Svenska ElektronikForumet

Jag har en trafo på 2x18V 2x90VA och tänkte ha 2 st helvågsbryggor
med kondensator och seriekoppla.

Vad ungefär för spänning DC kan jag räkna med att få ut från en brygga/kondensator/last?

Jag tror det hamnar på 22V -23V någonstans men är inte helt uppdaterad med beräkningen av det hela.
Kondensatorn ska vara hyggligt stor så ripplet inte stör regulatorn som ska matas. Så alltså
spänningen kommer bli rätt så slät.

1,417x som en tumregel

Minus 2 diodspänningar, ca: 3V ?

Så brukar märkspänningen anges vid märkströmmen, så kanske 10% eller så till i tomgångsspänning.
Toroider är stabilare än vanliga fyrkantiga.

4kTRB skrev:Minus 2 diodspänningar, ca: 3V ?

2 diodspänningar är inte 3V.

ca 1,5V mera normalt.
Men som alla andra spänningar så varierar diodspänningsfallen med strömmen. Från kanske 0,5 V till drygt 1V vid max ström. Så räkna med mellan 1V och 2V som min/max. för 2st diodspänningsfall i en normal nätspänningslikriktare.

Samma sak med övriga värden. De som är angivna tidigare är maxvärden som du har vid ingen belastning. (kan misstolkas från trafon är max, 18V + 10%, mer ändå om du har hög spänning in på nätet.) När du belastar sjunker både spänningen från trafon som spänningen som du får över kondensatorn. Utan belastning är reservoarkondingen uppladdad till toppspänningen. När du börjar belasta, laddar kondensatorn ur sig och ripplet ökar.

Förstår inte vad du menar med 2st likriktarbryggor seriekopplade. Ska du ha ut +/- spänning eller vad vill du åstadkomma?

Trafon är på 2x18V och om jag enbart kör en brygga
så tror jag eventuellt spänningen blir lite för hög.

Jag ska ha ca: 41V likspänning och jag har en enkel
regulator som ger just det och vill jag minska
effektförlusten i den så är det bara positivt om spänningen
sjunker några volt vilket den ju gör med 2 bryggor i stället
för 1. Dessutom behöver jag inte ha elektrolyter med så
hög spänningstålighet, räcker med 35V i stället för 50V:are.

Vill man krångla till det så..........

Du kan ju spara två dioder på att seriekoppla lindningarna och bara ha en likriktarbrygga, sen slänga på två dioder i serie...

Och seriekoppla två elektrolyter för högre spänningstålighet kan du ju göra ändå om du vill det.

Sant.
Jag hittade ett projekt i AoE i går om att stänga/strypa av
matningen innan regulatortrissorna så spänningen
håller sig konstant över dom vilket ju är en väldigt
bra grej. Slippa stora dyra kylare och kunna välja mer
fritt vilka trissor som ska användas. Det var ingen
speciellt komplicerad lösning och den var universell.

Och den har jag byggt o labbat med och det brukar sluta med att induktanser gör att switchfetten poppar och sedan poppar kopparbanorna
Det gäller att ha en slö switchning, ,men intr så slö att switchtrissans förluster är lika stora som det linjärreglerade elementet.
Det är ju en form av switchande förregulator.

Det finns en annan variant där man triac/tyristorstyr fasvinkeln när laddningen börjar och då lägger man stora krav på trafon istället.

Undra om vi talar om samma bygge nu?
Jag har inte tidningen framför mig just nu men
det var diskreta transistorer som fungerade som
tyristor/triac.
Sedan har de en variant i ett annat projekt med ett
2x40V labbaggregat med triac styrd primär som ger
samma resultat ungefär.

Jag har testat båda.

Den första använde ett gäng bipolära som "tyristor" , men själva effektswitchningen var genom en Mosfet. Den har fungerat utmärkt tills dess att något arbetspunkt blir för mycket. , Poof.

Den andra har jag byggt och den är bra på att få en trafo att brumma sig mot mättnad det är dock en etablerad teknik, bla Oltronix har haft många varianter på denna.
Tricket är att ha en överdimensionerad trafo och en rejäl läck eller serieinduktans. Det blir också lättare att switcha på sekundärsidan då man inte behöver den galvaniska barriären från den reglerade sekundären till primärswitchare. Däremot blir det ju biffigare tyristorer/triacs.

Triac och tyristorstyrning som förreglering har publicerats i många varianter. Detta ställer inte stora krav på trafon. Men om styrningen ligger på primärsidan av trafon måste styrvinkeln vara exakt lika för positiv och negativ halvperiod.

Varför det?

Annars går transformatorn i mättning.