Svenska ElektronikForumet

Sitter och funderar på en sak. I dom allra flesta nätaggregat eller andra ställen där relativt stora/stora kapacitanser används, kopplas oftast en/flera små kondensatorer parallellt med dom stora.
Principen förstår jag, det är för att dom stora kondingarna kan tänkas vara tröga i högre frekvenser ( ha hög induktans )

Men, borde det inte istället ge upphov till obehagliga resonanser i kombination med kondingarnas ESR och induktans? och är stora kondensatorer numera så dåliga egentligen vid HF?

Vad tycker ni, avkopplar ni med små kondensatorer eller inte? fördelar/nackdelar?

Jag avkopplar konsekvent varje IC-krets jag monterar med en keramisk 100nF konding. Elektrolyten i all ära men de viktigaste är, enligt min erfarenhet, de små 100nF!

beror aningens vad man håller på med

normala digitala kretsar kräver en avstärningskonding innom några centimeter från kretsen, allt för många fel har jag råkat ut för när man inte haft det

analoga fulkopplingar kvittar det oftast om man har det eller ej

analog mätteknik som ska vara kvalitet på avkopplar jag väldigt mycket

högfrekvenskopplingar strösslar jag med kondingar och avskärmningar
vid frekvenser över några MHz så är varje oskyddad ledning på några centimeter en kraftig potentiell felkälla, jordas med kondingar i överflöd

Det jag funderar mest på, är när man avkopplar en stor elektrolyt med en mindre, t.ex. polyesterkonding. Har även sett "kluster" av olika kondingar parallellt.
Tänkte mest på användningen i nätaggregat samt som strömbuffertar i slutsteg o.d.
Avkoppling i digitala sammanhang och HF-kretsar har stor nytta, men jag undrar om man inte stjälper mer än hjälper i LF-sammanhang (med onödiga komponenter m.m.) och kan skapa resonanser.
En kondensator är ju i princip en LRC-krets, flera såna parallellt... tja, ni fattar vart jag vill komma...

Bara en lördagsfundering =)

Ofta har man de små kondingarna för att undvika att kretsar blir ostabila och börjar oscillera i höga frekvenser.

Jo, det är ju det som är meningen, men frågan är om man inte får MER resonanser när man kopplar flera kondensatorer av olika typ parallellt? Det är det jag undrar lite över, det blir ju i alla fall en betydligt mer komplex ekvivalent krets.

Nej, det får man definitivt inte!

Anledningen är att de svängningskretsar som förvisso bildas har så himla dåligt Q att det nästan är skrattretande och de är spridda över "stor" yta så de kan sällan "hjälpa" varandra med den biten. Dessutom är de oftast på mycket olika frekvens och dessa frekvenser är oftast så höga att kondingernas ESI (ekvivalente serie indiktans) har börjat fungera och ytterligare pajar Q't.

Alltså har man totalt sett flyttat resonanserna så högt upp i frekvens att de flesta komponenter dämpar dom och de aktiva elementer (som kan få det att svänga) har slutat förstärka dom.

Det låter logiskt, det var en sån förklaring jag var på jakt efter.

Har letat och letat i tillverkarnas datablad efter ESI-värden utan resultat. Dom flesta anger (i bästa fall) endast ESR.

Vissa tillverkare anger ESL på sina e-lytar. Har för mig att rubycon gör det i alla sina datablad och deras siffror går att använda som ett ungefärligt värde på ESL ävan på andra fabrikat då uppbyggnaden är ungefär likartad om storleken, spänningståligheten och kapacitancen är likartad.