Svenska ElektronikForumet

Är det någon som kan förklara hur en lindningskopplare på t.ex. ett Ma-lok fungerar?
Speciellt manövreringen av denna.

Har du läst den här sidan?
http://malmvagn.se/arkiv/sho.php?id=0804

Ögnade igenom som hastigast och de verkar förklara i detalj hur det fungerar.

Nej, den sidan hade jag inte läst.
Det verkar vara en ganska komplicerad historia.

Det motormanövrerade pådraget är påbyggt huvudtransformatorn och består av manövermotor, lindningskopplare, elliptisk kuggväxel, kuggväxel för kamvalsar, huvudkamvals, förreglingsvals, hjälpvals, huvudkamställare och stannlägesvakt.

Lindningskopplare förekommer även i elnätet för att få en närmast konstant spänning till förbrukare.

Är även de motordrivna med en massa kamvalsar och liknande?

Ja, de är en relativt invecklad konstruktion där de med olika mekanik får kontakterna att röra sig snabbt och distinkt med en liten motor som enda drivkälla.

Undrar hur kontrollen fungerade i ett sådant lok?
Var det typ bara "öka/minska" som fanns på reglaget?

Då jag läste om en sådan var det jag uppfattade att man ställde en kraft till huvudmotorer och att man kunde stega den kraft upp o ner i steg.

Om det sedan fanns några ytterligare kretslopp för att stega detta automatisk för att hålla en given hastighet framgick inte men det har det rimligen säkert gjort på en del enheter.

Kraften blev styrd med magnetiseringen (diesel-elektrisk) av generatorns rotor.

Diesel-elektriska lok har väl ingen transformator överhuvudtaget?

De tre första F-loken byggdes som experimentlok med olika styrsystem.

Ma-loken har 37 körlägen. Föraren väljer att öka eller minska.
Nackdelen med dessa lok var att det tog lång tid att koppla ner.

En nackdel med lindningskopplare är att loket måste ha två transformatorer. En sparkopplad och en fulltransformator.

Vad jag vet så har Ma bara en transformator.
Bortsett hjälptransformatorerna då.

Två transformatorer sitter i samma kapsling på Ma-loket.

alexanderson skrev: ↑14 augusti 2020, 12:25:38 De tre första F-loken byggdes som experimentlok med olika styrsystem.

Ma-loken har 37 körlägen. Föraren väljer att öka eller minska.
Nackdelen med dessa lok var att det tog lång tid att koppla ner.

En nackdel med lindningskopplare är att loket måste ha två transformatorer. En sparkopplad och en fulltransformator.

Snabb "nedkoppling" kan dock erhållas genom huvudbrytarfrånslag, vilket är vad som händer vid inledd bromsning med pådrag vill jag minnas?

Jag pratade en gång med en lokförare som har kört mycket Ma, och han bekräftade att man fick ta till den metoden i enstaka fall om det vart panik.
Sitter reglaget för huvudbrytaren nära förarplatsen?

En sådan här lindningskopplare, har den stora likheter med en vridtransformator?