Svenska ElektronikForumet

I denna tråd (Skänkes: ATX nätagg (eller så återvinns de)) så kom ett ATX-nätagg i mina händer, tack rikkitikkitavi!

Sitter och kikar lite på att integrera detta i mitt skrivbord som labbagg och har några undringar:

1. Är generellt alla matningar från samma källa? Det jag menar är, kan jag klippa alla "dubletter"?
2. Då man kan ta ut en väldans effekt ur detta aggregat, mycket mer än jag behöver, har ni något förslag på lösning på strömbegränsning? En strömbegränsning kanske också är lämplig för att kunna uppfylla första frågan (med tanke på kabelarea)?
3. Kortslutningsskydd. Det är bra för mitt psyke och hälsa. Förslag på lösning? En liten säkringsdosa kanske?
4. Andra tips och tänka-på-are?

För övrigt mätte jag upp följande på de olika matningarna (obelastat):

3,33 = 3,37
5,08 = 5,204
+12 = 12,20
-12 = -12,04
EDIT: Lade till ett "-" vid det uppmätta negativa värdet.

Alla ledare med samma färg är kopplade till samma punkt i aggregatet. De kan ju vara lämpligt att parallellkoppla om man vill kunna ta ut höga strömmar. Regleringen brukar vara på 5V linan, så det är en bra ide att ha en grundlast på 5V om man ska lasta andra spänningar. Det gör regleringen stabilare. Säkringar av något slag är nog en bra ide.

Det blir ju kanon det här. Kanske överdrivet i mitt fall men då kan jag ju i alla fall ta två tåtar per nivå.
En grundlast säger du.. Skulle det räcka med att även ta ut drivningen av en µC+LCD+några LED:er på 5-volten? Säg 0,5A i runda slängar.

Problemet dyker upp om du lastar tex 12V utgången hårt. En effektresistor eller lampa är nog en bättre last.

Intressant! Hittade denna sida på nätet -> How to Convert a Computer ATX Power Supply to a Lab Power Supply
Dom nämner precis det du säger i tipsen längst ner och föreslår en belyst ON-knapp men även en 10-20 effektresistor.

Super, tack för dom snabba svaren danei!

Ps. Detta visar ju också tyvärr att om jag bara googlat lite mer så hade jag fått svar på mina frågor... Sorry... Ds

Olika nätagg går olika bra vid låg/ingen last.

Nätaggen är väl i princip alltid kortslutningsskyddade på så sätt att man inte kör sönder nätagget om man kortsluter det. Däremot visar praktiska studer att det är inte nätagget som slår av utan isoleringen som förvandlas till gråaktig gasform om man råkar ansluta 3dm tunn kopplingstråd över 5V-matningen...

Ibland har jag sett att flera grupper av samma spänning nämns, där varje grupp har en viss tålighet. Jag skulle nog rekommendera att du ohmmäter (när agget varit avstängt ett tag och du först voltmätt att alla kondingar är urladdade) mellan ledarna med samma färg. Om de är ihopkopplade i nätagget så är det en bra idé att koppla ihop dem även vid din uttagspanel. Grövre kabel = lägre spänningsfall = exaktare reglering.


Den här typen av nätagg är väl mest lämpad för de laborationer där man är helt säker på att man inte har nån nytta av strömbegränsning, t.ex. digitalkopplingar där man är säker på att man inte råkat kortsluta nåt, eller analoga kopplingar där det ändå knappast kan gå några större strömmar (typ t.ex. labba med några op-förstärkare för små signaler, då kan man ju ta 10 ohm i serie med matningarna om man vill ha nån slags skydd). Däremot skulle jag nog börjat med det gamla 723-baserade nätagget som du verkar ha, ifall jag hade labbat med att bygga/konstruera ett eget ljudslutsteg eller något annat med en effekttransistor-brygge-utgång (som kan råka skena iväg och brinna upp om man gjort fel och inte har strömgräns).


Tänk på att säkringar har ett visst spänningsfall.

En grej du kanske skulle kunna göra är att bygga en op-koppling med rejält känslig ingång som känner av spänningsfallet över ledare mellan uttagspanel och nätagg, och göra en justering för vilket spänningsfall som maximalt tillåts, och ifall det överskrids så slår en flip-flop om och stänger av nätagget (via styrsignalen i atx-anslutningen som styr nätagget av/på). Jag vet inte hur snabb en sådan koppling skulle vara, men misstänker att den troligtvis skulle kunna rädda ett slutsteg som spontant får för sig att försöka självsvänga sig till döds eller nåt sånt.

Jättetack för ditt inlägg MiaM!
Detta är i allra högsta grad fortfarande aktuellt då jag i helgen skissade lite på ett schema och funktioner till mitt labbagg. Å andra sidan kanske du fått mig att tänka om lite.

Ditt test för att verifiera så matningarna kommer från samma punkt i aggregatet ska jag absolut göra.

Istället för att kommentera/svara på dina idéer om labbagg så kanske jag kan berätta om hur min plan ser ut, så får vi se om det är ungefär så du tänkt också med din op-koppling.

Planen var att:

* Öppna upp dataagget och demontera alla "onödiga" kablar. Eventuellt ersätta tex 3 st +5V originalkablar med en grövre kabel.
* Korta av samtliga ut/ingångar och montera något slags standard-don i änden.
* Göra en liten kontroller-enhet som innehåller en "Arduino", en spänningsreglering, 5 st "strömmätare" (mer info följer).
* Tillverka en avlång panel som passar mitt skrivbord innehållande; 3,3V, 5V, +12V, -12V och en justerbar utgång. Även en LCD, strömbrytare för aggregat av/på, indikator LED vid varje uttag som blinkar intensivare ju närmre strömbegränsningen man nått tills den lyser vilket indikerar utgång som orsakat avstägning av aggregatet.

Så, för att bryta ner det här lite och för att få folk att tröttna på att läsa:

Strömbegränsningen:
Istället för att göra denna reglering seriös (eller vad man kan kalla det) så tänkte jag mäta strömmen (spänningsfallet över ett shuntmotstånd), utvärdera datan i µC:n, och genom en liten pot vid varje utgång på panelen justera strömbegränsningen rent mjukvarumässigt.
När jag programmerar så lägger jag in ett procentuellt värde av inställd strömbegränsning som gör att respektive LED börjar blinka och när värdet vid strömbegränsning är uppnåd tänds LED:en och µC:n stänger ner PSU:n.
Än så länge så har jag beställt några 0,01 Ohm shuntresistorer och AD623ANZ för strömmätningen. Inte en aning om det fungerar i verkligheten men i min värld gör det det!

Den reglerade utgången:
Här blir det att ta en 12V matning och via en billig buckconverter reglera ner spänningen. Har några billigare sen tidigare där jag tänkte demontera potten från kortet och dra ut den till panelen.

Ja, det är så långt jag kommit än så länge. Däremot vet jag inte om det är rätt väg att vandra. Ni får hemskt gärna berätta vart jag tänkt fel!

De femtioelva ledarna till samma punkter är väl kanske lika enkelt att behålla som de är. Kläm ihop så många som möjligt i ringkabelskor och skruva fast på baksidan av polskruvar (bananuttag som man också kan skruva fast kabel på) eller bananuttag.

Överblivna ledningar som t.ex. standbyspänning o.s.v. kan väl vara lika bra att bara avsluta i någon kopplingsplint istället för att helt ta bort. "Kan vara bra att ha". En variant på detta kan vara att ta strömkontakten från ett skrotat moderkort (och från några skrotade hårddiskar eller liknande) istället för att klippa kablarna. Om/när nätagget går sönder så går det enkelt att byta det istället för att behöva laga eller göra om moddningar på ett nytt nätagg.

Tänk på att det är "bråttom" att hinna med när en utgång överbelastas. Det kanske (eller kanske inte) går för långsamt ("reaktionssträcka") att låta informationen gå genom en mikrokontroller. Å andra sidan kanske nätagget stänger av sig för långsamt så att det ändå inte går att skydda sig mot någon krets som spontant "skenar". Det är nog läge att göra lite mätningar här. Om det å andra sidan ändå är för lång "bromssträcka" (tiden nätagget reagerar på att on/off-styrningen slås av) så gör det väl kanske inte så mycket om det blir ytterligare en smula långsammare genom mikrokontrollern. Hur lång tid tar mikrokontrollern på sig att mäta på en radda analoga ingångar och ändra en utport?

Blinkande lysdioder går ju annars ganska lätt att ordna analogt om man vill. Spänningsfallet över shunten, förstärkt, kan ledas till ena ingången på en komparator, och på andra ingången ansluter man en sågtand/triangelvåg, och utgången styr lysdioden. Då kommer dioden ha allt större tänd-andel på blinket vid allt större strömuttag. (Frekvensen kommer hela tiden vara densamma). Sågtand/triangelvågen kan genereras gemensamt för hela bygget, och du skulle kunna ha valmöjloghet för frekvensen. Vid låg frekvens så blir det tydliga blinkningar, vid högre frekvens så blir det dimning av dioderna. Du skulle också kunna ha tvåfärgade dioder kopplade så att de tonar mellan grönt vid noll ström och rött vid max ström. (Det kräver bara att utgången från komparatorn väljer vilken färg i dioden som ska lysa).

Beroende på hur buckconvertern du har liggande är kopplad så har kanske ledningslängder till pot'en betydelse. Kolla om det verkar ligga något annat än DC över pot'en. Är det bara DC så kan ledningarna vara långa, annars bör de givetvis vara korta.

Om du har flera buckconverters liggande så kunde kanske en liten klen vara en idé att ha kopplad till -12V, så att du får ett reglerbart symetriskt nätagg för t.ex. op-amp-kopplingar.

Just de reglerbara utgångarna är väl extra lämpliga att förse med ställbar strömgräns?

Du kommer med väldigt bra idéer MiaM.

Får se lite hur jag gör med mina kablar. Tänkte göra precis som du nämner att behålla originalkontakten men kablarna som kommer ut från agget är så grymt långa. Det blir nog det minsta problemet att lösa i min installation.
Standbymatningen hade jag tänkt använda till att mata µC:n samt eventuellt annan omkring utrustning. På så sätt borde all utrustning få spänning även om jag ger agget en off-signal.

Intressant det där med tiden det verkligen kommer ta från en kortslutning/överström till agget klipper.
Antar att det hade varit i det här läget man skulle haft ett digitalt tvåkanals-skop så man kan proba analog-in på µC:n och och matning ut från agget.
Hur skulle man kunna lösa den tidtagningen med ett äldre analogt tvåkanals-skop? Hmm, kanske kan nyttja en µC till detta också... får fundera lite.

Din lysdiod's idé låter briljant och jag måste testa att koppla upp något liknande för att se hur det fungerar. Har aldrig kopplat med komparatorer innan men förstår någorlunda hur det ska fungera.
Om det det blir en µC som hjärta i konstruktionen så blir det nog ändå enklast att låta den PWM-styra lysdioderna. Alternativt även använda RGB-LED:s.

Hmm, symmetriska utgångar... Jag har ju faktiskt två likadana buckconverters.. Ska klura lite här också. I nuläget ser jag ingen anledning till att ha det då jag inte ens vet hur jag ska använda det. Nej, får klura lite till och alternativt blir dom symmetriska utgångarna till V2.

Men tack för alla goda råd MiaM.