Svenska ElektronikForumet

Vilken bandbredd och frekvens har ett standard bandhuvud som användes för kompaktkassetter?
(alltså själva bandhuvudet, inte kassettbandet)



Exempel på servicemanual: CS-34D.pdf

Vad menar du med bandbredd? Menar du frekvensomfång?
Och i så fall - menar du vad huvudet kan leverera för frekvenser utan att blanda in in och avspelning via bandet? Tonhuvudet är i princip en spole med järnkärna och borde kunna hantera åtminstone 0,5~1 MHz.

Det som bland annat bestämmer frekvensomfånget via band är bredden på den tunna spalten och bandets hastighet och lite annat, den vägen brukar vara svårt att få till mer än runt 40-50 KHz på ett bra sätt
(Med hög bandhastighet).



Ed: vad jag slarvar på tangenterna...

Alla Hi-End däck klarade 15 kHz, med ett undantag, Nakamichi som klarade 20 kHz

Det var väl olika på olika däck hur högt de gick?

15kHz var väl förr en slags magisk gräns för vad de flesta hade glädje av eftersom det är ungefär där som frekvensgången börjar rulla av på FM-stereo-radioutsändningar.


För att utveckla det hela lite så har gapets bredd betydelse vid avspelning, men det kvittar i det närmaste vid inspelning eftersom det inte gör så mycket ifall tonhuvudet spelar in på en bredare yta, det är ju bara den del av bandet som för ögonblicket lämnar tonhuvudets spalt som behåller magnetiseringen som tonhuvudet påför bandet.

För att kunna göra bra inspelningar så behöver man i praktiken ett tonhuvud med lite bredare spalt för att klara tillräcklig magnetisk energi. Det är orsaken till att de bättre däcken (både för rullband men framförallt kassettdäck) har tre huvuden. Ett för radering av gammalt innehåll, ett för inspelning och ett för uppspelning.

Vad jag förstått så spelades ljudet in amplitudmodulerat på en högrefrekvent (bias) bärvåg på nånstans mellan 50 och 100 kHz? Så inspelningshuvudet borde väl ha klarat av uppemot 200 kHz, minst?

Nej, det stämmer inte.
Man förmagnetiserade banden med en Bias-ton om ca 40 kHz, detta gjordes med ett separat tonhuvud.
Huvudena hade oftast en övre gränsfrekvens om 15 kHz, vilket iofs många tillverkare hade problem med, och fick ta till en massa speciella knep, därav IEE1981, dock så klarade Nakamichis tonhuvuden 20 kHz utan problem, och man brydde sig inte om korrektionerna i IEE1981, följaktligen uppstod ett problem, inspelningar gjorda på en Nakamichi-bandare lät skit i andra.

Så den här sidan har fel alltså?

http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hb ... /tape.html

Men Tomas nu måtte det blivit fel, raderhuvudet matas med en ordentlig växelström. Bias på tonhuvudet för att ruska om magnetpartiklarna är lite svagare.

Vårt eget forum har en del svar.
http://elektronikforumet.com/forum/view ... =2&t=66232

Protte

Nästan rätt, av mig , sorry, MEN man amplitudmodulerar inte signalen, Biasen gör så att magnetpartiklarna i bandet blir mättade, och lägger sig i rätt omrörd ordning.
Den signalen som tonhuvudet tar upp vid avspelning ligger normalt upp till 15 kHz.

@soundbrigade, Skulle du kunna scanna in dokumentet med högre upplösning?
(från den andra tråden)

http://www.pastisch.se/EF/NAB.pdf

Ja, AC-bias upptäcktes av en slump av tyskarna i början på 1940-talet, och därmed var tekniken för att få gott hifi-ljud på bandinspelningar uppfunnen. (I princip kan man säga att utvecklingarna som skett efteråt har mest gått ut på att kunna få bra ljud vid långsammare hastigheter / smalare spår. På bandspelarna från början av 1940-talet så hade man breda spår och banden kördes med en hel meter per sekund, alltså drygt 20 gånger så snabbt som ett kassettband normalt körs).

Att man kör AC på raderingshuvudet beror väl egentligen mest på att man redan har AC tillgängligt i bias-kretsen och dels också på att det är dumt att riskera att permanentmagnetisera diverse metalldelar i bandmekanismen. Ljudkvalitetsmässigt så går det väl däremot lika bra att bara använda en magnet för att radera gamla inspelningar om man bara ser till att ha tillräcklig AC-bias vid inspelningen.

En utveckling av AC-bias, som inte kan användas på vanliga kassetter, är cross-field, där AC-bias'en läggs på ett separat huvud mitt emot inspelningshuvudet.

Förresten, exempel på icke-Nakamichidäck som klarar mer än 15kHz. Var det kanske så att Nakamichi var mer eller mindre ensamma på mer än 15kHz på "järnband"?

Mitt lågpris-NAK-däck (481) har ett frekvensomfång på upp till 20kHz, med IEC1977-standarden, IEC1977 standarden ger ett lägre frekvensomfång jämfört med IEC1981, vilka alla andra tillverkare använde från mitten 70-talet.
Dock gav den betydligt bättre ljud, än IEC1981

1977 och 1981 verkar vara årtal, vad heter standarden egentligen?

Vet faktiskt inte, i audiokretsar refereras de alltid med årtalen, när de fastställdes.

Jag skickade upp ett gäng foton (inte 100%) bra men mer högupplösta av artikeln jag hänvisade ovan:
http://www.pastisch.se/EF/NAB.zip