Jag förstår tanken. Kul och galen idé.
Rent teoretiskt så går det, men vad som är möjligt praktiskt är ju en annan sak.
I det här fallet så är det främst två saker som måste uppfyllas:
1) Skillnaderna mellan knapparna måste kunna fångas av glasrutan.
2) Trådtöjningsgivaren måste kunna följa dessa rörelser av glasrutan.
Utöver detta har vi naturliga variationer:
T.ex mellan två avläsningar av signaturanalysatorn.
Lufttrycket inne och ute.
Variationer i knapptryck, som hastighet, yta (av finger och knapp), temperatur, mm.
Distorsion.
Så det kräver alltså perfekta förutsättningar och komponenter.
Inte helt lätt med andra ord.
Man bör även ha en ordentlig förståelse för akustik för att ens kunna registrera att man orsakar någon form av ljud i rummet.
Jag har testat lite med laser och även vanlig lysdioder med en fristående glasruta
och det går att identifiera unika ljud (t.ex höra vad som sägs), men man får lätt distorsion.
En intressant grej var hur olika våglängder är lämpliga för olika delar av detekteringen!
Det var även kul att utnyttja dopplereffekten som en aktiv del. Det skulle jag vilja labba vidare med,
för det verkade lovande.