Svenska ElektronikForumet

Hej hej,

Här på EF verkar det finnas en bra blandning av folk med erfarenhet av mönsterkortsdesign, professionella som amatörer.
Tänkte fråga er om lite tumregler när det gäller ledningsbredd, isolationsavstånd med mera när det kommer till mönsterkort.

Som en start så har jag för mig att jag läste i en tråd att 1mm per 100VDC är en bra tumregel som krypavstånd på ett kort. Stämmer det bra med era erfarenheter?

Jag har bara kollat hos ett par stora leverantörer av pcb-tillverkare (OSH Park och DirtyPcbs) och dessa tillverkar korten med 1 oz (~35µm) koppartjocklek. Finns det bra guider (tumregler) om hur mycket ström man kan dra genom olika bredder?
Det hade varit helt otroligt användbart om någon vet om en guide där man till och med kan välja om man har möjlighet att förtenna ledningsbanan och vad den då ger för ungefärliga egenskaper.

Visst, det sista där kanske är lite mycket begärt men om man har bra regler för det rena kopparlagret så kanske man klurar ut resten om man skulle ligga på gränsen någon gång men inte kan kan gå upp i ledningsbredd.

Tack på förhand!

http://circuitcalculator.com/wordpress/ ... alculator/

http://www.4pcb.com/trace-width-calculator.html

http://www.eeweb.com/toolbox/internal-pcb-trace-width


//edit kom samtal emellan

http://www.smps.us/pcbtracespacing.html

http://www.smpspowersupply.com/ipc2221pcbclearance.html

http://www.technick.net/public/code/cp_ ... calculator

Tenn leder ström förskräckligt dåligt i jämförelse med koppar vilket innebär att även en ganska tjock lager tenn ökar inte på ledningsförmågan speciellt mycket totalt sett.

om du däremot löder på kopparledare över och längs efter ledarna som behöver förstärkas så får du förbättring, även om det bästa är att ledaren är rätt dimensionerad redan från början.

Jag får tacka för länkarna tecno. Har använt ett par av dom själv men jag var också ute efter lite generella tips och tumregler från er som CAD:ar kort.
Det kanske är lite som att fråga en kock om receptet så jag får väl skapa mina egna uppfattning och "bra-att-ha" noteringar.

@xxargs:
Nja jag tycker ändå att man hittar tillräckliga bevis där ute på webben att en förtennad ledningsbana kan göra mycket vid ledningsresistansen. Sen hur mycket och hur mycket skillnad det är på bara förtennad och förtennad med armerad koppartråd det låter jag vara osagt.

Det som gör att en ledare brinner av är ju värmen.
Om man förtennar en ledare så blir det mer massa som skall värmas upp innan kopparledaren går av.

Det är iallafall vad jag tror är anledningen... alla gamla tjocktv och monitorer hade vissa förtennade ledare
och det bör ju ha hjälpt mot något

Swech

om det skall hantera startströmmar så kan en förtenning hjälpa - dels ökade termisk massa men också smältvärme när tennet smälter om det blir så varmt att det uppnår den nivån istället för att kopparen brinner av.

Sedan tror jag en del design man ser med väldigt mycket lödtenn så är det en del tro och förhoppning och inte uträkning att det skall leda bättre - men tittar man på ledaregenskapen på lödtenn resp. koppar och räknar på kvoter så inser man att det behövs ganska mycket lödtenn innan det syns märkbart lägre impedans på en ledare.

lite som att folk lägger in stenar i ackumulatortank i tron att det skall lagra värme bättre och inser inte att det behövs väldigt tunga stenar (över 4.5 kg/l i densitet) innan det lagrar värme bättre än vatten rent volymmässigt...

Ska inte diskutera sånt som jag inte kan något om men jag tycker tex Dave gör ett ganska relevant test i denna filmsnutt PCB Tinning Myth Busting. Ca 7:50 in på filmen börjar jämförelsen och resultatet blir ca halverad resistans med ett rejält lager tenn på.

Avsikten är inte att diskutera hans videosnuttar eller annat men det kanske fanns något gammalt PCB-tricks att om att om man är väldigt nära vad ledningsbana klarar av och inte kan bredda den kan man förtenna och spara X mycket.

inte kan bredda den kan man förtenna och spara X mycket.

Då har man ju alternativet att gå upp i koppar tjockleken, om det förövrigt passar att göra så.

Det var en kille som ville veta vad mina servokort klarade. Då hittade jag en onlinekalkylator Kan ha varit den första i länklistan du fick. Efter det provade jag med labbaggregat och värmekamera. Har för mig att det stämde ganska bra.

MVH: Mikael