponenter:
* Halvledande och antistatiska skor är fördelaktigt.
* Luftfuktare. Dock tillkommer underhåll med att avkalka.
* Spraya golv och stolsitsar med antistatsköljmedel. Enkelt och billigt.
* Använda anstastatmattor och ESD-armband.

[http://www.biltema.se/ Biltema] säljer antistatmatta för 129kr 

== Extern länk ==
[http://en.wikipedia.org/wiki/Electrostatic_sensitive_device Wikipedia: ESD]

Ytmonterade

2008-05-28T20:50:54Z

Bengt-re: /* Dioder */

Trots att man kan tro att detta är nytt togs det fram under 60'talet, men det tog tills 80'talet innan det blev allmännt använt. Vi kan tacka IBM för mycket av det grundläggande arbetet.

Fördelarna är främst bättre egenskaper i termineringarna (benen) genom lägre induktans. Dessutom kan man montera komponenter på båda sidor på kortet, vilket drastiskt ökar den aktiva ytan. Det är också enklare att automatmontera komponenter.

== Passiva ==

Passiva komponenter finns i alla möjliga storlekar. Vanligaste för hobby är nog 0805 (imperial) eller 0603 (imperial). Nummrena kommer från att den typiskt är 0.08" x 0.05" eller 0.06" x 0.03". Märk att jag skrev ut (imperial) för det finns naturligtvis en liknande för komponenter där man anger måtten i mm (metric). En 0402 (imperial) 0.04" x 0.02" är exempelvis en 1005 (metric) som då är 1.0mm x 0.5mm.

Den minsta just nu är 01005 (imperial) eller då 0402 (metric). Den är 0.4mm x 0.2mm och säkert ett helsike att löda för hand. Nedan en bild på en sådan komponent liggandes på min klocka.

[[Bild:01005.jpg]]

== Dioder ==
"Fyrkantiga"
* SOD 106A - 2,5x5,5 mm kapsel, tämligen vanlig i små switchomvandlare.
* SOD 110 - 2,1x1,4 mm kapsel.
* SMB - 3,6x4,4 mm. En äldre, men tämligen vanlig kapsel.
* SMA - 2,7x5 mm.
* SMC - 5,9x7,8 mm.
"Runda"
* SOD 80 - 1,6x3,6. Äldre - troligen utgående kapsel.
* SOD 87 - 2,1x3,6. Äldre - troligen utgående kapsel.
* MELF - 2,7x5,2.
"SOT lookalike"
* SOT 23 - 2,8x2,5 mm. 3-bens kapsel - observera att dessa finns med olika pionout!!!
* SOT 143 - 3.0x2,5 mm 4-bens kapsel - vanlig för dubbeldioder och liknande.
"Större kapslar"
* D-Pak - 6,5-7,0x6.0 mm - Finns lite olika varianter av dessa - läs databladet innan konstruktion!!

== Transistorer ==

'''SOT''' - Small Outline Transistor;
SOT23
SOT143

Nedan en bild på en SOT23 (3 ben) och en SOT143 (4 ben). Nedanför en SOT89.

[[Bild:SOT23_SOT143.jpg]]

[[Bild:SOT89.jpg]]

== Dual in-line ==

'''SO(IC)''' - Small Outline (Integrated Circuit); 1.27mm pitch.

[[Bild:SOIC16_28.JPG]]

'''SSOP''' - Shrink Small Outline Package; 0.8 eller 0.635mm pitch.

[[Bild:SSOP20.JPG]]

'''QSOP''' - Quarter-size Small Outline Package; 0.635mm pitch mellan benen.

'''VSOP''' - Very Small Outline Package; Typiskt 0.4mm elller 0.5mm pitch.

== Quad in-line ==

'''PLCC''' - Platic Leaded Chip Carrier

[[Bild:PLCC44.jpg]]

'''QFP''' - Quad Flat Pack

[[Bild:QFP44_68.jpg]]

'''QFN''' - Quad Flat pack No-leads

[[Bild:QFN36.jpg]]

== Grid arrays ==

'''BGA''' - Ball Grid Array

'''CSP''' - Chip Scale Package; Brukar man kalla BGAer som är väldigt små.

'''LGA''' - Land Grid Array

Ytmonterade

2008-05-28T20:47:54Z

Bengt-re: /* Dioder */

Trots att man kan tro att detta är nytt togs det fram under 60'talet, men det tog tills 80'talet innan det blev allmännt använt. Vi kan tacka IBM för mycket av det grundläggande arbetet.

Fördelarna är främst bättre egenskaper i termineringarna (benen) genom lägre induktans. Dessutom kan man montera komponenter på båda sidor på kortet, vilket drastiskt ökar den aktiva ytan. Det är också enklare att automatmontera komponenter.

== Passiva ==

Passiva komponenter finns i alla möjliga storlekar. Vanligaste för hobby är nog 0805 (imperial) eller 0603 (imperial). Nummrena kommer från att den typiskt är 0.08" x 0.05" eller 0.06" x 0.03". Märk att jag skrev ut (imperial) för det finns naturligtvis en liknande för komponenter där man anger måtten i mm (metric). En 0402 (imperial) 0.04" x 0.02" är exempelvis en 1005 (metric) som då är 1.0mm x 0.5mm.

Den minsta just nu är 01005 (imperial) eller då 0402 (metric). Den är 0.4mm x 0.2mm och säkert ett helsike att löda för hand. Nedan en bild på en sådan komponent liggandes på min klocka.

[[Bild:01005.jpg]]

== Dioder ==
"Fyrkantiga"
* SOD 106A - 2,5x5,5 mm kapsel, tämligen vanlig i små switchomvandlare.
* SOD 110 - 2,1x1,4 mm kapsel.
* SMB - 3,6x4,4 mm. En äldre, men tämligen vanlig kapsel.
* SMA - 2,7x5 mm.
* SMC - 5,9x7,8 mm.
"Runda"
* SOD 80 - 1,6x3,6. Äldre - troligen utgående kapsel.
* SOD 87 - 2,1x3,6. Äldre - troligen utgående kapsel.
* MELF - 2,7x5,2.
"SOT lookalike"
* SOT 23 - 2,8x2,5 mm. 3-bens kapsel - observera att dessa finns med olika pionout!!!
* SOT 143 - 3.0x2,5 mm 4-bens kapsel - vanlig för dubbeldioder och liknande.

== Transistorer ==

'''SOT''' - Small Outline Transistor;
SOT23
SOT143

Nedan en bild på en SOT23 (3 ben) och en SOT143 (4 ben). Nedanför en SOT89.

[[Bild:SOT23_SOT143.jpg]]

[[Bild:SOT89.jpg]]

== Dual in-line ==

'''SO(IC)''' - Small Outline (Integrated Circuit); 1.27mm pitch.

[[Bild:SOIC16_28.JPG]]

'''SSOP''' - Shrink Small Outline Package; 0.8 eller 0.635mm pitch.

[[Bild:SSOP20.JPG]]

'''QSOP''' - Quarter-size Small Outline Package; 0.635mm pitch mellan benen.

'''VSOP''' - Very Small Outline Package; Typiskt 0.4mm elller 0.5mm pitch.

== Quad in-line ==

'''PLCC''' - Platic Leaded Chip Carrier

[[Bild:PLCC44.jpg]]

'''QFP''' - Quad Flat Pack

[[Bild:QFP44_68.jpg]]

'''QFN''' - Quad Flat pack No-leads

[[Bild:QFN36.jpg]]

== Grid arrays ==

'''BGA''' - Ball Grid Array

'''CSP''' - Chip Scale Package; Brukar man kalla BGAer som är väldigt små.

'''LGA''' - Land Grid Array

Ytmonterade

2008-05-28T20:45:05Z

Bengt-re:

Trots att man kan tro att detta är nytt togs det fram under 60'talet, men det tog tills 80'talet innan det blev allmännt använt. Vi kan tacka IBM för mycket av det grundläggande arbetet.

Fördelarna är främst bättre egenskaper i termineringarna (benen) genom lägre induktans. Dessutom kan man montera komponenter på båda sidor på kortet, vilket drastiskt ökar den aktiva ytan. Det är också enklare att automatmontera komponenter.

== Passiva ==

Passiva komponenter finns i alla möjliga storlekar. Vanligaste för hobby är nog 0805 (imperial) eller 0603 (imperial). Nummrena kommer från att den typiskt är 0.08" x 0.05" eller 0.06" x 0.03". Märk att jag skrev ut (imperial) för det finns naturligtvis en liknande för komponenter där man anger måtten i mm (metric). En 0402 (imperial) 0.04" x 0.02" är exempelvis en 1005 (metric) som då är 1.0mm x 0.5mm.

Den minsta just nu är 01005 (imperial) eller då 0402 (metric). Den är 0.4mm x 0.2mm och säkert ett helsike att löda för hand. Nedan en bild på en sådan komponent liggandes på min klocka.

[[Bild:01005.jpg]]

== Dioder ==
"Fyrkantiga"
* SOD 106A - 2,5x5,5 mm kapsel, tämligen vanlig i små switchomvandlare.
* SOD 110 - 2,1x1,4 mm kapsel.
* SMB - 3,6x4,4 mm. En äldre, men tämligen vanlig kapsel.
* SMA - 2,7x5 mm.
* SMC - 5,9x7,8 mm.
"Runda"
* SOD 80 - 1,6x3,6. Äldre - troligen utgående kapsel.
* SOD 87 - 2,1x3,6. Äldre - troligen utgående kapsel.
* MELF - 2,7x5,2.
"SOT lookalike"
* SOT 23 - 2,8x2,5 mm. 3-bens kapsel - observera att dessa finns med olika pionout!!!

== Transistorer ==

'''SOT''' - Small Outline Transistor;
SOT23
SOT143

Nedan en bild på en SOT23 (3 ben) och en SOT143 (4 ben). Nedanför en SOT89.

[[Bild:SOT23_SOT143.jpg]]

[[Bild:SOT89.jpg]]

== Dual in-line ==

'''SO(IC)''' - Small Outline (Integrated Circuit); 1.27mm pitch.

[[Bild:SOIC16_28.JPG]]

'''SSOP''' - Shrink Small Outline Package; 0.8 eller 0.635mm pitch.

[[Bild:SSOP20.JPG]]

'''QSOP''' - Quarter-size Small Outline Package; 0.635mm pitch mellan benen.

'''VSOP''' - Very Small Outline Package; Typiskt 0.4mm elller 0.5mm pitch.

== Quad in-line ==

'''PLCC''' - Platic Leaded Chip Carrier

[[Bild:PLCC44.jpg]]

'''QFP''' - Quad Flat Pack

[[Bild:QFP44_68.jpg]]

'''QFN''' - Quad Flat pack No-leads

[[Bild:QFN36.jpg]]

== Grid arrays ==

'''BGA''' - Ball Grid Array

'''CSP''' - Chip Scale Package; Brukar man kalla BGAer som är väldigt små.

'''LGA''' - Land Grid Array

Ytmonterade

2008-05-28T20:37:28Z

Bengt-re: /* Dioder */

Trots att man kan tro att detta är nytt togs det fram under 60'talet, men det tog tills 80'talet innan det blev allmännt använt. Vi kan tacka IBM för mycket av det grundläggande arbetet.

Fördelarna är främst bättre egenskaper i termineringarna (benen) genom lägre induktans. Dessutom kan man montera komponenter på båda sidor på kortet, vilket drastiskt ökar den aktiva ytan. Det är också enklare att automatmontera komponenter.

== Passiva ==

Passiva komponenter finns i alla möjliga storlekar. Vanligaste för hobby är nog 0805 (imperial) eller 0603 (imperial). Nummrena kommer från att den typiskt är 0.08" x 0.05" eller 0.06" x 0.03". Märk att jag skrev ut (imperial) för det finns naturligtvis en liknande för komponenter där man anger måtten i mm (metric). En 0402 (imperial) 0.04" x 0.02" är exempelvis en 1005 (metric) som då är 1.0mm x 0.5mm.

Den minsta just nu är 01005 (imperial) eller då 0402 (metric). Den är 0.4mm x 0.2mm och säkert ett helsike att löda för hand. Nedan en bild på en sådan komponent liggandes på min klocka.

[[Bild:01005.jpg]]

== Dioder ==

* SOD106A - 2,5x5,5 mm kapsel, tämligen vanlig i små switchomvandlare.
* SOD110 - 2,1x1,4 mm kapsel

== Transistorer ==

'''SOT''' - Small Outline Transistor;
SOT23
SOT143

Nedan en bild på en SOT23 (3 ben) och en SOT143 (4 ben). Nedanför en SOT89.

[[Bild:SOT23_SOT143.jpg]]

[[Bild:SOT89.jpg]]

== Dual in-line ==

'''SO(IC)''' - Small Outline (Integrated Circuit); 1.27mm pitch.

[[Bild:SOIC16_28.JPG]]

'''SSOP''' - Shrink Small Outline Package; 0.8 eller 0.635mm pitch.

[[Bild:SSOP20.JPG]]

'''QSOP''' - Quarter-size Small Outline Package; 0.635mm pitch mellan benen.

'''VSOP''' - Very Small Outline Package; Typiskt 0.4mm elller 0.5mm pitch.

== Quad in-line ==

'''PLCC''' - Platic Leaded Chip Carrier

[[Bild:PLCC44.jpg]]

'''QFP''' - Quad Flat Pack

[[Bild:QFP44_68.jpg]]

'''QFN''' - Quad Flat pack No-leads

[[Bild:QFN36.jpg]]

== Grid arrays ==

'''BGA''' - Ball Grid Array

'''CSP''' - Chip Scale Package; Brukar man kalla BGAer som är väldigt små.

'''LGA''' - Land Grid Array

Transientskyddsdioder

2008-05-28T20:31:40Z

Bengt-re:

Elektroniksystem behöver ett skydd mot spänningstransienter. Ett av dessa skydd är halvledartransientskydd — dioder med zener- eller avalanche-egenskaper som ger många fördelar:

* Mycket snabbt ingrepp
* Medelhög effekttålighet
* Distinkt klippkaraktäristik och god långtidsstabilitet
* Går inte i avbrott utan till kortslutning vid drift utanför data

Framspänningsfall ca 1 V.
Zenerkaraktäristik i backriktningen.

Transientskyddsdioder

2008-05-28T20:31:29Z

Bengt-re:

Diod

2008-05-28T20:28:13Z

Bengt-re:

'''Översikt'''
En diod är idag vanligen en halvledarkomponent som är uppbyggd av expelvis en PN-övergång i ett halvledarmaterial, där ena sidan är P-dopad (hål) och andra N-dopad (elektron). Vanliga halvledarmaterial är kisel, gallium-arsenid och germanium. Dioden har två anslutningar: Anod och Katod (eller + och -). Ena sidan av dioden kan ha en ring och det brukar oftast då vara katoden.

'''Vilka typer finns det?'''
* Kisel PN-dioden, används till likriktning bland mycket annat.
* Kisel PNPN-dioden, kallas oftast [[Tyristor]], SCR. Det är en tändbar diod (den börjar leda först då man lägger en tändpuls på styret - den slocknar när strömmen faller under en hållström)
* GTO-tyristor. Samma som ovan, men släckbar även utan att strömmen faller under hållströmmen. En komponent som i många sammanhang idag ersatts av IGBT och i viss mån MOSFET.
* PIN-diod. En diod som har den udda egenskapen att den uppvisar en negativ resistans. Detta gör den användbar som förstärkarkomponent i resonatorer.
* [[Lysdiod]]. Se andra sidor - en lysade uppfinning...
* Zenerdiod - används som spänningsreferens, överspänningsskydd, spänningsregulator i parallelregulatorer. Det är en diod som i framriktningen är som en vanlig kiseldiod, men i backriktningen har ett väldefinierat knä där den börjar leda tämligen brant. Zenerdioder är temperaturberoende, dock så brukar zenerdioder med en genombrottsspänning på ungefär 5,6V ha det lägsta temperaturberoendet.
* Fotodiod, en diod med blottad PN-övergång som reagerar på ljus. Tämligen låg känslighet, men de är snabba.
* Lavinfotodiod, en känsligare (och mycket dyrare) fotodiod, förspänns ofta med höga spänningar.
* [[Transientskyddsdioder]]. Dessa används som skydd emot korta överspänningar - transienter.

'''Funktion'''
En diods elektriska funktion är att den leder ström bättre åt ena hållet. Dioder används bla. till att likrikta växelspänning, som frihjulsdioder i switchande spänningsomvandlare, som aktiv komponent i diodringblandare, som temperaturmätare (!), och i många andra sammanhang.

'''Trender'''
FRED och schottkydioder har till stor del tagit över efter vanliga kiseldioder som i sin tur föregicks av germaniumdioder. Vaccumrörs dioder används fortfarande i vissa sammanhang även om dessa i dag i princip i har någon egenskap som inte någon annan komponent gör bättre och med längre livslängd.

'''Tips och tricks och sådant du inte får missa'''
* Schottkydioder har ett sjunkande framspänningsfall vid stigande temperatur. Därför går det INTE att parallelkoppla schottkydioder utan speciella åtgärder.

'''Diodekvationen'''

När dioden leder är spänningen över den ungefär 0.7V. Behöver man ett bättre I-U samband kan man använda formeln 
''I = Is*( e^( Vf/(n*Vt) ) - 1)'' 
Is = Läckströmmen i backrickningen 
n = En konstant mellan 1 och 2 beroende av tillverkning. 
Vt = Termiska spänningen, c:a 25mV vid rumstempratur. 
Då dioden leder i framriktningen ( dvs i de flesta fall av intresse ) kan man försumma termen -1 och istället använda 
''I = Is*( e^( Vf/(n*Vt) ) )''

Innehållsförteckning

2008-05-28T19:14:32Z

Bengt-re: /* Komponenter */

==Diverse==
* [[Aff%C3%A4rspartners]] - Kommentarer över affärspartners på forumet. Ris och ros.
* [[Materialinköpsställen]] - Tips om affärer som säljer material till privatpersoner, samt om de är bra/dåliga.
* [[ESD-skydd]] - Hur man undviker att fritera komponenter med statisk elektricitet.
* [[Översättningslista för facknamn]] på Svenska <-> Engelska.

* Temp - [[Felmeddelanden]] vid försök att besöka forumet

== FAQ ==
*[[Samlade projekt]] - En lista över många av de projekt som publicerats på Forumet.
*[[Önskemål]] - En lista över önskemål på artiklar som vi vill se i Wikin.
*[[arkivering av forumets PM ]] - En liten förklarning hur man kan arkivera sina PM.

== Grundläggande Ellära ==
* [[Ohms lag]]
* [[Strömspikar]]
* [[LC-krets]]
* [[PWM]]
* [[Operationsförstärkare, grundkopplingar]]
* [[Distanskurs i Elektronik]]
* [[Superpositionsprincipen]]
* [[Linjärisering]]
* [[Småsignalscheman]]

== Komponenter ==
* [[Kondensator]]
* [[Diod]]
* [[Tyristor]]
* [[Thyratronen]]
* [[Lysdiod]]
* [[Resistor]]
* [[Induktans]]
* [[LCD Displayer]]
* [[LCD Skärmar]]
* [[Magnetron]]
* [[Kapslingar]]
** [[Hålmonterade]]
** [[Ytmonterade]]

== Ljud ==
* [[SID]]
* [[Tonkontroller, gitarrförstärkare]]
* [[Tonkontroller, Elbasar]]
* [[BTc Sound Encoder, uCPU]]

== Ljus ==
* [[PowerLeds]]

== Mekatronik ==
* [[CNC-länkar]]
* [[CNC med Linux]]
* [[AC-motor|AC-motorer]]
* [[DC-motor|DC-motorer]]
* [[Stegmotor|Stegmotorer]]
* [[Motorstyrning]]
* [[Servo]]
* [[Lillasyster]]

== Mikrodatorteknik ==
* [[Mikrokontrollers|Allmänt om mikrokontrollers]]

*Typer:
** [[AVR]]
** [[PIC]]

== Mjukvara ==
* [[Unix mjukvara]] - Mjukvara för unix plattformar (FreeBSD, Linux, Solaris etc..)

== Mätinstrument ==
* [[Oscilloskop]]

== Mönsterkortstillverkning och lödning ==
* [[Hur man tillverkar kretskort]] - Från början till slut.
* [[Tips vid etsning]]
* [[Etstank]]
* [[Rita kretskort]]
* [[Tips vid lödning]]
* [[Simulera]]

== Utveckling av forumet ==
Det finns ett mål att utöka Svenska elektronikforumet till att bli mer än bara ett forum (denna Wiki är ett exempel på detta). De olika projekt som strävar till att förbättra forumet listas här. Varje projekt har (ska ha) en ansvarig, kontakta denne om du vill hjälpa till med en uppgift.
* [[exempel på forumutvecklingssida]] Ett förslag hur sidorna kan se ut.
* [[Artikelsystemet]]
* [[Köp och Sälj]]
* [[Bildarkivet]]
* [[Projektgalleriet]]

Magnetron

2008-05-28T19:13:45Z

Bengt-re:

[[Sammanfattning]]
Magnetron är namnet på en serie av vaccumrör som används som högfrekvens (GHz) högeffekts generatorer. Funktionsprincipen är att man lägger på en kraftig högspänningspuls som kommer att accellerera elektroner. Dessa elektroner kommer på grund av magnetfältet som är pålagt att avlänkas så att de "blåser över" öppningarn till kaviteterna som omger centrala delen av magnetronen. Effekten av att elektronerna är att det i kaviteterna kommer att skapas en kraftig resonan som kan tappas av med en liten antenn i en kavitet. Magnetroner finns som pulsmagnetroner och som CW-magnetroner - det finns ingen principell skillnad mellan dessa utan skillnaderna består mer i konstruktionsdetaljer som mått, frekvens, kylning och liknande.

[[Användningsområde]]
* Som CW-sändare på 2,4Ghz bandet i microvågsugnar.
* Som pulssändare i radarsändare. Effekter mellan 1,5 kW och upp till 1,2 MW förekommer. Frekvenser mellan omkring 1 GHz upp till ungefär 18 Ghz.

[[Historik]]
* De första vaccumrörs microvågssändarna närbesläktade med magnetronen uppfanns på 20-talet av Albert Hull.
* Den moderna magnetronen uppfanns under WW2 i England och var en viktig del i de allierades seger i WW2. John Randall och Dr. Harry Boot anses mer eller mindre korrekt vara magnetronens uppfinnare. Dock så tillverkade dessa två den första riktigt användabara magnetronen 1940.

Magnetron

2008-05-28T19:10:34Z

Bengt-re:

[[Sammanfattning]]
Magnetron är namnet på en serie av vaccumrör som används som högfrekvens (GHz) högeffekts generatorer. Funktionsprincipen är att man lägger på en kraftig högspänningspuls som kommer att accellerera elektroner. Dessa elektroner kommer på grund av magnetfältet som är pålagt att avlänkas så att de "blåser över" öppningarn till kaviteterna som omger centrala delen av magnetronen. Effekten av att elektronerna är att det i kaviteterna kommer att skapas en kraftig resonan som kan tappas av med en liten antenn i en kavitet. Magnetroner finns som pulsmagnetroner och som CW-magnetroner - det finns ingen principell skillnad mellan dessa utan skillnaderna består mer i konstruktionsdetaljer som mått, frekvens, kylning och liknande.

[[Användningsområde]]
* Som CW-sändare på 2,4Ghz bandet i microvågsugnar.
* Som pulssändare i radarsändare. Effekter mellan 1,5 kW och upp till 1,2 MW förekommer. Frekvenser mellan omkring 1 GHz upp till ungefär 18 Ghz.

[[Historik]]
* Den moderna magnetronen uppfanns under WW2 i England och var en viktig del i de allierades seger i WW2.

Innehållsförteckning

2008-05-28T19:02:31Z

Bengt-re: /* Komponenter */

==Diverse==
* [[Aff%C3%A4rspartners]] - Kommentarer över affärspartners på forumet. Ris och ros.
* [[Materialinköpsställen]] - Tips om affärer som säljer material till privatpersoner, samt om de är bra/dåliga.
* [[ESD-skydd]] - Hur man undviker att fritera komponenter med statisk elektricitet.
* [[Översättningslista för facknamn]] på Svenska <-> Engelska.

* Temp - [[Felmeddelanden]] vid försök att besöka forumet

== FAQ ==
*[[Samlade projekt]] - En lista över många av de projekt som publicerats på Forumet.
*[[Önskemål]] - En lista över önskemål på artiklar som vi vill se i Wikin.
*[[arkivering av forumets PM ]] - En liten förklarning hur man kan arkivera sina PM.

== Grundläggande Ellära ==
* [[Ohms lag]]
* [[Strömspikar]]
* [[LC-krets]]
* [[PWM]]
* [[Operationsförstärkare, grundkopplingar]]
* [[Distanskurs i Elektronik]]
* [[Superpositionsprincipen]]
* [[Linjärisering]]
* [[Småsignalscheman]]

== Komponenter ==
* [[Kondensator]]
* [[Diod]]
* [[Tyristor]]
* [[Thyratronen]]
* [[Lysdiod]]
* [[Resistor]]
* [[Induktans]]
* [[LCD Displayer]]
* [[LCD Skärmar]]
* [[Kapslingar]]
** [[Hålmonterade]]
** [[Ytmonterade]]

== Ljud ==
* [[SID]]
* [[Tonkontroller, gitarrförstärkare]]
* [[Tonkontroller, Elbasar]]
* [[BTc Sound Encoder, uCPU]]

== Ljus ==
* [[PowerLeds]]

== Mekatronik ==
* [[CNC-länkar]]
* [[CNC med Linux]]
* [[AC-motor|AC-motorer]]
* [[DC-motor|DC-motorer]]
* [[Stegmotor|Stegmotorer]]
* [[Motorstyrning]]
* [[Servo]]
* [[Lillasyster]]

== Mikrodatorteknik ==
* [[Mikrokontrollers|Allmänt om mikrokontrollers]]

*Typer:
** [[AVR]]
** [[PIC]]

== Mjukvara ==
* [[Unix mjukvara]] - Mjukvara för unix plattformar (FreeBSD, Linux, Solaris etc..)

== Mätinstrument ==
* [[Oscilloskop]]

== Mönsterkortstillverkning och lödning ==
* [[Hur man tillverkar kretskort]] - Från början till slut.
* [[Tips vid etsning]]
* [[Etstank]]
* [[Rita kretskort]]
* [[Tips vid lödning]]
* [[Simulera]]

== Utveckling av forumet ==
Det finns ett mål att utöka Svenska elektronikforumet till att bli mer än bara ett forum (denna Wiki är ett exempel på detta). De olika projekt som strävar till att förbättra forumet listas här. Varje projekt har (ska ha) en ansvarig, kontakta denne om du vill hjälpa till med en uppgift.
* [[exempel på forumutvecklingssida]] Ett förslag hur sidorna kan se ut.
* [[Artikelsystemet]]
* [[Köp och Sälj]]
* [[Bildarkivet]]
* [[Projektgalleriet]]

Thyratron

2008-05-28T19:01:48Z

Bengt-re:

Engelsk stavning på [[Tyratron]]

Tyristor

2008-05-28T19:00:54Z

Bengt-re:

'''Översikt'''
Tristorn är elektronisk komponent uppbyggd av halvledarmaterial. PNPN-[[diod]] är ett annat namn på komponenten, detta beskriver då hur den är uppbyggd på samma sätt som om vanlig [[diod]] är en enkel PN-övergång och en transistor exempelvis en PNP kombination. Symbolen är den för en diod men med en extra ingång på sidan som heter gate. Tyristorn är normalt icke ledande mellan anslutningarn, dock så tänder den om man lägger på en puls på styret. Därefter förblir thyristorn ledande till dess strömmen sjunker under hållströmmen. Vid höga strömmar är det mycket viktigt att tända thyristorn med en tillräckligt kraftig puls då det annars finns risk att bara en del av övergången tänder vilket leder till alltför hög strömtäthet som i sin tur innebär slutet för komponenten. Det finns många metoder att undvika att detta sker och detta en vetenskap i sig själv, men i regel är det viktigt att undvika ESD och för klena drivkretsar samt att på ett eller annat sätt försäkra sig om att man får ett säkert beteende vid strömfrånslag av kretsen.

'''Användningsområde'''
Thyristorer används i många sammanhang och oftast i effektelektronik driven av växelström. Ett annat vanligt användingsområde är effektbrytare i fotoblixtar, radarsändare, tändsystem till bensinmotorer och liknande.

'''Historik'''
* Thyristorn "uppfanns" 1962 av F. W. Gutzwiller.
* Thyristorn föregicks av [[thyratronen]] som var en vaccumrörsföregångare till halvledaren. Denna används fortfarande i vissa sammahang där extrema pulseffekter och mycket mycket korta pulsen används - företrädesvis i radarsändare med pulseffekter över 300kW.

Innehållsförteckning

2008-05-28T19:00:22Z

Bengt-re: /* Komponenter */

==Diverse==
* [[Aff%C3%A4rspartners]] - Kommentarer över affärspartners på forumet. Ris och ros.
* [[Materialinköpsställen]] - Tips om affärer som säljer material till privatpersoner, samt om de är bra/dåliga.
* [[ESD-skydd]] - Hur man undviker att fritera komponenter med statisk elektricitet.
* [[Översättningslista för facknamn]] på Svenska <-> Engelska.

* Temp - [[Felmeddelanden]] vid försök att besöka forumet

== FAQ ==
*[[Samlade projekt]] - En lista över många av de projekt som publicerats på Forumet.
*[[Önskemål]] - En lista över önskemål på artiklar som vi vill se i Wikin.
*[[arkivering av forumets PM ]] - En liten förklarning hur man kan arkivera sina PM.

== Grundläggande Ellära ==
* [[Ohms lag]]
* [[Strömspikar]]
* [[LC-krets]]
* [[PWM]]
* [[Operationsförstärkare, grundkopplingar]]
* [[Distanskurs i Elektronik]]
* [[Superpositionsprincipen]]
* [[Linjärisering]]
* [[Småsignalscheman]]

== Komponenter ==
* [[Kondensator]]
* [[Diod]]
* [[Tyristor]]
* [[Thyratron]]
* [[Lysdiod]]
* [[Resistor]]
* [[Induktans]]
* [[LCD Displayer]]
* [[LCD Skärmar]]
* [[Kapslingar]]
** [[Hålmonterade]]
** [[Ytmonterade]]

== Ljud ==
* [[SID]]
* [[Tonkontroller, gitarrförstärkare]]
* [[Tonkontroller, Elbasar]]
* [[BTc Sound Encoder, uCPU]]

== Ljus ==
* [[PowerLeds]]

== Mekatronik ==
* [[CNC-länkar]]
* [[CNC med Linux]]
* [[AC-motor|AC-motorer]]
* [[DC-motor|DC-motorer]]
* [[Stegmotor|Stegmotorer]]
* [[Motorstyrning]]
* [[Servo]]
* [[Lillasyster]]

== Mikrodatorteknik ==
* [[Mikrokontrollers|Allmänt om mikrokontrollers]]

*Typer:
** [[AVR]]
** [[PIC]]

== Mjukvara ==
* [[Unix mjukvara]] - Mjukvara för unix plattformar (FreeBSD, Linux, Solaris etc..)

== Mätinstrument ==
* [[Oscilloskop]]

== Mönsterkortstillverkning och lödning ==
* [[Hur man tillverkar kretskort]] - Från början till slut.
* [[Tips vid etsning]]
* [[Etstank]]
* [[Rita kretskort]]
* [[Tips vid lödning]]
* [[Simulera]]

== Utveckling av forumet ==
Det finns ett mål att utöka Svenska elektronikforumet till att bli mer än bara ett forum (denna Wiki är ett exempel på detta). De olika projekt som strävar till att förbättra forumet listas här. Varje projekt har (ska ha) en ansvarig, kontakta denne om du vill hjälpa till med en uppgift.
* [[exempel på forumutvecklingssida]] Ett förslag hur sidorna kan se ut.
* [[Artikelsystemet]]
* [[Köp och Sälj]]
* [[Bildarkivet]]
* [[Projektgalleriet]]

Thyratronen

2008-05-28T18:58:54Z

Bengt-re:

'''Översikt'''

Thyratron är ett vaccumrör som har samma beteende som en halvledar [[tyristor]]. Den är idag ovanlig, men används fortfarande i vissa extrema [[magnetron]] radar sändare.

Thyratronen

2008-05-28T18:58:45Z

Bengt-re:

'''Översikt'''
Thyratron är ett vaccumrör som har samma beteende som en halvledar [[tyristor]]. Den är idag ovanlig, men används fortfarande i vissa extrema [[magnetron]] radar sändare.

Tyristor

2008-05-28T18:56:49Z

Bengt-re:

'''Översikt'''
Tristorn är elektronisk komponent uppbyggd av halvledarmaterial. PNPN-diod är ett annat namn på komponenten, detta beskriver då hur den är uppbyggd på samma sätt som om vanlig diod är en enkel PN-övergång och en transistor exempelvis en PNP kombination. Symbolen är den för en diod men med en extra ingång på sidan som heter gate. Tyristorn är normalt icke ledande mellan anslutningarn, dock så tänder den om man lägger på en puls på styret. Därefter förblir thyristorn ledande till dess strömmen sjunker under hållströmmen. Vid höga strömmar är det mycket viktigt att tända thyristorn med en tillräckligt kraftig puls då det annars finns risk att bara en del av övergången tänder vilket leder till alltför hög strömtäthet som i sin tur innebär slutet för komponenten. Det finns många metoder att undvika att detta sker och detta en vetenskap i sig själv, men i regel är det viktigt att undvika ESD och för klena drivkretsar samt att på ett eller annat sätt försäkra sig om att man får ett säkert beteende vid strömfrånslag av kretsen.

'''Användningsområde'''
Thyristorer används i många sammanhang och oftast i effektelektronik driven av växelström. Ett annat vanligt användingsområde är effektbrytare i fotoblixtar, radarsändare, tändsystem till bensinmotorer och liknande.

'''Historik'''
* Thyristorn "uppfanns" 1962 av F. W. Gutzwiller.
* Thyristorn föregicks av [[thyratronen]] som var en vaccumrörsföregångare till halvledaren. Denna används fortfarande i vissa sammahang där extrema pulseffekter och mycket mycket korta pulsen används - företrädesvis i radarsändare med pulseffekter över 300kW.

Tyristor

2008-05-28T18:56:33Z

Bengt-re:

'''Översikt'''
Tristorn är elektronisk komponent uppbyggd av halvledarmaterial. PNPN-diod är ett annat namn på komponenten, detta beskriver då hur den är uppbyggd på samma sätt som om vanlig diod är en enkel PN-övergång och en transistor exempelvis en PNP kombination. Symbolen är den för en diod men med en extra ingång på sidan som heter gate. Tyristorn är normalt icke ledande mellan anslutningarn, dock så tänder den om man lägger på en puls på styret. Därefter förblir thyristorn ledande till dess strömmen sjunker under hållströmmen. Vid höga strömmar är det mycket viktigt att tända thyristorn med en tillräckligt kraftig puls då det annars finns risk att bara en del av övergången tänder vilket leder till alltför hög strömtäthet som i sin tur innebär slutet för komponenten. Det finns många metoder att undvika att detta sker och detta en vetenskap i sig själv, men i regel är det viktigt att undvika ESD och för klena drivkretsar samt att på ett eller annat sätt försäkra sig om att man får ett säkert beteende vid strömfrånslag av kretsen.

'''Användningsområde'''
Thyristorer används i många sammanhang och oftast i effektelektronik driven av växelström. Ett annat vanligt användingsområde är effektbrytare i fotoblixtar, radarsändare, tändsystem till bensinmotorer och liknande.

'''Historik'''
* Thyristorn "uppfanns" 1962 av F. W. Gutzwiller.
* Thyristorn föregicks av thyratronen som var en vaccumrörsföregångare till halvledaren. Denna används fortfarande i vissa sammahang där extrema pulseffekter och mycket mycket korta pulsen används - företrädesvis i radarsändare med pulseffekter över 300kW.

Tyristor

2008-05-28T18:51:16Z

Bengt-re:

Diod

2008-05-28T18:40:39Z

Bengt-re:

'''Översikt'''
En diod är idag vanligen en halvledarkomponent som är uppbyggd av expelvis en PN-övergång i ett halvledarmaterial, där ena sidan är P-dopad (hål) och andra N-dopad (elektron). Vanliga halvledarmaterial är kisel, gallium-arsenid och germanium. Dioden har två anslutningar: Anod och Katod (eller + och -). Ena sidan av dioden kan ha en ring och det brukar oftast då vara katoden.

'''Vilka typer finns det?'''
* Kisel PN-dioden, används till likriktning bland mycket annat.
* Kisel PNPN-dioden, kallas oftast [[Tyristor]], SCR. Det är en tändbar diod (den börjar leda först då man lägger en tändpuls på styret - den slocknar när strömmen faller under en hållström)
* GTO-tyristor. Samma som ovan, men släckbar även utan att strömmen faller under hållströmmen. En komponent som i många sammanhang idag ersatts av IGBT och i viss mån MOSFET.
* PIN-diod. En diod som har den udda egenskapen att den uppvisar en negativ resistans. Detta gör den användbar som förstärkarkomponent i resonatorer.
* [[Lysdiod]]. Se andra sidor - en lysade uppfinning...
* Zenerdiod - används som spänningsreferens, överspänningsskydd, spänningsregulator i parallelregulatorer. Det är en diod som i framriktningen är som en vanlig kiseldiod, men i backriktningen har ett väldefinierat knä där den börjar leda tämligen brant. Zenerdioder är temperaturberoende, dock så brukar zenerdioder med en genombrottsspänning på ungefär 5,6V ha det lägsta temperaturberoendet.
* Fotodiod, en diod med blottad PN-övergång som reagerar på ljus. Tämligen låg känslighet, men de är snabba.
* Lavinfotodiod, en känsligare (och mycket dyrare) fotodiod, förspänns ofta med höga spänningar.

'''Funktion'''
En diods elektriska funktion är att den leder ström bättre åt ena hållet. Dioder används bla. till att likrikta växelspänning, som frihjulsdioder i switchande spänningsomvandlare, som aktiv komponent i diodringblandare, som temperaturmätare (!), och i många andra sammanhang.

'''Trender'''
FRED och schottkydioder har till stor del tagit över efter vanliga kiseldioder som i sin tur föregicks av germaniumdioder. Vaccumrörs dioder används fortfarande i vissa sammanhang även om dessa i dag i princip i har någon egenskap som inte någon annan komponent gör bättre och med längre livslängd.

'''Tips och tricks och sådant du inte får missa'''
* Schottkydioder har ett sjunkande framspänningsfall vid stigande temperatur. Därför går det INTE att parallelkoppla schottkydioder utan speciella åtgärder.

'''Diodekvationen'''

När dioden leder är spänningen över den ungefär 0.7V. Behöver man ett bättre I-U samband kan man använda formeln 
''I = Is*( e^( Vf/(n*Vt) ) - 1)'' 
Is = Läckströmmen i backrickningen 
n = En konstant mellan 1 och 2 beroende av tillverkning. 
Vt = Termiska spänningen, c:a 25mV vid rumstempratur. 
Då dioden leder i framriktningen ( dvs i de flesta fall av intresse ) kan man försumma termen -1 och istället använda 
''I = Is*( e^( Vf/(n*Vt) ) )''

Diod

2008-05-28T18:39:53Z

Bengt-re:

'''Översikt'''
En diod är idag vanligen en halvledarkomponent som är uppbyggd av expelvis en PN-övergång i ett halvledarmaterial, där ena sidan är P-dopad (hål) och andra N-dopad (elektron). Vanliga halvledarmaterial är kisel, gallium-arsenid och germanium. Dioden har två anslutningar: Anod och Katod (eller + och -). Ena sidan av dioden kan ha en ring och det brukar oftast då vara katoden.

'''Vilka typer finns det?'''
* Kisel PN-dioden, används till likriktning bland mycket annat.
* Kisel PNPN-dioden, kallas oftast Tyristor, SCR. Det är en tändbar diod (den börjar leda först då man lägger en tändpuls på styret - den slocknar när strömmen faller under en hållström)
* GTO-tyristor. Samma som ovan, men släckbar även utan att strömmen faller under hållströmmen. En komponent som i många sammanhang idag ersatts av IGBT och i viss mån MOSFET.
* PIN-diod. En diod som har den udda egenskapen att den uppvisar en negativ resistans. Detta gör den användbar som förstärkarkomponent i resonatorer.
* [[Lysdiod]]. Se andra sidor - en lysade uppfinning...
* Zenerdiod - används som spänningsreferens, överspänningsskydd, spänningsregulator i parallelregulatorer. Det är en diod som i framriktningen är som en vanlig kiseldiod, men i backriktningen har ett väldefinierat knä där den börjar leda tämligen brant. Zenerdioder är temperaturberoende, dock så brukar zenerdioder med en genombrottsspänning på ungefär 5,6V ha det lägsta temperaturberoendet.
* Fotodiod, en diod med blottad PN-övergång som reagerar på ljus. Tämligen låg känslighet, men de är snabba.
* Lavinfotodiod, en känsligare (och mycket dyrare) fotodiod, förspänns ofta med höga spänningar.

'''Funktion'''
En diods elektriska funktion är att den leder ström bättre åt ena hållet. Dioder används bla. till att likrikta växelspänning, som frihjulsdioder i switchande spänningsomvandlare, som aktiv komponent i diodringblandare, som temperaturmätare (!), och i många andra sammanhang.

'''Trender'''
FRED och schottkydioder har till stor del tagit över efter vanliga kiseldioder som i sin tur föregicks av germaniumdioder. Vaccumrörs dioder används fortfarande i vissa sammanhang även om dessa i dag i princip i har någon egenskap som inte någon annan komponent gör bättre och med längre livslängd.

'''Tips och tricks och sådant du inte får missa'''
* Schottkydioder har ett sjunkande framspänningsfall vid stigande temperatur. Därför går det INTE att parallelkoppla schottkydioder utan speciella åtgärder.

'''Diodekvationen'''

När dioden leder är spänningen över den ungefär 0.7V. Behöver man ett bättre I-U samband kan man använda formeln 
''I = Is*( e^( Vf/(n*Vt) ) - 1)'' 
Is = Läckströmmen i backrickningen 
n = En konstant mellan 1 och 2 beroende av tillverkning. 
Vt = Termiska spänningen, c:a 25mV vid rumstempratur. 
Då dioden leder i framriktningen ( dvs i de flesta fall av intresse ) kan man försumma termen -1 och istället använda 
''I = Is*( e^( Vf/(n*Vt) ) )''

Diod

2008-05-28T18:39:38Z

Bengt-re:

'''Översikt'''
En diod är idag vanligen en halvledarkomponent som är uppbyggd av expelvis en PN-övergång i ett halvledarmaterial, där ena sidan är P-dopad (hål) och andra N-dopad (elektron). Vanliga halvledarmaterial är kisel, gallium-arsenid och germanium. Dioden har två anslutningar: Anod och Katod (eller + och -). Ena sidan av dioden kan ha en ring och det brukar oftast då vara katoden.

'''Vilka typer finns det?'''
* Kisel PN-dioden, används till likriktning bland mycket annat.
* Kisel PNPN-dioden, kallas oftast Tyristor, SCR. Det är en tändbar diod (den börjar leda först då man lägger en tändpuls på styret - den slocknar när strömmen faller under en hållström)
* GTO-tyristor. Samma som ovan, men släckbar även utan att strömmen faller under hållströmmen. En komponent som i många sammanhang idag ersatts av IGBT och i viss mån MOSFET.
* PIN-diod. En diod som har den udda egenskapen att den uppvisar en negativ resistans. Detta gör den användbar som förstärkarkomponent i resonatorer.
* Lysdiod. Se andra sidor - en lysade uppfinning...
* Zenerdiod - används som spänningsreferens, överspänningsskydd, spänningsregulator i parallelregulatorer. Det är en diod som i framriktningen är som en vanlig kiseldiod, men i backriktningen har ett väldefinierat knä där den börjar leda tämligen brant. Zenerdioder är temperaturberoende, dock så brukar zenerdioder med en genombrottsspänning på ungefär 5,6V ha det lägsta temperaturberoendet.
* Fotodiod, en diod med blottad PN-övergång som reagerar på ljus. Tämligen låg känslighet, men de är snabba.
* Lavinfotodiod, en känsligare (och mycket dyrare) fotodiod, förspänns ofta med höga spänningar.

'''Funktion'''
En diods elektriska funktion är att den leder ström bättre åt ena hållet. Dioder används bla. till att likrikta växelspänning, som frihjulsdioder i switchande spänningsomvandlare, som aktiv komponent i diodringblandare, som temperaturmätare (!), och i många andra sammanhang.

'''Trender'''
FRED och schottkydioder har till stor del tagit över efter vanliga kiseldioder som i sin tur föregicks av germaniumdioder. Vaccumrörs dioder används fortfarande i vissa sammanhang även om dessa i dag i princip i har någon egenskap som inte någon annan komponent gör bättre och med längre livslängd.

'''Tips och tricks och sådant du inte får missa'''
* Schottkydioder har ett sjunkande framspänningsfall vid stigande temperatur. Därför går det INTE att parallelkoppla schottkydioder utan speciella åtgärder.

'''Diodekvationen'''

När dioden leder är spänningen över den ungefär 0.7V. Behöver man ett bättre I-U samband kan man använda formeln 
''I = Is*( e^( Vf/(n*Vt) ) - 1)'' 
Is = Läckströmmen i backrickningen 
n = En konstant mellan 1 och 2 beroende av tillverkning. 
Vt = Termiska spänningen, c:a 25mV vid rumstempratur. 
Då dioden leder i framriktningen ( dvs i de flesta fall av intresse ) kan man försumma termen -1 och istället använda 
''I = Is*( e^( Vf/(n*Vt) ) )''

Diod

2008-05-28T18:36:43Z

Bengt-re:

'''Översikt'''
En diod är idag vanligen en halvledarkomponent som är uppbyggd av expelvis en PN-övergång i ett halvledarmaterial, där ena sidan är P-dopad (hål) och andra N-dopad (elektron). Vanliga halvledarmaterial är kisel, gallium-arsenid och germanium. Dioden har två anslutningar: Anod och Katod (eller + och -). Ena sidan av dioden kan ha en ring och det brukar oftast då vara katoden.

'''Vilka typer finns det?'''
* Kisel PN-dioden, används till likriktning bland mycket annat.
* Kisel PNPN-dioden, kallas oftast Tyristor, SCR. Det är en tändbar diod (den börjar leda först då man lägger en tändpuls på styret - den slocknar när strömmen faller under en hållström)
* GTO-tyristor. Samma som ovan, men släckbar även utan att strömmen faller under hållströmmen. En komponent som i många sammanhang idag ersatts av IGBT och i viss mån MOSFET.
* PIN-diod. En diod som har den udda egenskapen att den uppvisar en negativ resistans. Detta gör den användbar som förstärkarkomponent i resonatorer.
* Lysdiod. Se andra sidor - en lysade uppfinning...
* Zenerdiod - används som spänningsreferens, överspänningsskydd, spänningsregulator i parallelregulatorer. Det är en diod som i framriktningen är som en vanlig kiseldiod, men i backriktningen har ett väldefinierat knä där den börjar leda tämligen brant. Zenerdioder är temperaturberoende, dock så brukar zenerdioder med en genombrottsspänning på ungefär 5,6V ha den lägsta temperaturdriften.

'''Funktion'''
En diods elektriska funktion är att den leder ström bättre åt ena hållet. Dioder används bla. till att likrikta växelspänning, som frihjulsdioder i switchande spänningsomvandlare, som aktiv komponent i diodringblandare, som temperaturmätare (!), och i många andra sammanhang.

'''Trender'''
FRED och schottkydioder har till stor del tagit över efter vanliga kiseldioder som i sin tur föregicks av germaniumdioder. Vaccumrörs dioder används fortfarande i vissa sammanhang även om dessa i dag i princip i har någon egenskap som inte någon annan komponent gör bättre och med längre livslängd.

'''Tips och tricks och sådant du inte får missa'''
* Schottkydioder har ett sjunkande framspänningsfall vid stigande temperatur. Därför går det INTE att parallelkoppla schottkydioder utan speciella åtgärder.

'''Diodekvationen'''

När dioden leder är spänningen över den ungefär 0.7V. Behöver man ett bättre I-U samband kan man använda formeln 
''I = Is*( e^( Vf/(n*Vt) ) - 1)'' 
Is = Läckströmmen i backrickningen 
n = En konstant mellan 1 och 2 beroende av tillverkning. 
Vt = Termiska spänningen, c:a 25mV vid rumstempratur. 
Då dioden leder i framriktningen ( dvs i de flesta fall av intresse ) kan man försumma termen -1 och istället använda 
''I = Is*( e^( Vf/(n*Vt) ) )''

Diod

2008-05-28T18:33:35Z

Bengt-re:

'''Översikt'''
En diod är idag vanligen en halvledarkomponent som är uppbyggd av expelvis en PN-övergång i ett halvledarmaterial, där ena sidan är P-dopad (hål) och andra N-dopad (elektron). Vanliga halvledarmaterial är kisel, gallium-arsenid och germanium. Dioden har två anslutningar: Anod och Katod (eller + och -). Ena sidan av dioden kan ha en ring och det brukar oftast då vara katoden.

'''Vilka typer finns det?'''
* Kisel PN-dioden, används till likriktning bland mycket annat.
* Kisel PNPN-dioden, kallas oftast Tyristor, SCR. Det är en tändbar diod (den börjar leda först då man lägger en tändpuls på styret - den slocknar när strömmen faller under en hållström)
* GTO-tyristor. Samma som ovan, men släckbar även utan att strömmen faller under hållströmmen. En komponent som i många sammanhang idag ersatts av IGBT och i viss mån MOSFET.
* PIN-diod. En diod som har den udda egenskapen att den uppvisar en negativ resistans. Detta gör den användbar som förstärkarkomponent i resonatorer.
* Lysdiod. Se andra sidor - en lysade uppfinning...

'''Funktion'''
En diods elektriska funktion är att den leder ström bättre åt ena hållet. Dioder används bla. till att likrikta växelspänning, som frihjulsdioder i switchande spänningsomvandlare, som aktiv komponent i diodringblandare, som temperaturmätare (!), och i många andra sammanhang.

'''Trender'''
FRED och schottkydioder har till stor del tagit över efter vanliga kiseldioder som i sin tur föregicks av germaniumdioder. Vaccumrörs dioder används fortfarande i vissa sammanhang även om dessa i dag i princip i har någon egenskap som inte någon annan komponent gör bättre och med längre livslängd.

'''Tips och tricks och sådant du inte får missa'''
* Schottkydioder har ett sjunkande framspänningsfall vid stigande temperatur. Därför går det INTE att parallelkoppla schottkydioder utan speciella åtgärder.

'''Diodekvationen'''

När dioden leder är spänningen över den ungefär 0.7V. Behöver man ett bättre I-U samband kan man använda formeln 
''I = Is*( e^( Vf/(n*Vt) ) - 1)'' 
Is = Läckströmmen i backrickningen 
n = En konstant mellan 1 och 2 beroende av tillverkning. 
Vt = Termiska spänningen, c:a 25mV vid rumstempratur. 
Då dioden leder i framriktningen ( dvs i de flesta fall av intresse ) kan man försumma termen -1 och istället använda 
''I = Is*( e^( Vf/(n*Vt) ) )''

Diod

2008-05-28T18:33:06Z

Bengt-re:

'''Översikt'''
En diod är idag vanligen en halvledarkomponent som är uppbyggd av expelvis en PN-övergång i ett halvledarmaterial, där ena sidan är P-dopad (hål) och andra N-dopad (elektron). Vanliga halvledarmaterial är kisel, gallium-arsenid och germanium. Dioden har två anslutningar: Anod och Katod (eller + och -). Ena sidan av dioden kan ha en ring och det brukar oftast då vara katoden.

'''Vilka typer finns det?'''
* Kisel PN-dioden, används till likriktning bland mycket annat.
* Kisel PNPN-dioden, kallas oftast Tyristor, SCR. Det är en tändbar diod (den börjar leda först då man lägger en tändpuls på styret - den slocknar när strömmen faller under en hållström)
* GTO-tyristor. Samma som ovan, men släckbar även utan att strömmen faller under hållströmmen. En komponent som i många sammanhang idag ersatts av IGBT och i viss mån MOSFET.
* PIN-diod. En diod som har den udda egenskapen att den uppvisar en negativ resistans. Detta gör den användbar som förstärkarkomponent i resonatorer.
* Lysdiod. Se andra sidor - en lysade uppfinning...

'''Funktion'''
En diods elektriska funktion är att den leder ström bättre åt ena hållet. Dioder används bla. till att likrikta växelspänning, som frihjulsdioder i switchande spänningsomvandlare, som aktiv komponent i diodringblandare, som temperaturmätare (!), och i många andra sammanhang.

'''Trender'''
FRED och schottkydioder har till stor del tagit över efter vanliga kiseldioder som i sin tur föregicks av germaniumdioder. Vaccumrörs dioder används fortfarande i vissa sammanhang även om dessa i dag i princip i har någon egenskap som inte någon annan komponent gör bättre och med längre livslängd.

'''Tips och tricks och sådant du inte får missa'''
* Schottkydioder har ett sjunkande framspänningsfall vid stigande temperatur. Därför går det INTE att parallelkoppla schottkydioder utan speciella åtgärder.

'''Diodekvationen'''
När dioden leder är spänningen över den ungefär 0.7V. Behöver man ett bättre I-U samband kan man använda formeln 
''I = Is*( e^( Vf/(n*Vt) ) - 1)'' 
Is = Läckströmmen i backrickningen 
n = En konstant mellan 1 och 2 beroende av tillverkning. 
Vt = Termiska spänningen, c:a 25mV vid rumstempratur. 
Då dioden leder i framriktningen ( dvs i de flesta fall av intresse ) kan man försumma termen -1 och istället använda 
''I = Is*( e^( Vf/(n*Vt) ) )''

Diod

2008-05-28T18:28:02Z

Bengt-re:

Diod

2008-05-28T18:23:16Z

Bengt-re:

Diod

2008-05-28T18:22:24Z

Bengt-re:

---++ Översikt
En diod är idag vanligen en halvledarkomponent som är uppbyggd av expelvis en PN-övergång i ett halvledarmaterial, där ena sidan är P-dopad (hål) och andra N-dopad (elektron). Vanliga halvledarmaterial är kisel, gallium-arsenid och germanium. Dioden har två anslutningar: Anod och Katod (eller + och -). Ena sidan av dioden kan ha en ring och det brukar oftast då vara katoden.

---++ Funktion
En diods elektriska funktion är att den leder ström bättre åt ena hållet. Dioder används bla. till att likrikta växelspänning, som frihjulsdioder i switchande spänningsomvandlare, som aktiv komponent i diodringblandare, som temperaturmätare (!), och i många andra sammanhang.

---++ Trender
FRED och schottkydioder har till stor del tagit över efter vanliga kiseldioder som i sin tur föregicks av germaniumdioder. Vaccumrörs dioder används fortfarande i vissa sammanhang även om dessa i dag i princip i har någon egenskap som inte någon annan komponent gör bättre och med längre livslängd.

---++ Diodekvationen
När dioden leder är spänningen över den ungefär 0.7V. Behöver man ett bättre I-U samband kan man använda formeln 
''I = Is*( e^( Vf/(n*Vt) ) - 1)'' 
Is = Läckströmmen i backrickningen 
n = En konstant mellan 1 och 2 beroende av tillverkning. 
Vt = Termiska spänningen, c:a 25mV vid rumstempratur. 
Då dioden leder i framriktningen ( dvs i de flesta fall av intresse ) kan man försumma termen -1 och istället använda 
''I = Is*( e^( Vf/(n*Vt) ) )''

Oscilloskop

2007-05-17T10:17:17Z

Bengt-re: /* Zmod */

=Oscilloskop=
Ett analogt standardoscilloskop brukar vara på 20 MHz och ha två kanaler.
En av anledningarna till att 20 MHz är standard är för att man ska kunna mäta på en 10,7 MHz mellanfrekvens på en radiomottagare.

och om man kollar på olika delar av ett skop så,
baserat på ett beg hyggligt standardskop,

==Skärm==
förr så var skärmen rund, numera fyrkantig, standard är en skärm som
har en mätdel på 10*8 centimeter med ett rutmönster, vilket benäms för div=1cm=1ruta
röret i skärmen kan ha olika egenskaper
det som brukar stå i databladet är accelerationspänning i Kv
högre spänning ger möjlighet till att visa högre frekvens och skarpare bild
sedan så finns det en hel del gamla rör som hadde olika egenskaper
det ända som som jag själv annvänt har varit analoga minnesoskilloskop
den har egenskapen att en linje som ritats stannar kvar på skärmen
(extra floodelekronkanoner, och bilden är ofta halvtaskig och tonar ut efter några minuter)
fördelen är att det var lättare att se långsamma förlopp, har ersattas av digitala skop sedan slutet av sjuttiotalet, skärmen hadde också lång efterlysningstid

vred som hör till skärmen,
luminans, hur ljus man vill ha strålen
focus, ställa in skärpan
astigmatism, ställa in så elektronstrålen är rund
ibland finns det en skalbelysning som gör att rutmönstret lyses upp

==Kanaler==
1,2, eller fler
gamla eller billiga skop har ibland bara en kanal in, normala två , en del med tre eller fyra mera finns men det är ganska ovanligt
enkelt uttryckt hur många linjer man visar på skärmen samtidigt
det finns flera olika sätt att visa varje kanal på
det vanligaste är att visa varannan gång, först kanal 1, sedan kanal två och så vidare
nackdelen är om hastigheten är låg så visas dom inte samtidigt vilket gör att man har svårt
att jämföra signaler, och om man letar störningar så visas varje kanal mindre än 50% av tiden(trigg tar lite tid)
alternativet är chopping, man växlar mellan kanalerna i relativt hög frekvens(några hundra Khz)
funkar bra vid låga frekvenser, men självklart så ser del lustigt ut när man börjar se choppingen
det finns även dubbelstrålsrör med två elekronkanoner, om jag inte tar fel så kan man beskriva dom som två vanliga skoprör som delar fronten, vilket gör att man kan ha olika sveptider på dom olika kanalerna, dyra var dom när dom var i ropet i vilket fall som helst

===Vertikalförstärkare===
varje kanal har en vertikalförstärkardel
här är en skopens viktigare bitar, normalt sett så börjas det med in ingångsväljare med tre lägen
dc,ac,jord, läget ac kopplas en kondesator in på ingången, för att kunna mäta växelspänning
överlagrad på likspänningen, och jord för att nolla ingången så man kan ställa 0nivån på lämplig höjd på skärmen

sen finns vanligvis dessa inställningar på varje kanal, V/div,variabel förstärkning och pos
pos är bara en pot där man ställer in var på skärmen man har 0nivån
V/div är ett vred som man ställer in förstärkningen på vertikalled
oftast från 10mV till 20v volt per ruta på skärmen,oftast i steg om 10,5,2,1 o,s,v,
bra skop kan ha värden från 1mV/div till 50v/div
om man kollar på skärmen och ser att en fyrkantsvåg hoppar mellan 2.5 rutor i höjdled och V/div är inställd på 2V/div så är signalen 2.5*2V från topp till botten= 5V
den variabla förstärkningen gör att man kan finjustera förstärkningen mellan två lägen på V/div vredet
glöm inte att ställa den i läge cal när man mäter, annars vet man inte hur många V/div det är

kan finnas en inv funktion på en kanal, man inverterar signalen, användbart om man har nästan samma signal på kanal 1 och 2, inverterar kanal 2 och kopplar in sum läget, då ser man så gott som enbart skillnaden mellan signalerna på skärmen
på ett flerkanligt skop brukar man kunna stänga av/på varje kanal för sig

stigtid, på vertikaldelen anges stigtid, hur lång tid det tar för skopet att ändra visningen från 10 till 90 % av sitt värde,

bandbredd, hur snabb förstärkaren är, ex 20 Mhz, en sinussignal har sjunkt med -3db på skärmen
vid den frekvensen, snabbare är bättre
tänk på att om man ska se störningar, fyrkantsvågor eller allt annat än sinusvågor så måste man ha en bra mycket snabbare skop än vad signalen är på ett skop på 20Mhz och en 20Mhz fyrkantsvåg visar som någons slags triangelvåg
på ett ungefär så behöver man 10 gånger högre bandbredd än den signal man ska kolla på om man ska se något annat än signalen i sig

standard är ingångsmotstånd på 1 Mohm och några pf(5>50) kapacitans parallelt med det
andra värden kan vara 10Mohm eller 50ohm, båda är ovanliga

en varning, billiga skop har oftas få lägen i V/div, ibland stegat 100,10,1
så för att mäta höga spänningar krävs 10x prober

==triggdel==
där man ställer in när svepet ska börja
ganska viktig del på ett skop om man ska kolla på något specifikt på en signal

har börjar man med att välja på vad man ska trigga på
kanal 1,2,main eller externt, main är växelspänningen skopet drivs på
sedan väljer man hur den ska kopplas, dc eller ac , hf eller lf
kan finnas filter som gör att den enbart triggar på en videosignal, tv horisontal eller tv vertikal
sen kan man ofta välja mellan trigga på positiv eller negativ flank
och en level-vred för att ställa in på vilken nivå man ska trigga på

dyrare skop kan ha mycket annvändbara trigfunktioner
trigger hold of, fördröjning på signalen så man kan se strax innan trigningen,olika triggvilkor för kanalerna

och till sist finns oftast en autoknapp med, som gör livet enklare vid en normal signal

==svepdel==
när triggvilkoret uppfylls så startar svepet
som ritar kanalerna i horisontalled,
där har man ett vred märkt S/div, vilket är huvudinställningen för svephastigheten, även den i steg om 10,5,2,1 ekunder/millisekunder/mikrosekunder/nanosekunder per div o,s,v
om man kollar på en fyrkantsvåg som tar 4 rutor för en upp ner och vredet är inställt på 50 mikrosekunder så tar den 4*0.00005 sekunder på sig = 0.0002 S eller 1/0.0002S= 5000hz
brukar finnas ett variabel vred där med, även den ska stå i cal när man mäter tid
brukar även finnas en *5 eller *10 knapp, då ökar man bara förstärkningen på horisontal delen och man drar ut horisontal delen 5 eller 10 gånger, lättare att se en viss del av signalen, men man ser inte hela samtidigt, utan får panorera med Ypos vredet
Ypos är så man normalt ställer in att man får hela signal på skärmen i sidled

varning, billig skop har oftast få lägen i S/div lägen , ibland i steg om 100,10,1
då har man svårt att svepa tillräcklig långsamt för att se lågfrekventa signaler

==X-Y==
kopplar om så man kan får kanal 2 på horisontaldelen
annvändbar vid många slags mätningar
fasförskjutningar, frekvens jämförande, störningar(ser signalen hela tiden, i vanligt läge försvinner
en del för att vänta på trigg)
kolla även vilken maxfrekvensen på horisontalförstärkaren har,
många gånger är den lägre än vertikalförstärkaren

==Zmod==
en ingång för att utifrån modifiera ljuset på strålen.
Z anvvänds ofta när man jobbar med radaranläggningar då man kan låta Oscilloskopet bli ett PPI om man koppar Sin till X Cos till Y och videot till Z.
brukar sitta på baksidan
och där hittar man ofta trace align, ställer så att strålen normalt ligger i våg med skärmen/rutmönstret

==probkalibrering==
en utgång för att ställa in kompenseringen på 10x prober
vanligtvis 1Khz fyrkantvåg 500mv topp till topp

==nätdel==
inte så mycket att (j)orda om
220v är standard, inte 230v, dom äldre skopen med transformator har många gånger en spänningsväljare med små steg, ofta 10v åt gången
så kolla och ställ om om det behövs
en del skop har möjlighet till batteridrift, vilket kan vara en stor
fördel om man inte har 230 i närheten eller om man vill hålla skopets potential helt separerad från nätet
vilket leder till jordfrågan, många skop är metallchassit jordat via nätkablen
vilket gör gör att nollan på bnc-kontaktern på framsidan är jord i elutaget
kan ge mycket störda signaler om man inte tänker sig för, och för den delen, trasig elektronik eller så kallade ljusbågar Wink, på många skop så har någon antingen moddat 230kablen eller öppnat skopet och tagit loss jorden ur inkommande kabel/kontakt, bör kollas vilket man har om man köper ett beg skop
vad som är rätt eller fel där överlåter jag till var och en att välja, har själv
gjort båda sakerna, eller rättare sagt, haft en 230kabel utan ansluten jord som var nödvändigt(egenteligen inte, men då behöver man en speciell prob, kommer till det senare)

==Mätprobar==
mätprobar 10x har kan ha två fördelar
man kan mäta på 10 gånger högre spänning, och man höjer ingångs inpendansen till
10Mohm och 5>20 pf, tänk på att 10x prober har en trimkonding som ska ställas in
för varje enskillt skop den ansluts på
prober har en sigtid som aderas till skopets stigtid
så om man vill ha bra högfrekvensegenskaper så annvänd prober som
har högre bandbredd än skopets

prober som går att ställa om mellan 10x/1x har oftast lägre bandbredd i 1x läget

andra bra probar är

diffprobar, om man vill mäta en signal som inte har den ena mätpunkten jordad så
finns diffprobar, så man kan mäta en signal oberoende i förhållande till jord

strömtänger, att koppla in för att se vågformen på ström utan att koppla in ett shuntmotstånd, inte så ofta man behöver ha det, men mycket smidigt om man ska mäta ström på ställen där man har svårt för att bryta strömen

mycket fattas eller är dåligt beskrivet,kompletera mycket gärna

=Gammal förklaring=
Oscilloskopet är ett mätinstrument som används för att synliggöra elekriska signaler med avseende på tid och spänning.

Grunden till oscilloskopet är att det innehåller en voltmeter och en tidsbas. Den uppmätta signalen presenteras på en fyrkantig skärm, från vänster till höger beskrivs tiden och nerifrån och upp beskrivs den uppmätta spänningen.

En likspänning på t.ex. 5 volt kommer att se ut som ett rakt streck från vänster till höger eftersom inte en likspänning förändras med tiden. En signal från en kristalloscillator från en mikrodator kommer att se ut som en sinuskurva på oscilloskopet eftersom dess spänning varierar i jämn takt med tiden.

Oscilloskopet är därför ett fantastiskt bra redskap när man arbetar med ljud, radio, mikrodatorer, pulsbreddsmodulering, spänningsaggregat och annan elektronik där man vill veta hur signalerna ser ut.

Ett vanligt oscilloskop har oftast två ingångar. Detta kan jämföras med att man har en multimeter som kan mäta två saker samtidigt. Man klarar sig med en kanal (som det kallas) med två är att föredra, om man tex vill jämföra en signal med en annan.

Till en kanal ansluts en så kallad prob, detta är den del av oscilloskopet man mäter med. Denna har en jord- och en signalingång. Jorden kopplas lämpligtvis till 0V och sen mäter man med spetsen på proben, oscilloskopet kommer sedan att visa skillnaden mellan jord- och signalingången på skärmen.

Man bör komma ihåg att ett oscilloskop mäter toppvärdet på växelspänning (peak). Skulle man därför mäta på vägguttaget (detta skall man absolut inte göra om man inte har speciell högspänningsprob) skulle oscilloskopet visa 325V (1.41*230)

När man anslutit proben till tex en sinusvågsgenerator finns det i huvudsak två inställningar man vill kunna justera. Det är skalområde för spänning och för frekvens. På bildrutan finns det ett utsatt rutnät. Varje ruta kallas en division. På spänningsratten står det V/div. Det betyder att står den på tex 20mV/div betyder det att varje lodrät ruta (division) motsvarar 20mV

Den andra ratten kommer jag itne ihåg vad det står på [känn dig fri att fylla i].men den är oftast den största ratten. Det är kan man säga hur fort oscilloskopet sveper frekvensen, typ hur fort den uppdaterar. Har man en väligt hög frekvens måste man uppdatera väldigt ofta för att man skall kunna se frekvensen.

Samma princip gäller här. Varje division motsvarar vad du ställt in den på. Tex 20mS/div. Vill man därför beräkna en viss frekvens man mäter använder man formeln: F=1/t (Frekvensen=1/tidskonstanten).

Tidskonstanten får man fram genom att multiplicera antalet divisioner perioden tar med vad ratten är inställd på. Tex 6*0.001 (6 perioder * 1mS)

(En period är en "frekvenskurva" dvs därifrån kurvan börjar tills den kommer tillbaks till samma läga igen. Så lång är en period)

Vad bör man tänka på när man står inför ett inköp av ett Oscilloskop?

Vilka prober är bästa valet för mig?