Svenska ElektronikForumet

Tredje transformatortråden på kort tid — ok, tänk på att jag håller på och lär mig

Denna fråga handlar om en transformators kapacitet. Spontant tänker man ju att en transformator ska kunna leverera strömstyrka motsvarande lasten + x antal procent som säkerhetsmarginal.

Men när jag testar att mäta strömförbrukning ut från transformatorns AC-utgång i mitt (fortfarande enkla) simuleringsprogram så får jag värden som ligger på minst 4-5 gånger lastens strömförbrukning i DC. Är det detta värde man måste gå på för att dimensionera en transformator? Och hurihelafriden hamnade vi där i så fall?

Mitt simuleringsprogram har en del brister, så jag litar inte riktigt på det. Ändå drabbas jag av hemskt onda aningar.

Du ska få ut ungefär samma effekt som du matar in.

Se vad som händer om du ändrar glättningskondensatorns värde radikalt, typ bara en tusendel.
Kan vara så att programmet beräknar toppströmmen och den blir högre (och kortare) med stor Kondensator.

Protte

Det går finfint att köra frågor i samma härad i en tråd också.

Frågar man inte får man inga svar.
Tänk så mycket elände man undvikit om internet funnits när man var ung......

Fråga på vi svarar.

Protte

HUGGBÄVERN skrev:Det går finfint att köra frågor i samma härad i en tråd också.

Precis, men jag tyckte att frågan kunde få en egen tråd, om inte annat för dem som söker liknande svar i framtiden. Men det var OT.

Nej, inte nödvändigtvis. Jag ska strax fylla på med ON-TOPIC-svar, men bara göra den reflektionen att har man ett projekt eller frågor kring ett objekt, kan det vara en tanke att samla dessa på ett ställe, så när frågor besvaras kan dessa hänvisa till information givna i tråden.
Det finns något projekt där frågor spritts i över 20 trådar och där varje tråd hänger ihop med alla andra. Att svara på en ny fråga där, innebär att läsa igenom alla andra trådar för att få bakgrundsinfo.

Mer trafofunderingar. Någon nämnde en ide att justera kondensatorvärden och se vad som hände. För att knyta an till det kan ju sägas att när kodningar i nätfilter laddas upp drar de ström beroende på resistans/impedans i tilledarna och kondensatorns storlek. Detta måste man ta i beräkningarna när man väljer likriktardioder. Även om de klarar den ström som lastobjektet drar, kanske de inte klarar stötströmmarna när kondingarna laddas upp och ur.
Tittar du på specen till rörlikriktare finns det klart uttalat hur stora filterkondingarna får vara som kommer efter. Här har du en typisk tabell med max-C i kolumnen efter den rödmarkerade:



Nu har jag aldrig sett (tittat efter) liknande diagram över vanliga likriktardioder utan förutsätter att jag kan köra en 10A-brygga med kondingar på 22.000uF, men det är kanske helt fel.

Ja, om man ska köra en inrush current limiter(hvad uti helafriden heter det pä
svenska, inrusningsströmstyrkebegränsare??) efter trafon. Jag har en dedikerad sådan före, så det kan jag plocka bort ur ekvationen. Men det undrar över har ändå inte med spänningsspikar att göra.

Kolla på det här (från min simulering).
Förutsättningar:
* AC 230 VRMS till ca 17 VDC (12 x 1,414).
* Likriktare: generiska dioder, i verkligheten använder jag färdig brygga.
* C1 = 4700 μF
* R1 = 8 Ω (justerar spänning)
* Last = 6,3VDC, 8W (var det närmaste räkneexemplet jag hade). Bör alltså innebära 1,27 A.

Då kör vi.

Först mäter vi ström genom lasten:
1,21A till 1,32A. Inom felmarginalen, helt ok.

Sen mäter vi strömstyrka på inkommande AC för säkerhets skull:
-406 till +202 mA, fortfarande rimligt värde.

Men sen mäter vi på utgående AC från transformatorn och då blir jag förbryllad:
+- 3,8 A!!

Det skulle alltså innebära en trafo som klarar minst 96VA för en last om 1,27A!! Det låter inte rimligt...

Det där är toppströmmen som blir när kondensatorn laddas upp, den blir då alltid mycket högre än medelströmmen.
Vad simulerar du med och finns det inga andra mätvärden du kan få fram än toppströmmen.

Utgående AC ser ut så, eller nästan, blir väl lite tillplattad pga lite seriresistanser här och var.
Det beror ju på att glättningselektrolyten laddas bara när spänningen från likriktaren är högre än spänningen på kondensatorn.

Nu funkar det att transformatorn ger högre ström än vad etiketten säger, den får ju faktiskt vila emellanåt. Sedan är det väl toppström som programmet visar, inte effektivvärde eller RMS.

Sedan undrar jag hur programmet har redovisat inströmmen, den negativa halvperioden är så mycket större, de SKA vara lika.

I praktiken väljer man trafons VA = Watt DC och lite till.

Jag tycker du ska sluta oroa dig med ett simuleringsprogram och komma ut i verkligheten.

Protte

hehe, ja den där sista kommentaren håller jag allt med om! Det enda är ju att det blir så mycket billigare att spränga simulerade feldimensionerade komponenter i luften än verkliga...

Nå, jo det är ju som sagt toppar det handlar om, men det var ändå värt att dubbelkolla, tyckte jag, så att det inte var något jag hade missat. Tyckte väl att det verkade orimligt, tack för hjälpen!

ricebridge skrev:Tredje transformatortråden på kort tid — ok, tänk på att jag håller på och lär mig

Denna fråga handlar om en transformators kapacitet. Spontant tänker man ju att en transformator ska kunna leverera strömstyrka motsvarande lasten + x antal procent som säkerhetsmarginal.

Men när jag testar att mäta strömförbrukning ut från transformatorns AC-utgång i mitt (fortfarande enkla) simuleringsprogram så får jag värden som ligger på minst 4-5 gånger lastens strömförbrukning i DC. Är det detta värde man måste gå på för att dimensionera en transformator? Och hurihelafriden hamnade vi där i så fall?

Mitt simuleringsprogram har en del brister, så jag litar inte riktigt på det. Ändå drabbas jag av hemskt onda aningar.

Trafon levererar vad lasten drar om den har kapacitet till det. Är lastens strömförbrukning mindre än trafons kapacitet så tas endast denna mindre mängd ut från trafon.
Jag håller med Protte och uppmanar att ta tag i "the real thing"