Svenska ElektronikForumet

Har noterat att takfläktar ofta är försedda med sladdställ för elektrisk anslutning men kanalfläktar ofta har kopplingsdosa monterat på, dvs avsedda för fast installation.

Hur kan det komma sig, inbillar mig att en kanalfläkt sittandes på kallvinden i ett spirorör är mera skyddad än en takfläkt (med eller utan skyddskåpa) och därmed har lägre krav på anslutningen?

Vad för takfläkt finner du med anslutningskabel och stickpropp? Jag kan inte minnas att jag sett det någon gång fast kanske inte tänker på samma typ av takfläkt?

Östbergs TKC serie exempelvis. Från detaljhandlare finns den att köpa med sladdställ, säkert valfritt monterat dvs den går att få för fast installation (duh, inte hela värden att lossa kabeln)

Säkert så att detaljhandeln säljer en specialversion med kabel.

Sant, mem varför är det ok med stickkontakt på takfläkten och inte kanalfläkten? Båda är IP44 skyddade, och kräver jordad anslutnong.

Handlar väl mer om efterfrågan?
Det är inte så att du kan lyfta bort takfläkten och då är det smidigt att kunna koppla bort elen enkelt.
Svårt att göra med en kanalfält...

Jo, så är det ju såklart fast båda fläktarn amåstr städas ur då ochbdå.

Återigen, varför krävs elektriker för den ena, i mitt tycke snällare installationen?

Man får ju inte sätta stickkontakt på kanalfläkten om det står att den är avsedd för fast installation.

Vilken byggare vill kosta på ett vägguttag när det räcker med en kopplingsdosa?

Och vem plockar ner kanalfläkten för att rensa den, det sitter väl lämpligen en renslucka man kan komma in via i närheten av den. Sannolikt samma som man byter filter via.

När vi hade fått "besök" i kanalfläkten till marksugen (en mus och en groda trillade ut när jag tog loss den) var jag tvungen att borra bort popnitar för att få loss den, är det verkligen så vanligt att man monterar kanalfläktar utan att nita rören?

Kanalfläktar monteras med fördel med dukstos och gummiupphängning för att vindrationer inte skall överföras i bjälklag och regelverk. I praktiken blir det väl popnit eller ännu sämre själborrande skruvar.

Jag är helt med på det praktiska men finns det några regelverk som styr detta?

rikkitikkitavi skrev:Man får ju inte sätta stickkontakt på kanalfläkten om det står att den är avsedd för fast installation.

AndLi skrev:Vilken byggare vill kosta på ett vägguttag när det räcker med en kopplingsdosa?

Får är snälla djur på gotland brukar man säga och på jobbet när jag är på vår belysning monterar jag ofta ett vägguttag och stickkontakt. Armaturerna är nämligen så tråkiga att man måste bryta strömmen till dom vid lampbyte eftersom dom annars inte tänder upp. Så tro mig det finns dom som vill bekosta det både material och tidsmässigt. Det är väl också nackdelen med att vara elektriker då man hittar på för många konstigheter och vill ha speciallösningar till en hel del saker.

Det är väl marknaden/efterfrågan. De "Östbergs TKC" som du nämner
finns med antingen fast dosa eller sladd med stickpropp. Jag skulle gissa
att detaljhandeln kanske mest säljer med stockpropp och att fackhandeln
mest säljer de för fast inkoppling...

Och det finns säkert regelverk som styr båda alternativen...

Nja, regelverk och regelverk, det finns ett antal normer som styr, varav AMA är den mest använda, sedan är det kunden som styr hur det skall göras.
Men generellt sett så kopplas fast utrustning in med dosa.
Många takfläktar är demonterbara för att kunna rengöras, då är det en fördel om de lätt kan frånkopplas.

Att dessa fläktar säljs med sladdställ, över disk, beror väl på att konsumenten i regel inte får koppla in dem själva.

Ja, det var det jag menade, det finns regler som styr både vad en
"konsument" och en "fackman" får göra och hur det ska göras.
Inget som är unikt för just fläktar...

Frågan var väl varför de säljs med olika inkoppling, och det
lär vara olika efterfrågan från olika marknader (privat/yrkes).

rikkitikkitavi skrev: I praktiken blir det väl popnit eller ännu sämre själborrande skruvar.

Jag minns när kravet på popnit kom (eller när kunderna började kräva det), vilket gnällande det var, först borra och sen nita..
Och den riktigt kinkige kunden godkände inte inklipta avstick heller, utan det skulle vara fabrikstillverkade T rör...
Åhh dessa härliga år i ventbranchen i slutet av förra seklet!