makino skrev:Är bara lite rädd med ddrescue att man ska sriva kommandon, så skriver jag fel sparar på samma disk eller väljer fel disk och sabbar hela hddn.
Acronis funkade inte avslutade innan den var klar.
Är man osäker med momenten/turordning så är det inte fel att öva på 'övningsdiskar' med förlorbar innehåll först tills man förstår iden bakom och känner sig säker i hanterandet - att använda 'skarpt' material redan i första famlande försöket är att fresta på lyckan ganska mycket...
Man har övningar och övningsmaterial för många andra discipliner - det är samma sak här!
---
ddrescue tillåter inte dig att skriva till en disk 'raw' (dvs. typ mot /dev/sda) utan flaggor - så den har en viss nybörjarskydd faktiskt, skall man skriva mot RAW-device så får man läsa på och då är du förbi steget att vara precis nybörjare.
dvs att läsa från en disk i raw till en fil (diskimage) på en disk som
"ddrescue /dev/sda /mnt/diskimage_av_sda.image loggfile" går utmärkt men nekar om du skriver
"ddrescue /mnt/diskimage_av_sda.image /dev/sda loggfile_2 " utan att samtidigt skicka med en specifik flagga med kommandot
('dd' däremot... där kan man skära sig riktig blodig på om man inte håller reda på var man läser ifrån och vad man skriver till - där är det inga säkerhetsbälten alls...)
kommandot 'lsblk' är väldigt användbart när man skall orientera sig vad och vilka diskar med partitioner som är inkopplad på datorn, nämnda sda, sdb, sdb1 som lsblk skriver ut avser då underförstått enheter som hittas med /dev/sda, /dev/sdb, /dev/sdb1 etc.
man skall också komma ihåg en viss disk som benämndes /dev/sda en gång - kan vid en reboot plötligt lägga sig vid /dev/sdb
man kollar _alltid_ med lsblk och identifierar diskarna innan man gör något fult/destruktivt efter varje start, reboot eller att man plockat in eller ur USB-diskar - man skall aldrig förutsätta att det ser likadant ut som vid förra titten utan det kan byta plats och förändra sig. Det är inte Linux-kärnans fel att det blir så utan beror på hur PCI-enheter detekterar enheter under boot och POST i BIOS och först upptäckt blir också först i listan (tex. snabbast detekterad lagringsenhet blir /dev/sda när det gäller disk) - så enkelt är det.
strukturen på disk under /dev/ är:
sda ; avser _hela disken_ - läser man därifrån så är det från disken sektor 0 till sektor slut vilket också innebär att partitionstabeller och allt som finns på disken också kopieras med över till diskimagen
sda1 ; avser första partitionen på disken - kör man ddrescue på den så är det bara partitionen som kopieras ut och utläsningen stannar när sista sektorn i partitionen lästs ut
sda2 ; andra partitionen, samma här med ddresque så är det bara partitionen som läses ut.
etc.
får man ut hela disken som /dev/sda till en diskimage så kan man alltid i efterhand plocka ut partitionerna ur imagen om den har giltig MBR eller GPT-partitionstabell
I linux gör man då en "losetup -f -P diskimage_av_sda.image" så letar linux upp alla detaljer själva i MBR/GPT och gör loopback och sedan syns partitionerna med lsblk och sedan kan arbetas med, kopieras ut eller monteras direkt och utan att diskimagen behöver köras ut på en fysisk disk igen. i samband med diskräddning så gör man sådan bara på en _kopia_ av diskimagen - aldrig på orginalet!!!
När man är klar - har umountat alla partitioner om man montera dem innan så kör man en losetup -d /dev/loopx (se med lsblk för exakt benämning) för alla aktuella partitioner och diskimagen friställd igen.
Detta är också orsaken till att man behöver flertal stora externa USB-diskar vid diskräddningsarbete - dels för att diskimages som plockas ut skall hamna på olika _fysiska_ diskar varav någon klassas som original - förvaras ej inkopplad förutom och endast vid att kopiera ut arbetskopior ifrån, arbetsdisk där man bearbetar kopia av diskimagen, och så en disk (helst 2) där räddade filer placeras allt eftersom man får fram dessa.
Diskarna skall vara mycket större än den disken man skall rädda data ifrån - man behöver helt enkelt armbågsrum för att jobba!!