Platis skrev:6802:an går väl bara i typ 1MHz internt!
Jag funderar lite på hur/vad oscillatorn i videodelen påverkar egentligen, är det bara shiftregistret och pulslängden till denna(teckenbredden)och att alla synksignaler styrs då direkt av huvudklockan(4MHz), synkar ens en modern TV på det? Frekvensen hamnar väl mitt emellan NSTC och PAL och TV-rackarn vet väl inte vad den ska välja? En annan sak jag funderade på, hur känner en modern TV av att nåt är inkopplat på AV(composite), måste det vara en bestämd impedans här?
Jag tror att 4.000.000 delat med 256 ger exakt rätt linjefrekvens.
Edit: Eller E-klockan delat med 64.
Senast redigerad av Jan Almqvist 12 oktober 2015, 23:10:17, redigerad totalt 1 gång.
Synkpulserna blir nog rätt(går jämt upp) med 4MHz klockan men pixelklockan blir ju fel, eller?
En gammal svart/vit TV skiter ju i det så länge synk är rätt, en CRT färg-TV är mer känslig för rätt "pixelfrekvens" pga "fast upplösning". På en monochrome skärm kan du ha vilken upplösning som helst som bandbredden klarar.
På en modern TV är det här säkert en mjukvarugrej, vad man tillåter för avvikelse.
Man måste nog ha ett rätt snävt område för att man ska kunna dektektera NTSC(3.58MHz) och PAL(4.43MHz) automatiskt och utan hysteres.
Vilket isåfall kanske skulle betyda att man behöver nåt gammalt för att visa signal från Esselten?
Senast redigerad av Platis 12 oktober 2015, 23:38:31, redigerad totalt 1 gång.
Platis skrev:Synkpulserna blir nog rätt(går jämt upp) med 4MHz klockan men pixelklockan blir ju fel, eller?
En gammal svart/vit TV skiter ju i det så länge synk är rätt, en CRT färg-TV är mer känslig för rätt "pixelfrekvens" pga "fast upplösning". På en monochrome skärm kan du ha vilken upplösning som helst som bandbredden klarar.
På en modern TV är det här säkert en mjukvarugrej, vad man tillåter för avvikelse.
Man måste nog ha ett rätt snävt område för att man ska kunna dektektera NTSC(3.58MHz) och PAL(4.43MHz) automatiskt och utan hysteres.
Vilket isåfall kanske skulle betyda att man behöver nåt gammalt för att visa signal från Esselten?
Du tänker på hålmasken?
I horisontell ledd tror jag att man kan klocka ut pixlarna med valfri frekvens under 5.5 MHz. Videosignalen är ju i grunden fortfarande analog?
Möjligen har jag missat något men horisontalsvepet förväntas väl ta en viss tid och då gäller det att klocka ut pixlarna så det passar en eventuell mask.
Som sagt, jag kanske är ute och cyklar.
Nerre skrev:Ett oscilloskop är förvånansvärt användbart att felsöka mikroprocessorer med. Man kan t.ex. se om klockan går, om adressledningarna räknar upp etc. Är det två kanaler kan man t.ex. koppla dem till de två lägsta adressbitarna och se om de räknar uppåt.
Visst är en logikanalysator bättre, men de tenderar också att vara dyrare.
En billig lösning om man har en PicKit2 eller 3 är att använda deras inbyggda logikanalysator. Den har visserligen endast 3 ingångar samt en utgång om man vill trigga något.
Edit: Det beror ju förstås på hur höga frekvenser man vill kolla på. Max sampling 1 MHz är ju inte direkt ljusets hastighet..
Senast redigerad av SeniorLemuren 13 oktober 2015, 16:32:26, redigerad totalt 1 gång.
lillahuset skrev:Möjligen har jag missat något men horisontalsvepet förväntas väl ta en viss tid och då gäller det att klocka ut pixlarna så det passar en eventuell mask.
Som sagt, jag kanske är ute och cyklar.
Hela svepet inklusive blanking och återgång tar 64 us ( 1/16.526 kHz ) men jag tror inte att pixlarna har några direkt bestämda platser utan det blir som det blir. Jag tror också att även en modern tv kommer att visa bild utan färgbärvåg.
Men bildsignalen är ju bara en vanlig analog signal (iofs med bara två nivåer för monokromt) Där pixlarna ligger radade efter varandra. Själva svepet styrs väl bara av en sågtand. Så var det på tiden med Familjen Flinta iallafall. I det scenariot krävs ju en viss matchning av tiden för utsänd pixelström och lokalt genererat svep. Jag är 90% säker på att det var så på min gamla CRT som var fantastisk för att visa både det ena och det andra på. Men bara i grönt.
Om jag inte minns helt fel fanns det ett antal rattar på baksidan på TVn som farsan skruvade på för "bästa bild".
Jo, både linjesvep och bildsvep triggas av synkpulser som har avvikande nivå, 90% 100% mot övrig videosignal som jobbar mellan 10% vid vitt och 70% 75% vid svart. Det hela innehåller flera kluriga lösningar med olika längd på synkpulserna. Under bildsynken fortsätter linjesynken att gå men inverterad. Fixas lätt med xor.
Utan synkpulser, eller om det inte lyckas synka, kommer svepen att gå lite för långsamt, bilden rullar och/eller välter.
Senast redigerad av Jan Almqvist 13 oktober 2015, 18:02:01, redigerad totalt 1 gång.
Jag gjorde en djupdykning bland mina egna datorer från denna tid och kom fram till följande mönster;
Datorer gjorda för monochrome visning = jämna MHz på huvudklockan
Lite nyare datorer gjorda för färgvisning på tv= ojämna MHz på huvudklockan(anpassning till PAL färgbärvåg)
Med jämna MHz på huvudklockan blir allt lätt att räkna på och det är lätt att få till räknare och så vidare i videodelen, en linje är 64us som Jan säger och av dessa är 40us synlig bild, 1us=1MHz. Summan av detta är att det är lätt att få till valfri upplösning/teckenbredd och går det bara jämnt upp med dessa tider så är det inga problem att få fin bild på en monochrome skärm. Man behöver inte ta någon hänsyn alls till rasterupplösning, vilket man heller överlag inte tycks ha gjort, för då blir det genast lite besvärligare.
En sån här bildsignal visar bild även på en gammal tjock-färg-tv, men går den inte jämnt upp med rasterupplösningen så kommer bilden bli diffus/otydlig/skifta i färg.
När det gäller moderna TV så tror jag att det helt och hållet är en mjukvarosak vad den synkar på eller inte, bilden skalas ändå upp/anpassas för den faktiska bildytan/upplösningen i slutändan. Dvs i teorin går det programmera om den för att visa vad som helst inom ramarna för den fysiska upplösningen/max bildfrekvens.
Vissa får sin platt-TV att funka utmärkt med sin gamla dator andra inte, skiljer sej säkert mellan olika märken! PÅ ebay säljs moddade plattskärmar som synkar på MDA/EGA/CGA.
Jaja, spekulera på ni.
Med raster måste pixelfrekvensen stämma hyfsat med svepet. Utan raster kan man skita relativt högaktningsfullt i pixelfrekvensen. Det blir någorlunda användbar bild oavsett.
Ni har kört för mycket mot LCD/TFT-skärmar hör jag...
Det var aldrig någon rasterpassning i vare sig vertikal eller horisontal-led på färg-CRT heller utan man nyttjade att punkterna var så små (och betydligt högre upplösning än rådande pixeltakt) att de inte var för störande på avsedd betraktningsavstånd och strålen som svepte kunde lysa över mer än en 3-grupp av RGB-färg och läcka över lite eller släcks i kanten eller mitt i grannpunkterna utan problem.
Multisynkskärmar kunde hantera en rad olika grafikupplösningar utan större problem och det var definitivt ingen rasterpassning där - till det hade man massor av kontroller för att justera bort 'kuddeffekt' snedhet pga. jordmagnetism etc. och inget av detta skulle fungera om rasterpassning var ett krav.
Saken var att färg-CRT kunde göra den här läckagen mellan färggrupperna på ett 'snyggt sätt' utan att det upplevdes suddigare än annars - medans TFT/LCD- skärmar så blir det fult, morié-mönster, hackiga linjer och saknade pixlar etc. om det inte digitalt filtrerades innan. - kort sagt CRT-skärmarna hade en analog filtrering i skuggmask, fosforpunkter och i glas och dess ytbehandling som gjorde missmatchen mindre synlig, ja till en nivå där inget tänkte på denna och ingen skillnad när man växlade mellan upplösningar medans med LCD behöver man DSP-filtrering i monitorns HW eller görs av grafikkortet i datorn så fort det inte var perfekt passning för att det inte skall se anskrämligt ut och det blir ändå inte helt bra...
Det är ju en viss skillnad på en lågupplöst CRT-FÄRG-TV och en mer högupplöst CRT-FÄRG-MONITOR.
Billiga och enkla hemdatorer 1983(som jag förmodar att datorn är ifrån) brukade använda TV-apparater i första hand då monitorer var dyra!
Och ville man ha högupplösning använde man i första hand monochroma monitorer som klarade 80 tecken i bredd vilken en färg-TV absolut inte gjorde och en färg-MONITOR som klarade 80-tecken kostade en rejäl slant 1983!
Och en alltför grov missmatch av rasteringen på en lågupplöst TV syns rätt väl. I princip alla färg-grafik-hemdatorer från denna tid har en anpassning av kristallfrekvensen för att bättre passa färg-TV-standarden PAL/NTSC. Olika datorer lyckas olika bra på detta, vilken syns på olika skarp/tydlig bild. Text är tex mycket tydligare på en svartvit tv.
Senast redigerad av Platis 13 oktober 2015, 19:44:27, redigerad totalt 1 gång.
