Svenska ElektronikForumet

En åskblixt verkar efter lite förkovrande bestå av ett genombrott från marken till moln som ger upphov till inrarött ljus. Väldigt cirka 60 µs senare så slår blixten om polaritet och slår igenom med full kraft från moln till marken istället vilket syns (mycket mer). Har man tur så uppstår flera blixtar vilket tar runt 100 µs som gör att man kan fånga det på kamera.

Som de flesta vet så hörs även detta på långvågsradio som en amplitudknäpp upp-ner. Så funderingen är hur den "knäpp" som hörs ligger i tidsförskjutning i förhållande till mark till moln genomslaget? Så att man kan trigga t.ex en kamera med detta.

Stör blixten hela långvågsbandet eller vilken frekvens är bäst för att "lyssna" på blixten?

300 kHz sägs vara riktigt bra i flera dokument. Vill man använda tangensen mellan två amplituder för att triangulera åsksmällar så är tydligen 30 - 300 MHz bättre (mha korsad loopantenn).

På sidan 9 i WMO:s publikation kan man se ett diagram med V/m vs µs som beskriver pulsen rätt bra. Antar att radiopulsen har liknande utseende.

Funderingen är då förstås hur mark till molnpulsen ligger i tidsförhållande till radiopulsen.

el34 skrev:Stör blixten hela långvågsbandet eller vilken frekvens är bäst för att "lyssna" på blixten?

Radiostörningen borde vara väldigt bredbandig. Det stör ofta i flygradion på VHF t ex.

Spontant borde ljus och radiovåg komma samtidigt. Men det kanske de inte gör?

Ljus är väll snabbare än ljud så tror inte det kommer samma

Radio och ljus är elektromagnetisk strålning med olika frekvenser. Jag tror det stämmer att de går med samma hastighet.

Ljud däremot är lufttrycksvariationer och tar sig fram klart långsammare.