Svenska ElektronikForumet

Hej!

Jag undrar om elgitarrer överhuvudtaget finns utan volymkontroll och hur vanligt det är.

MVH/Roger

Jag vet inte hur det ser ut på kommersiella gitarrer, men det borde fungera fint att bygga om så att man kan ta bort den om man vill och använda mer direkt respons från mickarna. Det är ju ingen raketvetenskap egentligen.

Jag vet att en del äldre elektroakustiska gitarrer också har mekaniska reglage man kan manipulera ljudet med.

Men, mickarna är ju som du kanske vet inte på något sätt beroende av att just ha interna styrdon i egentlig mening om man vill lägga på det efter.
(Edit, jag utgår från att du tänkte egna byggen i andra änden alltså)

Jag tror bara det har med rent praktiska orsaker att göra att den har denna kontroll.

Varför inte bygga en egen eller bygga om en gura?
Om jag haft mer tid hade jag byggt en från scratch med egna mickar, finns några videos på nätet om detdär, verkar riktigt skoj att laborera med tycker jag.

Jag tror volymkontrollen bara är för att man skall kunna balansera den enkelt med standardgrejer.

,

Hej Mizzarrogh och tack för ditt svar!

Jag har en tendens att vara lite otydlig i mitt trådskaperi

Såhär är det ser du, jag precis byggt mig en gitarrförstärkare (KGA) av rör (EF86+ECC83+2XEL84).

Denna brummar för tillfället som fan, med det är ett annat problem jag försöker lösa.

Vad som är riktigt roligt är dock att jag infört en manick som jag haft en dröm om i 20 år när jag först höde denna härliga Push-Pull (PP) slutrörsdist.

Jag byggde mig en högspänningsregulator (KVR) och kopplade helt enkelt den till matningen av PP-rören (triodkopplade, "tvunget").

Vilken succe'!

Nu ska du få höra, låt oss säga att man vrider volymen så högt att man överstyr förstärkaren (ynka 3W ), sen börjar du sänka slutrörsspänningen mha KVR.

Vad händer, tror du?

Det extremt intressanta är att det enda som händer är att volymen minskar med samma distorsion.

Så man kan alltså reglera volymen genom att sänka slutrörsspänningen

Med andra ord tycks jag inte behöva någon volymkontroll på min KGA.

Men detta förutsätter att elgitarrer har en egen volymsratt för det gäller ju att få ut den nivå du vill ha ur förstärkeriet (eller så kanske det räcker med tillräcklig känslighet för alla gitarrmikrofoner för KVR reglerar ju, men vill man alltid ha dist? Vilket dock bara är relevant för "alla dessa" gitarrer utan volymkontroll).

Du kan alltid få PP-dist men om volymen från gitarren är för låg så kommer även disten komma för lågt.

Så en volymkontroll på gitarren möjliggör egentligen bara vid vilken ljudnivå KGA ska dista.

Disten är uppenbarligen begränsad av PP's egenheter och inte nivå in.

Summa summarum, jag behöver ingen volymspotentiometer på min gitarrförstärkare

MVH/Roger

Jobbar dom gitarrist och har aldrig sett en elgitarr utan volymkontroll.

Borde det inte dista mer när du drar ner anodspänning till slutrören?

Annars undrar jag vad fördelarna med spänningaregulator är jämfört med volympotentiometer efter fasvändaren?

Jo, det är naturligvis som ni säger, men jag var också nyfiken på om det gick att laborera med egna effekter här eller om det skulle bli "kladdigt" eller ojämnt med ljudet. Intressant detta, men jag är ju bara hobbylirare på fritiden, ingen yrkes spelare.

Det jag tänkte på var nog en typ av mycket enkla elektroakustiska gitarrer som hade en kondensator mick på ett aluminiumrör innuti, tror de fortfarande görs på beställning i Ryssland, de har även någon modell med piezoelement limmade inuti gitarrkroppen, hur bra det låter törs jag dock inte svara på...
Men dessa går ju funktionsmässigt inte att jämföra rakt av med vanliga pickup gitarrer.

Postar en länk till en av mina personliga favoritkanaler på tuben:
Kolla in hans gitarrbyggen.
Framför allt Stratocastern, men han har också byggt en äckligt snygg Les Paul om man går ned en bit bland videorna (det är flera mindre videosekvenser).
(Förstärkarna renoverar han bara, men kolla in resultatet när han är klar säger jag! )

https://www.youtube.com/channel/UCzXWw5 ... 1aB8YhzeUQ

okhan skrev:Jobbar dom gitarrist och har aldrig sett en elgitarr utan volymkontroll.

Borde det inte dista mer när du drar ner anodspänning till slutrören?

Annars undrar jag vad fördelarna med spänningaregulator är jämfört med volympotentiometer efter fasvändaren?

Hej okhan!

Det är det som är så intressant tycker jag dvs om man som jag nu gjort, tar bort volymkontrollen och bara nyttjar distkontrollen (KVR) så får jag faktiskt en distorsion som upplevs likvärdigt oavsett faktisk volym.

Detta betyder att, med gitarr-volymen (GV), kan man tydligen sätta en godtycklig odistad volym (<3W) när distkontrollen är på noll (dvs full spänning till PP-rören) och om man t.ex styr ut förstärkaren med GV till full utstyrning (strax innan dist eller högre om man så vill) så har man kvar distkänslan när man vrider ner matningen till slutrören mha KVR och detta alltså ända ner tills dess att den upplevda volymen blir noll (20V).

Jag begriper det inte riktigt själv men det verkar ha att göra med att, även om signalen plattas till mer och mer pga av det mjuka klippet så kompenseras denna förmodade ökning av övertoner av att ljudnivån samtidigt blir lägre.

Jag kan faktiskt inte riktigt teorin bakom PP-dist men en viss typ av övertoner är dom enda som kan skapas med denna typ av PP-klipp och dessa skapas hela tiden oavsett spänning på PP-rören (dvs KVR's inställning).

MVH/Roger

En sak jag direkt tänker på är att jag upplever att en gitarr låter bäst när den har sin volymkontroll på 10. Alltså max. Jag upplever att det kanske är diskant som försvinner annars? Upplever du brist på diskant med denna konfiguration?

Sen nämner du att du drar ner spänning ända ner mot 20V. Hur mår PP av detta? Tänker att anod och katod jobbar i "symbios" för att må bra? Alltså när man ändrar t.ex. katodmotstånd så bör man även kompensera spänningen på anod?

Blir det skillnad i hur mycket ström rören drar?

Intressant det du håller på med måste jag säga.

okhan skrev:En sak jag direkt tänker på är att jag upplever att en gitarr låter bäst när den har sin volymkontroll på 10. Alltså max. Jag upplever att det kanske är diskant som försvinner annars? Upplever du brist på diskant med denna konfiguration?

Intressant. Jag kan berätta för dig (har dock sagt det förut i nån tråd) att jag har en kollega som klagade på att hans "tone" blev som bäst vid för hög volym på hans 40W förstärkare. Han köpte då en 19W förstärkare och är nu jättenöjd med "tone" ty den kommer vid lägre volym. En av anledningarna till att jag hittat på det här och faktiskt byggt det kommer från honom. Han driver f.ö ett bluesband som gitarrist och sångare.

Jag upplevde ingen brist på diskant när den testades mha min kompis elgitarr i lördags. Däremot upplevde jag att mitt diskantfilter (4,2kHz på/av) spelade mindre eller nästan ingen roll för soundet. Så en elgitarr tycks inte ge så mycket högre frekvenser än typ 4kHz, men jag vet faktiskt inte.

Sen nämner du att du drar ner spänning ända ner mot 20V. Hur mår PP av detta? Tänker att anod och katod jobbar i "symbios" för att må bra? Alltså när man ändrar t.ex. katodmotstånd så bör man även kompensera spänningen på anod?

Det lilla jag vet är att katodspänningen i ett PP-steg är konstant tom med signal, det är en del av varför det kallas PP. Detta är det normala med fast anodspänning. Om man sedan använder ett gemensamt katodmotstånd (som jag gör) för att automatbiasera röret så sätter det anodströmmen och därmed arbetspunkten (som dock är väsensskild från den dynamiska arbetspunkten med reflekterad impedans från lasten pga trafon). Vad som sedan händer när man sänker anodspänningen är jag faktiskt osäker på men jag tror att den "triod-linje" som arbetspunkten med max anodspänning ger, bibehålls och arbetspunkten följer sedan denna "triod-linje" ner till noll när ingen anodspänning längre finns (jag har f.ö begränsat minimum till 20V pga att då är KVR som mest linjär, samtidigt som ingen hörbar effekt finns att få ut vid den låga spänningen).

Blir det skillnad i hur mycket ström rören drar?

Nej, det verkar inte så. Jag kan säga detta för jag hör ingen skillnad på distorsionen oavsett ljudtryck, om vi säger, (istället för volym). Rören mullrar lika vackert med låg ström som med hög ström (personligen vore jag som simpel ingenjör förvånad över nåt annat). Fast jag önskade jag fattade mer, t.ex snacket om udda/jämna övertoner (ena typen elimineras alltså av PP).

Intressant det du håller på med måste jag säga.

Jag tackar och måste säga att jag gillar din uppmärksamhet. Mycket roligt att få input från nån i branchen för jag är som sagt bara en simpel ingenjör

MVH/Roger

rogerk8 skrev:Han köpte då en 19W förstärkare och är nu jättenöjd med "tone" ty den kommer vid lägre volym.

Det är väl slutrörsdistortionen som han gillar. Den e riktigt najs på de flesta gamla rörstärkare från t.ex. Fender och Marshall. Problemet är dock att det krävs mycket volym för att komma upp i det soundet. Det vanliga är att man sätter in en PPIMV mellan fasvändare och slutsteg för att ge distortion på lägre volym. Dock är den fortfarande före slutrören så din idé här är ju väldigt intressant då den påverkar volymen EFTER(eller vid rättare sagt) slutrör kan man säga. Problemet med PPIMV är också att det inte blir helt transparent när man sveper ner volymen där.

rogerk8 skrev:Så en elgitarr tycks inte ge så mycket högre frekvenser än typ 4kHz

rogerk8 skrev: Fast jag önskade jag fattade mer, t.ex snacket om udda/jämna övertoner (ena typen elimineras alltså av PP).

Jag minns att vi pratade om övertonsserien på musikteorilektionerna på musikhögskolan. Det var nog Phytagoras som upptäckte detta. Har för mig att första övertonen är oktaven, medan andra är kvinten, följt av ännu en oktav, sedan stor ters, kvint, liten septima, ytterligare oktav. Därefter börjar de "ojämna" övertonerna smyga in.
De jämna övertonerna lär vara R8, R5, S3, och L7.
De ojämna lär nog vara alla de andra intervallen, t.ex: L2, tritonus, l6, S7 och L3.
Vet inte vad du kan och vet om övertoner, men om du slår an en sträng på gitarren så hör mänskliga örat oftast 2-3 övertoner, därefter går det inte riktigt urskilja vilka toner vi hör. Däremot UPPLEVER vi en klangfärg som orsakas av övertoner. Det är dessa övertoner som gör att en gitarr låter som en gitarr och inte ett piano t.ex.

Så att du dödar 4khz och uppåt är en nackdel då det finns en mängd övertoner där uppe som vi går miste om i helheten i soundet. Framförallt när vi spelar högt upp på banden på höga strängar.

När du säger att PP dödar övertoner....menar du då att t.ex. Class A inte gör det? Har själv inte koll på vad som dödas. Vet bara att trissor kan låta riktigt illa när de blir överstyrda, detta pga "fula" övertoner.

Fortsätt utforska detta Roger! Jag meckar själv en del med förstärkare och det vore kul att testa. Har dock ingen aning om hur en sån högspänningsregulator ser ut!

Just sättet att styra overdrive (jag använder gärna det uttrycket) med gitarrens volymkontroll är väldigt praktiskt. Om inimpedansen är tillräckligt hög i förstärkaren påverkas inte gitarrens ton (alltså att diskant försvinner i kabeln) Man ställer förstärkaren så att man får önskad overdrive vid full volym från gitarren. Man kan sedan snyggt sänka gitarrvolymen lite grann och få ned till helt ren ton utan att volymen sänks eftersom man jobbar vid förstärkarens "tak". Samma effekt har jag fått genom att ha en kompressor på gitarrförstärkarens ingång. Den är ställd så att jag mycket lätt kan "dista" nästa steg med volymkontrollen. Kompressorn kompenserar för den lägre volymen. Vilken typ av distorsion man vill ha väljer man genom de dioder som sköter själva klippningen. Med germaniumdioder får man samma typ av klippning som med rör. De har en mjukare klippning som skapar likadana övertoner. Med kiseldioder får man en hårdare men mer övertonsrik klippning.
Skulle vara intressant att få lite ljudprov från ditt bygge så småningom! Jag tror du skulle vinna på att infoga en EQ av typen tonestack. Den tar hand om elgitarrens lite framfusiga mellanregister

Jag svarar kort nu bara för att det är mycket att ta in.

Men vet ni vad som är roligast med era kommentarer?

Det är att detta är en helt annan värd för mig

Jag är van vid linjär förstärkning (medels rör) av typ HiFi-signaler.

Övertoner och vilka som låter bra eller inte, vadå, när mitt allra första 6W Williamson prototypbygge gick i taket medans jag samtidigt säkert kunde kräma ut uppåt 10W innan det lät illa, är min största inspiration till vad jag nu håller på med.

Mer detaljerat svar kommer en annan dag, nu ska jag laga mat och gå och lägga mig

MVH/Roger