Svenska ElektronikForumet

Saxat ur Soelbergs bok :
Jag hänger inte helt med i resonemanget. För mig ter det sig som om GE har gemensam kollektor och GC gemensam emitter, och vad tas utsignalen (mittenpunkten) ut GENTEMOT ? Nån som kan undervisa mig ?

Allt mäts med GND som referens.

Signal in mäts med GND som referens och det samma gäller för signal ut.

Om man med "utgång" menar efter trissans emitter och INTE signal ut så är jag med.

Det är några mycket basala kopplingar, det visas inget med DC-arbetsnivå eller liknande, detta ska såklart ingå i verkligheten.

Därför kan det vara svårt att se hur det egentligen hänger ihop men ritar man dessa saker med kan det bli oöverskådligt.

Gemensam kollektor ska uppfattas så (som alla scheman) att VDD är "stum" gentemot GND och därför signalmässigt är utan skillnad mot GND i AC-väg. Den ENDA skillnad är alltså att VDD har ett DC-offset gentemot GND men signalmässigt är de identiska.

För att krångla lite till; rent signalmässigt brukar man se det som att V+ och GND AC-MÄSSIGT är hopbundna.
Det betyder att i GC-kopplingen ser man det som att Kollektorn är ansluten till jord eller 0V.
Ofta används en modell som ser ut så här, där man ersatt vår schemamodell med en modell strömgenaratorer, in- och utimpedanser. I den modellen sätter man helt frankt matningen och jord på ett och samma plan eftersom dessa signalmassigt är AC-mässigt, kortslutna.

Hobbyisten skrev:Saxat ur Soelbergs bok :

GEGCGB.png

Jag hänger inte helt med i resonemanget. För mig ter det sig som om GE har gemensam kollektor och GC gemensam emitter, och vad tas utsignalen (mittenpunkten) ut GENTEMOT ? Nån som kan undervisa mig ?

Om du koncentrerar dig på var du har insignal och utsignal.

Ge insignal på bas
utsignal på collectorn Den elektrod som är kvar och är gemensam för kopplingen är emittern.

Insignalen skickar du in mellan bas-emitter
utsignalen tar du ut mellan kollektor-emitter

För att få sluten krets måste du alltid ansluta signalen till två anslutningar, annars kan du aldrig få sluten krets.
Ganska uppenbart i det här fallet att emitern är gemensam för in- och utsignal.

Gk insignal på bas (GK brukar även kallas emmiterföljare, för emittern följer späningen på basen)
utsignal på emittern Den elektrod som är kvar och är gemensam för kopplingen är kollektorn.

Insignalen skickar du in mellan bas-kollektor
utsignalen tar du ut mellan emitter-kollektor

Nu ser det konstigt ut GND ser ut att sitta till emittern. Men titta noga det sitter en resistor mellan emitter och GND. Men Kollektorn är inte ansluten till GND. Inte likströmsmässigt men signalmässigt är GND och kollektor sammanbundna med matningsdonet. Likspäningsmässigt så har du matningsspänningen mellan GND och kollektor. Signalmässigt så är det kortslutning mellan + och - i matningen. Du har minst några kondensatorer (stora och små) som kortsluter växelströmsmässigt.

GB kan du roa dig med att titta på själv.

Tack alla för pedagogiska förklaringar !

@ Mindmapper : MYCKET pedagogiskt !

Lite off topic - GB kopplingen är användbar mot en antenn på 50 ohm.

Jag är med på vilket som är gemensamt ben, och även att kollektor är signalmässigt likvärdig gentemot GND i GK-kopplingen, Mindmappers ord om att insignalen går från bas till collector strider dock mot trissans arbetsriktning, men man kanske säger så pga den identiska signalmässigheten ?
Säger man då att i GB-kopplingen skickas insignal mellan emitter och kollektor och utsignalen tas mellan bas och collector ? Det är elektronernas riktning (eller de positiva hålen man kommit överens om som anger strömriktningen) här som förbryllar mig. Är detta uteslutande AC-kopplingar så är det lättare att förstå. Ett par exempel på integrerade lösningar här skulle nog klargöra det hela

Skit i transistorer och bygg med rör. Även om det även där förekommer två strömriktningar är det lätt att fatta hur ett rör fungerar om man pratar elektronström men också när man pratar ”elektrisk ström”.
Dessutom finns det inga förvirrande hål i ett elektronrör men en hel massa vacuum.

>Mindmappers ord om att insignalen går från bas till collector
Nej han skrev nog inte så. En liten ström in på basen kan resultera i en större ström mellan kollektor och emitter men bas-strömmen kommer inte att passera baklänges via kollektorn.
Bas-strömmen fungerar som den kraft som krävs för att öppna en ventil som sitter mitt på en vattenslang, för att åstadkomma en vattenström som passerar både kollektor och emitter (bägge sidor om vattenventilen).
Det är ju så även med vattenslangar med en kran mitt på, att om man öppnar för flöde nerströms (emittern) så orsakar det samma flöde uppströms(kollerktorn).
För transistorn är det lite speciellt att kraften att öppna ventilen k-e, är även den en ström vilken följer med och adderas till utflödet.

Detta då summan av inkommande strömmar är exakt samma som utgående summan. Det är en helig regel som Kirchhoff fått uppkallad efter sig.
Om transistorn har en strömförstärkning sådan att strömmen in på kollektorn är 100 mA när 1 mA matas in på basen för att öppna "ventilen" så är strömmen ut på emittern summan av inkommande strömmarna, 100+1 mA.

Som nästa steg kan man se på spännings-förstärkningen relativt strömförstärkningen för de olika stegen och den ofta i signalsammanhang viktiga fas-förhållandet mellan in och ut-signal som skiljer mellan de olika stegen.

HUGGBÄVERN skrev:Skit i transistorer och bygg med rör. Även om det även där förekommer två strömriktningar är det lätt att fatta hur ett rör fungerar om man pratar elektronström men också när man pratar ”elektrisk ström”.
Dessutom finns det inga förvirrande hål i ett elektronrör men en hel massa vacuum.

Du Huggbävern, vi har förflyttat oss från artonhundrafrösihjäl och in i mikrokretsarnas tidevarv nu om du inte märkt det.

Fattar ! Tack E Kafeman !