Svenska ElektronikForumet

En lätt filosofisk fråga (sammanhanget är fortfarande audio) :

Strömförsörjning via inbyggd transformator innebär ju att man får galvanisk avskiljning på köpet. Men kopplar man sedan 0V-stjärnjordningen för signalen till chassijord så försvinner ju den finessen. Är det "smällar man får ta" eller vad har jag missat?

Tänker du att skyddsjord är inblandat någonstans?
Vad är kopplat till stjärnjordningen och vad är kopplat till chassiejord.

Protte

Stjärnjord: All signaljord, dvs noll volt.

Chassijord = skyddsjord.

Helst hade man ju haft flytande jord, för full galvanisk isolering. Men det ställer till andra problem, det blir liksom fel hur man än gör.

Nej det är det inte, beror helt och hållet vad man vill uppnå.

Det är ju inte primärens lindningar som ansluts till jord/skärm utan transformatorns kärna. I vissa fall ansluter man ett uttag på sekundären till jord/skärm, men oftare den likriktade och filtrerade spänningens nolla.

Man måste inte skyddsjorda, bygg enligt dubbelisolerat så behövs ingen skyddsjord.

Protte

Det är dock vanligt att OM man bygger ljudgrejer vill man ha nollan (sekundärsidan) och skärm och jord anslutna för att skärma och leda bort störningar. Ofta hade man ett litet motstånd på kanske 10Ω mellan chassi och jord.

Med ljudjord anslutet till nätjord blir det lätt brumslingor.

Protte

HUGGBÄVERN skrev:Ofta hade man ett litet motstånd på kanske 10Ω mellan chassi och jord.

Vad vill man uppnå med det?

Du har kontakt men med viss begränsning .... fan vet?! Kolla förstärkarbyggen i Elektor.

Är det inte för att behålla skyddsjorden även in på sekundären, men ändå frikoppla signalsidan från det "skitiga" nätet genom en lite högre impedans åt det hållet?

Hittade den här varianten som rekommenderas som lösning på problemet:
Enligt beskrivningen är 10Ω-resistorn till för att begränsa jordslingeströmmarna till försumbara nivåer. Så långt är jag med. Kondingen skickar högfrekventa störningar direkt till chassijord, och diodbryggan är en säkerhetsgrej för att skicka större felströmmar direkt till chassijord. Inte heller det har jag några problem med. Men det väcker ändå ett apr frågor:

* Är signaljorden galvaniskt skild från nätet om den kopplas till chassijord via den här kretsen? (För mig verkar det ju inte vara så.)

* Borde inte jordlyften ligga i serie med 10Ω-resistorn istället för i parallell med den, eller rentav mellan kretsen och signaljorden? Eller tänker jag fel (och isf hur?)

Signaljorden är galvaniskt skild från elnätet genom att man använder transformator för inkommande nätspänning.
10Ω är ju kopplad mellan elektronikjord och skyddsjord, sätter du inte dioderna parallellt över den kommer det gå 23A (=230V/10Ω) genom den i värsta fall och motståndet kommer brinna av (eller vara värmeelement på ca 5kW en kort stund), med dioder parallellt över motståndet ser man till att det inte går mer än kankse 2V över motståndet och därmed leder man bort eventuell farlig ström vid fel tillräckligt bra för att säkringen skall gå sönder.

Nja, det stämmer ju inte riktigt.
I de flesta svenska installationer är Nollan och skyddsjord ihopkopplade i centralen.
Så nej, så länge man skyddsjordar så och signaljordar till samma, så har man inte någon galvanisk skild jord.
Det kan bli ett jätteproblem, om utrustning ansluten till olika centraler kopplas ihop, eftersom jordpotentialen då skiljer sig åt

Så vad är bäst? Helt flytande jord inne i apparaten?