Svenska ElektronikForumet

Hej!
Har svårt att hitta information om dessa kopplingar. Kan någon ge handpåläggning i exemplet nedan och korrigera mitt tankesätt eller tips på bra litteratur att sätta sig in i. Det vore uppskattat!



Funderingar:
Om man ska exempelvis beräkna utspänningen från kretsen. Är det zenerdioden som sätter nivån på utspänningen? Eftersom strömmen delar upp sig mellan zener och belastning där RL har inget värde. Blir det inte ett spänningsfall över R också? Kan man räkna med att D1 ger ett litet spänningsfall typ 0.7V även om inte det står med? Glättningskondningen har väl ingen påverkan på utspänningen?

Fråga/Lösning:
Om man ska beräkna max ström ut. Borde väl Imax = U/(Xc+R) vara en väg?
Dvs U = 325Vac - 8.2Vzener = 316.8V. Vrms = 316.8/2 =158V
Xc+R = 100*10^-9+47 = 47.0000001
Imax = U/(Xc+R) = 158/47.0000001 = 3.36Amax

Fråga:
Ska man beräkna max effektförlust i zenerdioden borde man förutsätta att ingen last finns. All ström går då genom zenerdioden dvs
Lösning:
3.364A. Och räkna Uz * Iz = 8.2V * 3.364A = ca 28W.

Fråga:
Vad är skillnaden på startström och ex max ström? Och hur beräknar man den i "värsta fallet"?

Skolarbete kan jag förstå...

Det var en väldig stor effektförlust i zenern. Jag får det till 57mW. Din uträkning av Xc är extremt fel.

Utspänningen (obelastat) beror på zenerns spänning och spänningsförlusten i D1. Glättningskondensatorn har definitivt betydelse för ut-spänningen! Utan den hade det varit pulsande spänning som kommer ut.

Såklart finns det ett spänningsfall över R men samtidig ett signifikant högre spänningsfall över C!

Startströmmen kan man väl anse som varande "vilken ström kan det gå när man slår på 230V precis när det är som värst?" Och den blir ganska signifikant i denna koppling - men mycket kort.

EDIT: Men... inte 57mW, det blir ju runt hälften bara...

Fler bud, jag får det till omkring 32 mW i zenerdioden.

Ja det är skolarbete. Det är svårt att hitta bra information om dessa grundläggande kopplingarna tyvärr. Oftast finns kopplingar som bygger på dessa men är mer avancerade och förklarar inte händelseförloppet i dem... Därför behöver man någon att bolla dessa funderingar med!

Japp det hade jag, tack för att du påpekade det! Räknade om och får svaret 41mW. (59mW om man inte räknar med Vrms utan 230V).

Ja glättningskondensatorn är viktig för utspänningens "utseende" dvs. minskning ar rippel Men eftersom den både laddar och laddar ur sig borde spänningen vara lika med spänningsnivån efter D1. Har läst att en glättningskondensator laddas upp till en spänning som ligger två diodspänningsfall under toppvärdet på växelspänningen... Sen står även att om serieresistans finns från ex transformator och dioder kommer gk spänning vara ännu lägre. Men om man ska räkna på ett ungefärligt värde på utspänningen och som i exemplet här, där ingen transformator finns. Ska man ta med detta då eller finns det någon tumregel att tillämpa? Hur ska man tänka?

Det finns bara en diodsträcka varför det bara är den som ska räknas med. På "vanliga" med likriktarbrygga är det två diodsträckor för att det alltid rör sig om två dioder.

Och ja, "mina" 59mW var just med 230Vrms utan att tänka på att det var 50Hz.

Glättningskondensatorn laddas inte ur när det inte finns belastning (förutom självurladdningen), alltså håller den kvar toppspänningen den "ser".

Belastas den kommer den ju att laddas på varje halvperiod och inte laddas på de andra halvperioder så slutspänningen beror ju på belastningen.

Att det hela matas med en impedans mellan (R & C) betyder ju att det ska räknas med - om belastningen blir av betydelse i förhållande till tomgångsströmmen.

Tack Icecap för svaren. Mycket bra förklarat och jag får ta med insikten att man alltid ska utgå ifall någon last ligger på eller inte Bra lärdom där!